Friluftsmuseernas samarbetsorganisation har haft sitt årliga möte på Bungemuseet och Gotlands Museum på Gotland. Olov Amelin och Liza Carlefred var på plats när museerna diskuterade utmaningar och möjligheter.
Friluftsmuseer är en kategori museer där Sverige en gång i tiden legat i framkant. Skansen brukar räknas som världens första, grundat 1891 av Artur Hazelius. Idag finns friluftsmuseer från Norrbotten i norr till Skåne i söder, alla med sin egen karaktär. Tidigare var den gällande doktrinen att historiska byggnader kunde räddas genom att flyttas från sin ursprungliga plats till ett ”reservat” där rekonstruerade miljöer skapades kring de äldre husen. Idag strävar vi istället efter att bevara historiska byggnader på platsen där de en gång byggts. Men det görs givetvis undantag.
I september 2025 hölls årets FRI-möte på Bungemuseet och Gotlands Museum. FRI är de svenska friluftsmuseernas samarbetsorganisation. Ett 40-tal deltagare hade samlats för att diskutera gemensamma frågor och utmaningar. Diskussionerna kretsade mycket kring hur vi kan levandegöra historiska byggnader och miljöer. Något förvånande kanske. Ett friluftsmuseum innehåller byggnader, gårdar och ibland hela kvarter. Bara att röra sig i dessa borde kanske vara gott nog. Men friluftsmuseets miljöer inbjuder till så mycket mer. Skådespel, scenografering av rum, ljus och ljudinstallationer. En unik möjlighet att kontextualisera historien och ge besökarna närkontakt med en tid som flytt.
Friluftsmuseerna är också en arena för en stor volontärverksamhet. Hantverk, slöjd eller att helt enkelt befolka miljöerna i historisk klädsel tillhör det som många volontärer bidrar med.
På Gotland besökte FRI-mötet Bungemuseet, vars VD Annelie Adolfsson är ordförande för samarbetsorganisationen. Bungemuseet visar på sina sju hektar mark cirka 70 byggnader från olika tidsåldrar och platser på Gotland. Skeppssättningar, bildstenar och gravhögar sträcker ut tidsspannet till förhistorisk tid. Fokus ligger dock på de byggda miljöerna med gårdar från 1600-, 1700-, 1800- och tidigt 1900-tal.
I grunden finns en stiftelse från 1907 som äger och förvaltar museet, men Gotlands Museum står sedan 2016 för utveckling av miljöer, ledning och organisation av verksamheten samt tillsvidareanställd personal genom sitt dotterbolag Bungemuseet AB. En inte helt friktionsfri lösning där stiftelsens medlemmar utgörs av en allt äldre och krympande grupp personer som med stort engagemang vårdar museet. Det här är inte unikt för Bungemuseet. Flera friluftsmuseer har funnits länge och har därför gamla ledningsstrukturer som varit svåra att modernisera.
Bungemuseet har ett bra läge utmed huvudvägen till Fårösund. Ett fint matställe lockar många besökare, men vägen skär tvärs igenom området och placerar kafé/restaurang och parkering på ena sidan och museet på den andra. Därför stannar många på kafésidan och väljer att åka vidare när kaffet är urdrucket. Planer finns för en välkommen ändring.
Bemanningen är ett problem för ett museum som med minimal personalstyrka ska bedriva verksamhet mellan maj och september. Miljöerna måste vara självförklarande och erbjuda något till besökare som rör sig på området på egen hand. Det har man löst med fotograferade personer som på figursågade foton i naturlig storlek möter besökarna i gårdarna. Här finns också möblemang och ”fuskmat” framdukad i kök och matsalar. Höns kompletterar bilden av en ”levande” miljö.
Lyckas man? Njae är väl svaret. Det är stimulerande och trevligt att röra sig runt bland husen och uppleva miljöerna, men rent utställningsestetiskt har tiden i viss mån sprungit ifrån det klassiska friluftsmuseet. När Hazelius byggde upp sina miljöer på Skansen så befolkade han dem. Arbetskraft var billigt och det var inga problem att ha personer, gärna klädda i folkdräkt eller historisk dräkt, som mötte varje besökare. Det klarar vi inte idag annat än under begränsade perioder. Jamtli har sitt Historieland då gårdar och hus har innevånare som i första person möter besökarna och drar in dem i ett regisserat rollspel. Men det pågår bara två månader om året. Med få undantag som marknader och ett par andra event får besökarna i bästa fall uppleva miljöerna med guide, i de flesta fall möts de av stängda hus där exteriörerna berättar föga om det liv som en gång levts bakom aldrig så vackra fasader.
Med dagens snabba teknikutveckling erbjuds nya alternativ. Ljud- och ljusinstallationer är en väg att gå. 360-fotograferingar, projiceringar och hologrameffekter en annan. Doft och känsel kan också användas.
Riksantikvarieämbetets museitekniska grupp visade och berättade vid FRI-mötet om enkla tekniska installationer som till en rimlig kostnad utvecklats och testats av Skansen, där en annars ofta stum smedja fått nytt liv genom relativt enkla tekniska grepp. Det här kan lyfta friluftsmuseerna in i ett nytt tekniskt tidevarv och skapa en ännu större upplevelse av ett museikoncept som i sina bästa stunder är oemotståndligt.
Olov Amelin
Foto: Liza Carlefred
Rapport
Åsikten i texten är skribentens egen. Utställningskritik förbehåller sig rätten att korrigera text i efterhand vad gäller språkfel. Övriga rättelser läggs till som kommentar under artikel.
