Årets andra nummer av Utställningskritik innehåller färre recensioner än vanligt, denna gång från Uppsala, Göteborg och Stockholm. Istället ägnar vi desto mer utrymme åt museidebatt och en längre utställningshistorisk essä i tre delar, som även den skulle kunna placeras i debattfacket. Det är vi glada över; vi tror att initierad kritik och ett öppet debattklimat hjälper oss i musei- och utställningssektorn att vässa våra förmågor och i slutändan kan leda till bättre utställningar.
Saknar du något perspektiv i Utställningskritiks bevakning? Skicka förslag på texter, önskemål om utställningar vi borde recensera till oss på aron@utstallningskritik.se eller amanda@utstallningskritik.se. Utöver debatterandet fortsätter vi förstås med vad vi uppfattar som vårt kärnuppdrag utställningsrecensionsverksamheten, i synnerhet av de i övriga media så underbevakade kultur- och naturhistoriska utställningarna.
I detta nummer har även vi redaktörer satt oss vid tangenterna: Aron efter ett besök på Hallwylska museets korsettutställning, Amanda för att genom intervjuer och egna erfarenheter sammanfatta tjugo år med utställningar.
Aron Ambrosiani och Amanda Creutzer
redaktörer för Utställningskritik
Mårten Janson: dumpa de dyra, flotta kåkarna! Två stockholmsmuseer riskerar att behöva lämna sina lokaler. Men Mårten Janson kommer inte att skriva under det pågående uppropet om att ”rädda” Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet. Här förklarar han varför.
Bland rymmare, drömmare, droger och konst. Kan det finnas något gott att säga om hur man förr behandlade psykisk ohälsa? På Medicinhistoriska museet i Uppsala möter Pia Cederholm oväntade strimmor av ljus och värme i en historia om mörker, tvång och övergrepp.
Hur ska vi minnas en ”minnesinstitution” som Etnografiska museet i Stockholm? Frågan har aktualiserats eftersom Riksbankens jubileumsfond har avsatt en betydande summa pengar för att besvara den. I projektet Att väcka föremålen till liv – och utmana museernas koloniala historier ska nämligen den etnografiska samlingen i Stockholm avkolonialiseras. I en essä i tre delar tar sig Johan Hegardt an Etnografiska museets historia och hur den bör förstås i relation till kolonialism och dekolonisering.
Del 1: Hur ska vi minnas en minnesinstitution?
Del 2: Den etnografiska samlingens tillkomsthistoria
Del 3: Erland Nordenskiöld, New Museology och historiens temporala kontexter
Genom korsetten kommer vi historien inpå livet. På översta våningen i familjen von Hallwyls palats på Hamngatan i Stockholm fylls fem rum med korsetter, klänningar och kvinnokamp. Aron Ambrosiani har besökt utställningen Korsettkriget, där förra sekelskiftets korsettdebatt effektivt används för att ta sig an frågor om kön, klass och identitet utan att skriva besökarna på näsan.
Tjugo år med utställningar. Utställningskritik har bevakat utställningsmediet i tjugo år. I en serie artiklar har olika personer lyft vad som är sig likt och vad som har ändrats. Att arbeta med utställningar involverar många olika perspektiv, kompetenser, medier och material. I vår avslutande jubileumstext samlar Amanda Creutzer egna och andras reflektioner om utställningsvärldens förändring.
Att formge för överlevnad. Insikten om att inte ha den beredskap som alla andra verkar ha väcker ångest. Men vilka katastofer ska vi rusta oss inför? Peder Lindgren-Björfjäll har besökt Röhsska museets utställning We Will Survive: Prepperrörelsen och design. Utställningen väcker frågor om hot, tillit och vad en bug‑out‑bag är.
Museerna behöver lära av Ukraina i beredskapsarbetet. Sedan Rysslands invasion av Ukraina är beredskapsarbete högprioriterat på svenska museer. Men det räcker inte att endast fokusera på det materiella kulturarvet. Svenska museer behöver omvärdera sina kommunikationsstrategier och träna upp förmågan att vara tydliga röster i centrala samhällsfrågor menar Vivian Smits, utvecklingsledare på Kulturförvaltningen VGR.
