Vad gör ett museum angeläget? Bäst blir det när nyfikna sakletare trivs och tingen ställs mot varandra, menar Nicholas Thomas, professor och museichef i en ny bok. Ledigt skrivet och underhållande, om än inte med den tyngsta analysen, tycker Kerstin Smeds.
Pia Cederholm, UEForums ordinarie chefredaktör, (f n tjänstledig) och Hege Börrud Huseby, forskare inom museisfären, känd för UEForums läsare från seminarier och artiklar är redaktörer för en nyutkommen antologi om utställningsarbete inom natur- och kulturhistoriska museer.
I en ny bok om processer kring forskning och utställningsarbete funderar idéhistoriker och utställningsproducent Mattias Bäckström på vilka mekanismer som behöver komma till tals när en utställning ska ta form. Han efterlyser ett ”forskningsseminarium för kritiska utställningsstudier” där forskare från olika discipliner kan mötas. Bodil Axelsson och Lars Bergwall har läst boken och finner den klargörande på en rad punkter.
Forskning om tingen – med utgångspunkt i utställningen Skriv på Tekniska museet i Helsingør – avhandlades våren 2016 i tidsskriften Nordisk museologi. Eva Persson finner intressanta resonemang om det vetenskapliga innehållet men saknar utställningsgestaltningen.
Västvärldens museisamlingar innehåller en hel del som hamnat där utan de ursprungliga ägarnas godkännande. För många museer skulle det innebära ett hårt slag om de blev tvungna att lämna tillbaka allt som en gång rövats. Därför pågår ett ständigt rättfärdigande av status quo. I en nyutkommen avhandling undersöker Staffan Lundén de argument som används för att slippa lämna tillbaka bytet. Fredrik Svanberg har läst.
Den kulturpolitiska debatt om museernas egentliga uppdrag som rasat under hösten går att förstå utifrån en annan debatt, nämligen den som föregick inrättandet av Världskulturmuseet i Göteborg. Men då krävs att man ger sig i kast med en ambitiös avhandling. Det har Klas Grinell gjort.
Johan Lundbergs bok Det sista museet är en stridsskrift mot den samtida kulturpolitik som han menar styrs av identitetspolitik, det vill säga klåfingriga och totalitära krav på intersektionalitet, normkritik och mångfald. Klas Grinell har läst den.
Sveriges museer arbetar sedan länge med att förbättra tillgängligheten. Men hur ser det ut med representationen inom utställningsverksamheten? Vems historia berättas och vilka erfarenheter skildras? Hur görs urval i samlingarna och vilka perspektiv lyfts fram? Sofie Collin har läst Bredda mångfalden.
Mossigt eller modernt, det är frågan. Är det typiska museet i dag en trögrörlig bevarare av döda människors gamla grejer eller ett angeläget medium i nutidsmänniskans identitetsskapande? Jenny Kidd har undersökt museets roll i vår tid och presenterar sina slutsatser i boken Museums in the new mediascape. Sofie Collin har läst den.
Många av världens museer dignar av kulturskatter som mer eller mindre olagligt rövats från sitt ursprungsland. Man kan argumentera för att museerna ska behålla föremålen för att på så sätt bevara dem som globalt världsarv eller tvärtom hävda att de bör återlämnas i syfte att återskapa ett förlorat sammanhang. Wilhelm Östberg läser en redogörelse som kunde ha varit riktigt spännande om detaljerna varit korrekta och om författaren inte förväxlat moral med juridik.
Artifacts and Allegiances. How museums put the nation and the world on displayPeggy LevittUniversity of California Press, 2015 Den amerikanska …
Fråga föremålen. Handbok till historiska studier av materiell kulturRed. Anna Maria Forssberg och Karin SennefeltStudentlitteratur 2014 Hur närmar sig olika …
Hur ser det ut på museet år 2050? Framtiden är temat för en ny bok från Riksutställningar. Många frågor i en brokig blandning, konstaterar Aron Ambrosiani.
Out of Time, Out of PlacePublic Art (Now)Red. Claire DohertyArt/Books, London 2015 Offentlig konst är temat för boken Out of …
Samhällsmuseum efterlyses – Svensk museiutveckling och museidebatt 1965-1990Olle NäsmanDoktorsavhandlig, Institutionen för kultur- och medievetenskap,Umeå universitet, 2014 Olle Näsman, museolog vid …
