LJUDLAByrint

Länsmuseet Västernorrland, Murberget, Härnösand
090117 – 100110

Konstnärlig idé, arkitektur, ljud och musik: Urban Sound Institute
Produktion: Länsmuseet Västernorrland, Murberget
Projektledare: Rebecka Wigh Abrahamsson
Medproducenter: Måna Nilsson, Maria Sundström
Chefstekniker: Curt Nordlander
Tekniker: Per Ahlenius, Hans-Erik Holmkvist, Bertil Westling, 
Lars Ytterman
Grafisk form: Christina Sollén
Textbearbetning: Gunnel Boström, Måna Nilsson
Ljudmaterial: Inger Stenman Öberg (musikantikvarie)
Ola Lind, Mikael Öberg (ljudkonstnärer)
Musiker: Quartet in Residence, Weberkvartetten
Assistent: Berit Söderlindh Nordstrand
Bildbearbetning: Rebecca Elfast

---

Liksom bilden måste ljudet få framträda i ett öppet rum för att fullt ut upplevas. Ljudet måste få kropp. Det räcker inte bara att höra, ljudet måste också ses! Detta är som jag ser det den stora poängen med den extremt ambitiösa utställningen Ljudlabyrint på Länsmuseet i Härnösand som sedan januari pågår hela året fram till den 10 januari 2010. I början av april öppnade del 2 med installationen Terrassen. Här har en utställning ritats och byggts utifrån ljudets egna krav och möjligheter till arkitektur och akustik.

Det är den Göteborgsbaserade gruppen Urban Sound Institute (USIT) som här skapar sitt hittills största projekt. USIT består av arkitekten Catharina Dyrssen, ljuddesignern Björn Hellström, ljudkonstnärerna Anders Hultqvist och Staffan Mossenmark, samt akustikern och tekniske motorn Per Sjösten. I museets stora hall har man designat och konstruerat en gigantiskt inre byggnad, en drygt 400 kubikmeter stor klanglåda uppdelad i lätt labyrintiska passager och smårum. Museets arkivupptagningar av ljud från tidigt 1900-tal blandas med nyskriven elektroakustisk musik, plus röster, ljud och berättelser från besökande publik som interaktivt bygger på ljudbilderna. Med avancerad datorteknik bryts ljudmaterialet upp i olika delar och förmedlas genom inbyggda högtalare ut på olika ställen i labyrinten, som ljudstationer och sammanhållande ljudslingor men även nedbrutet och fragmenterat i slumpmässiga variationer.

Sällan har jag på en utställning hört vardagens och konstens ljud mötas på ett så demokratiskt jämspelt sätt. Där historiens ljud möter dagens, det vardagliga bryts mot det högstämda, där avståndsljud artikuleras mot det hudnära, det sofistikerade gnids mot det osmälta och där det komponerade hela tiden blir ifrågasatt av slumpen och det tillfälliga. Men framförallt att ljudet fått en egen form och fysikalitet, man befinner sig som besökare så påtagligt på insidan av ljudets rum och därför fritt kan bläddra i ständigt nya ljudbilder med öppna ögon. De konstnärliga visionerna har man placerat i brytpunkten mellan ljud och arkitektur, där rumslighet och material i väggar i mötet med ljud och ljudomfång kan skapa oväntade ljudbilder. De glidande övergångarna mellan tal, språk, ljudsignaler, musik och besökarnas rörelser öppnar också för nya sammanhang och betydelser.

Om den ena byggmodulen Labyrinten ger ett svävande och lugnt intryck står den andra, Terrassen, för det dramatiska. Som en tung klippa hänger den hårt vinklade framsidan över besökaren som en vink om vad som väntas därinne. Väl därinne möts man dock av en lekfullt ombonad miljö. Det är först när man i kroppen känner av dova ljudmattor som spänningen stegras. Via bashögtalare och vibratorer spelas en 20-minuters ljudkomposition upp och förmedlar olika ljudsvängningar beroende på var man placerar sig på golvet.

Ljudlabyrinten på Murberget är samtidigt en homogen arkitektonisk ljudskulptur och ett ständigt pågående partitur för nya ljudberättelser. Man kan naturligtvis uppleva utställningens arkitektur som en självständig installation oberoende av ljudet. Som teaterkulisser där vad som helst kan hända. Genom ett ständigt föränderligt program under året med olika gränsöverskridande händelser och workshops, som dans av Norrdans, musik av Weberkvartetten (Murbergets egen stråkkvartett!), speciella ljudkonstverk och andra överraskningar kommer utställningens karaktär att fördjupas och hitta nya vägar för publiken.

Text och foto: Jan K Persson

Jan K Persson är konstnär, frilansskribent och redaktör för www.volym.info