I den tredje och sista texten om AI och utställningstext skriver Sofie Bergkvist om risker med AI för museibranschen i ett större perspektiv. Men hon ser också en särskild potential för museer som motkraft till det snabba och oreflekterade.
Hur hanterar vi egentligen kunskapen att våra ”älskade museer” är inneboende koloniala institutioner? Varför skaver den kunskapen så mycket oavsett på vilken sida av debatt föreställer man sig? I ett svar till Johan Hegardt menar Olga Zabalueva att först när vi erkänner museernas roll i samtida politiska sammanhang kan vi på allvar diskutera vad det innebär att göra samlingarna rättvisa.
I den andra av tre texter skriver Sofie Bergkvist om utmaningarna med att arbeta med AI i skapandet av utställningstexter. I den första texten tog hon fasta på de positiva sidorna av att använda AI i arbetet. I denna text vill hon uppmärksamma utmaningar.
I tre texter skriver Sofie Bergkvist om olika perspektiv på att arbeta med AI i skapandet av utställningstexter. I den första texten tar hon fasta på de positiva sidorna av att använda AI i arbetet och konstaterar att AI kan vara ett verktyg som sparar både tid och kraft.
Johan Hegardt har i en serie essäer tagit sig an Etnografiska museets historia och hur den bör förstås i relation till kolonialism, dekolonisering och Världskulturmuseernas projekt ”Att väcka föremålen till liv – och utmana museernas koloniala historier”. Det här är den tredje, avslutande delen.
En avkolonialisering av den etnografiska samlingen riskerar att med våldsam kraft förgöra dess komplexa historia, menar Johan Hegardt. I denna essä tecknar han samlingens tillkomstprocess och menar att det förmoderna samlandet inte kännetecknas av kolonialismens brutala logik.
Utställningskritik har bevakat utställningsmediet i tjugo år. I en serie artiklar har olika personer lyft vad som är sig likt och vad som har ändrats. Att arbeta med utställningar involverar många olika perspektiv, kompetenser, medier och material. I vår avslutande jubileumstext samlar Amanda Creutzer egna och andras reflektioner om utställningsvärldens förändring.
Hur ska vi minnas en ”minnesinstitution” som Etnografiska museet i Stockholm? Frågan har aktualiserats eftersom Riksbankens jubileumsfond har avsatt en betydande summa pengar för att besvara den. I projektet ”Att väcka föremålen till liv – och utmana museernas koloniala historier” ska nämligen den etnografiska samlingen i Stockholm avkolonialiseras. I en essä i tre delar tar sig Johan Hegardt an Etnografiska museets historia och hur den bör förstås i relation till kolonialism och dekolonisering.
Som ”digital museiperson” blir man både generalist och specialist på samma gång. Aron Ambrosiani blickar tillbaka på tjugo år av kontinuitet och förändring i museernas digitala omställning.
Olov Amelin blickar bakåt och framåt i utställningsmediets historia. Vad har han sett under sina många år i utställningsvärlden och vad tror han vi kommer se mer av framöver?
Lena Landerberg har arbetat länge med utställningar. I Utställningskritiks serie blickar vi tillbaka på vad som hänt på området under tidskriftens existens, och mycket har förändrats. Gäller det även hur vi skriver våra utställningstexter?
Irène Karlbom Häll ser tillbaka på sina erfarenheter inom utställningsbyggandet. Hon beskriver hur hon sett att arbetet förändrats under hennes verksamma år.
I Utställningskritiks serie av jubileumstexter skriver Sofie Bergkvist om förändringen av perspektiv i utställningar. Efter två decennier av arbete för att öppna upp, inkludera och bredda perspektiven ser hon nu en ökande försiktighet i branschen och reflekterar över risken att museer i Sverige ska drabbas av liknande politisk styrning som under året utvecklats i USA.
Mellan Marais smala gator döljer sig Musée Carnavalet, Paris stadsmuseum. Peter Ostritsch tar oss med in genom järngrinden till en labyrint av salar där stadens historia vecklar ut sig från forntid till nutid. Där granskar han hur museet gestaltar staden och vilka berättelser som faktiskt når fram.
Irène Karlbom Häll kåserar över vikten av utställningskritik. Vad bidrar den med och varför har inte fler medier utställningsrecensioner?
