Utställningskritik #2 2026
Årets andra nummer av Utställningskritik innehåller färre recensioner än vanligt, denna gång från Uppsala, Göteborg och Stockholm. Istället ägnar vi …
Alla artiklar i Utställningskritik #2 2026
10 artiklar
Museerna behöver lära av Ukraina i beredskapsarbetet
Sedan Rysslands invasion av Ukraina är beredskapsarbete högprioriterat på svenska museer. Men det räcker inte att endast fokusera på det materiella kulturarvet. Svenska museer behöver omvärdera sina kommunikationsstrategier och träna upp förmågan att vara tydliga röster i centrala samhällsfrågor menar Vivian Smits, utvecklingsledare på Kulturförvaltningen VGR.
Erland Nordenskiöld, New Museology och historiens temporala kontexter
Johan Hegardt har i en serie essäer tagit sig an Etnografiska museets historia och hur den bör förstås i relation till kolonialism, dekolonisering och Världskulturmuseernas projekt ”Att väcka föremålen till liv – och utmana museernas koloniala historier”. Det här är den tredje, avslutande delen.
Att formge för överlevnad
Insikten om att inte ha den beredskap som alla andra verkar ha väcker ångest. Men vilka katastofer ska vi rusta oss inför? Peder Lindgren-Björfjäll har besökt Röhsska museets utställning ”We Will Survive: Prepperrörelsen och design”. Utställningen väcker frågor om hot, tillit och vad en bug‑out‑bag är.
Den etnografiska samlingens tillkomsthistoria
En avkolonialisering av den etnografiska samlingen riskerar att med våldsam kraft förgöra dess komplexa historia, menar Johan Hegardt. I denna essä tecknar han samlingens tillkomstprocess och menar att det förmoderna samlandet inte kännetecknas av kolonialismens brutala logik.
Tjugo år med utställningar
Utställningskritik har bevakat utställningsmediet i tjugo år. I en serie artiklar har olika personer lyft vad som är sig likt och vad som har ändrats. Att arbeta med utställningar involverar många olika perspektiv, kompetenser, medier och material. I vår avslutande jubileumstext samlar Amanda Creutzer egna och andras reflektioner om utställningsvärldens förändring.
Genom korsetten kommer vi historien inpå livet
På översta våningen i familjen von Hallwyls palats på Hamngatan i Stockholm fylls fem rum med korsetter, klänningar och kvinnokamp. Aron Ambrosiani har besökt utställningen ”Korsettkriget”, där förra sekelskiftets korsettdebatt effektivt används för att ta sig an frågor om kön, klass och identitet utan att skriva besökarna på näsan.
Hur ska vi minnas en minnesinstitution?
Hur ska vi minnas en ”minnesinstitution” som Etnografiska museet i Stockholm? Frågan har aktualiserats eftersom Riksbankens jubileumsfond har avsatt en betydande summa pengar för att besvara den. I projektet ”Att väcka föremålen till liv – och utmana museernas koloniala historier” ska nämligen den etnografiska samlingen i Stockholm avkolonialiseras. I en essä i tre delar tar sig Johan Hegardt an Etnografiska museets historia och hur den bör förstås i relation till kolonialism och dekolonisering.
Bland rymmare, drömmare, droger och konst
Kan det finnas något gott att säga om hur man förr behandlade psykisk ohälsa? På Medicinhistoriska museet i Uppsala möter Pia Cederholm oväntade strimmor av ljus och värme i en historia om mörker, tvång och övergrepp.
Mårten Janson: dumpa de dyra, flotta kåkarna!
Två stockholmsmuseer riskerar att behöva lämna sina lokaler. Men Mårten Janson kommer inte att skriva under det pågående uppropet om att ”rädda” Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet. Här förklarar han varför.
