I årets fjärde nummer har våra skribenter besökt utställningar i några olika delar av Sverige: Bunge, Stockholm, Gustavsberg, Vadstena och Göteborg. Fler artiklar än vanligt är dessutom från våra återkommande skribenters utlandsbesök, något som gör det möjligt att sätta utställningar i Aten, Paris och Dubrovnik i relation till svensk utställningsverksamhet.
Lena Boëthius har besökt Röhsska museets basutställning ”Designhistorier”. Den får henne att att undra hur museet ser på begreppen konst, design och konsthantverk och vilka historier besökaren egentligen möter.
En ny interaktiv utställningsdel har i höst invigts på Sancta Birgitta klostermuseum, där man med modern teknik och efter ett omfattande forskningsprojekt kan bjuda in besökarna till kyrkorummet i Vadstena anno 1470. Pia Cederholm steg villigt in i tidsmaskinen.
Gustavsbergs porslinsmuseum bjuder på en välgjord, lärorik basutställning om porslinsfabrikens historia och dess roll i folkhemmets framväxt. Men jubileumsutställningen ”Dukat till fest!” missar sin chans – istället för glädje, gemenskap och överdådiga dukningar möts besökaren av en märkligt dyster och ensam tillvaro.
Först känsla, sedan nyfikenhet och därefter fakta, det funkar väldigt bra, konstaterar Irène Karlbom Häll när hon besöker utställningen ”Ghost Ships” på Sjöhistoriska. En utställning som väcker hennes intresse för marinarkeologi utan att sluka all hennes energi.
Hur gör man en utställning som mångfacetterat beskriver livet i Jugoslavien? Det frågar sig Peder Lindgren-Björfjäll när han besöker ”The Red History Museum” i kroatiska Dubrovnik. Där berättas historien om Socialistiska federativa republiken Jugoslavien, en historia som börjar och slutar i krig.
Mellan Marais smala gator döljer sig Musée Carnavalet, Paris stadsmuseum. Peter Ostritsch tar oss med in genom järngrinden till en labyrint av salar där stadens historia vecklar ut sig från forntid till nutid. Där granskar han hur museet gestaltar staden och vilka berättelser som faktiskt når fram.
”Varför se på djur? Ett argument för icke-mänskliga djurs rättigheter” på Nationalmuseet för samtidskonst i Aten tar avstamp i John Bergers essä med samma titel. Sara Andrén reflekterar över hur arkitekturen kan påverka vår möjlighet att se djuren.
Friluftsmuseernas samarbetsorganisation har haft sitt årliga möte på Bungemuseet och Gotlands Museum. Olov Amelin var på plats när museerna diskuterade utmaningar och möjligheter.
