Utställningskritik har bevakat utställningsmediet i tjugo år. I en serie artiklar har olika personer lyft vad som är sig likt och vad som har ändrats. Att arbeta med utställningar involverar många olika perspektiv, kompetenser, medier och material. I vår avslutande jubileumstext samlar Amanda Creutzer egna och andras reflektioner om utställningsvärldens förändring.
Olov Amelin blickar bakåt och framåt i utställningsmediets historia. Vad har han sett under sina många år i utställningsvärlden och vad tror han vi kommer se mer av framöver?
Irène Karlbom Häll ser tillbaka på sina erfarenheter inom utställningsbyggandet. Hon beskriver hur hon sett att arbetet förändrats under hennes verksamma år.
I Utställningskritiks serie av jubileumstexter skriver Sofie Bergkvist om förändringen av perspektiv i utställningar. Efter två decennier av arbete för att öppna upp, inkludera och bredda perspektiven ser hon nu en ökande försiktighet i branschen och reflekterar över risken att museer i Sverige ska drabbas av liknande politisk styrning som under året utvecklats i USA.
Friluftsmuseernas samarbetsorganisation har haft sitt årliga möte på Bungemuseet och Gotlands Museum. Olov Amelin var på plats när museerna diskuterade utmaningar och möjligheter.
Sedan hösten 2024 och cirka tio år framåt visas utställningen ”På textilfabriken” på Alingsås museum. Museet har valt att ha tre olika utställningar som planeras stå i tio år, varav den äldsta byts ut mot en ny ungefär vart tredje år. Men är den senaste också den bästa?
Sedan utställningen ”Nordbor” öppnade i början av februari finns två konkurrerande stora, påkostade basutställningar om Sveriges historia att beskåda i huvudstaden. Genom en exposé över dryga 150 års utställningshistoria berättar kulturhistorikern Johan Hegardt varför, och kommer med ett förslag på vad som går att göra åt saken.
Biologiska museet i Stockholm stängde för allmänheten 2017. Året efter förklarades museibyggnaden som byggnadsminne av Länsstyrelsen på Gotland. Sedan dess har arbetet med att renovera och restaurera byggnaden pågått, och nu är restaureringen av Bruno Liljefors enorma panoramamålning nästan avklarad. Utställningskritik fick en smygtitt inne i det fortfarande stängda, snart 130-årsfirande museet.
I mer än femtio år har Svenska institutet drivit ett blomstrande kulturhus i Marais-kvarteren i Paris. Med sina populära utställningar och program, gästlägenheter, ett svenskt kafé och ständigt fullbokade kurser i svenska språket är det en destination för nästan 100 000 besökare varje år och en mötesplats för svensk-franska och internationella kultursamarbeten. Kerstin Parker reste till Paris och intervjuade intendent Maria Ridelberg-Lemoine om Institut suédois äventyrliga historia från fallfärdigt 1500-talspalats till välbesökt kulturhus.
Vilken var publikens roll när Nationalmuseum etablerades? Och vilka bestämde vilka verk som skulle köpas in? Museichefen och konstvetaren Patrik …
När jag med start år 2000 planerade en utbildning i curating vid Stockholms universitet hade jag några av dåtidens internationellt …
Dannikekvinnan har i snart 80 år fascinerat besökarna på Borås museum. Utställningskritiks grundare Eva Persson, som såg ”Häxan från Dannike” för första …
För att ett utställningsprojekt ska bli en forskningsresa fram till en genomtänkt, hållbar och lärorik produkt behöver en rad olika …
Museiforskningen fokuserar ofta på utställningsverksamhet och museibesökare, men vad vet vi om det som sker bakom ”kulisserna”? I min uppsats …
Vad är ”konstmuseets historiska dilemma” och hur fick konstutställningen den form den har idag? Om den konstmuseala utställningspraktikens framväxt handlar en ny doktorsavhandling av Eva-Lena Bergström med utgångspunkt från Nationalmuseum. Det är en omsorgsfull genomgång av ett rikt källmaterial och en nyanserad bild av utställningsverksamheten vid landets största konstmuseum under hundra år, skriver opponent Kristoffer Arvidsson.
