”En kunskapsfyr i kulturskymningen” – det var rubriken när Riksantikvarieämbetet bjöd in till ett samtal om upplevelser och folkbildning i dagens museer. Som avslutande programpunkt på den första dagen av Sveriges museers vårmöte satte det tonen för de kommande dagarnas samtal om museernas roll(er) i samhället. Många i publiken var efteråt intresserade av att ta del av Klas Grinells inledande anförande och vi är glada över att kunna publicera det i Utställningskritik.
Utställningarna ”Korsvägar” 2024 och ”Folk och Försvar” 1940 har mycket gemensamt, men skiljer sig åt på avgörande sätt. Johan Hegardt ser ”Korsvägar” som ett symptom på att Sveriges museisektor har problem med kunskapssyn och styrning.
Det är dags att tala om elefanten i rummet, menar Hans Lindholm Öjmyr. Hur ska museer hantera armlängds avstånd till politisk styrning, en allt dyrare samlingsförvaltning och framtidens osäkra museifinansiering? Följ med på elefantjakt i museet.
Sedan utställningen ”Nordbor” öppnade i början av februari finns två konkurrerande stora, påkostade basutställningar om Sveriges historia att beskåda i huvudstaden. Genom en exposé över dryga 150 års utställningshistoria berättar kulturhistorikern Johan Hegardt varför, och kommer med ett förslag på vad som går att göra åt saken.
Medeltidsmuseet öppnade 1986 och är ett av Stockholms och Sveriges mest besökta museer med nästan 200 000 besökare per år. Den 5 november i år ska museet stänga enligt besked från Riksdagsförvaltningen, vilket upprört många.
Tidigare ledamoten i Skönhetsrådet Fredrik von Feilitzen var starkt engagerad i debatten inför museets tillblivelse 1980. Han talade vid två opinionsmöten på Strömparterren intill Medeltidsmuseet den 1 och 27 september 2023 och gav en målande beskrivning av platsens och museets historia.
Nationalmuseums utställning om trädgården är en alltför ensidig skildring av trädgården som begrepp och fenomen. Det anser Malvin Karlsson som tar avstamp i utställningens inledningstext.
I utställningsvärlden finns en nästintill oemotsagd sanning, nämligen att besökare inte läser texter i utställningar. Det menar Sofie Bergkvist, som vill utmana den här föreställningen och slå ett slag för utställningstextens funktion för både nytta och nöje.
Många museer använder sig av upphandlingar för att få hjälp med att gestalta sina utställningar. I dessa upphandlingar förekommer ofta orimliga krav som missgynnar mindre etablerade formgivare och scenografer. Dessa krav måste få ett slut. Det menar nio personer som är verksamma inom utställningsformgivning.
Jag satt på tåget hem från Riksantikvarieämbetets samlingsforum på Sörmlands museum, där årets tema var Aktiva samlingar – berättelser, betydelser och …
Hur kan Riksantikvarieämbetet ytterligare främja kunskapsutbyte mellan museer och yrkeskunniga hantverkare med specialkunskap om material? I min roll som bildhuggare/skulptör …
”Boxen på ArkDes är en plattform för snabbt föränderliga, experimentella utställningar. Boxen ger uttryck för alternativa röster att inspirera till …
Folk och Kultur presenterar sig som ett nytt kulturpolitiskt konvent och en tribun för konst och kultur i hela Sverige. …
I februari i år gick Margareta Alin Hegelund ut i GT/Expressen med en debattartikel om läget på Västergötlands museum i …
Anna Samuelssons föreläsning på Historiska museets hearing Vi vill ha jämställda museer!, refererat i #3 av UEForum, har väckt reaktioner på …
