”En kunskapsfyr i kulturskymningen” – det var rubriken när Riksantikvarieämbetet bjöd in till ett samtal om upplevelser och folkbildning i dagens museer. Som avslutande programpunkt på den första dagen av Sveriges museers vårmöte satte det tonen för de kommande dagarnas samtal om museernas roll(er) i samhället. Många i publiken var efteråt intresserade av att ta del av Klas Grinells inledande anförande och vi är glada över att kunna publicera det i Utställningskritik.
UtställningsEstetiskt Forums Guldpris 2024 tilldelas Hans Lindholm Öjmyr, tidigare länsmuseichef och landsantikvarie på Länsmuseet Gävleborg. Han är numera museichef för Dansmuseet.
Hur ska museer ta sig an ekonomiska svårigheter, nå nya målgrupper och skapa relevanta upplevelser utifrån vad som är aktuellt …
Utställningarna ”Korsvägar” 2024 och ”Folk och Försvar” 1940 har mycket gemensamt, men skiljer sig åt på avgörande sätt. Johan Hegardt ser ”Korsvägar” som ett symptom på att Sveriges museisektor har problem med kunskapssyn och styrning.
Utställningen ”Korsvägar” på Armémuseum är i hetluften efter en stökig tillkomstprocess. Men hur är den färdiga utställningen? Aron Ambrosiani möts av målmedvetet valda, glest presenterade episoder ur Sveriges och Ukrainas historia. Och en uppsättning PR-fotografier från Försvarsmakten.
”Vad angår meningar är jag förtvivlad”. Så heter Marabouparken konsthalls nyligen invigda utställning med poeten och konstnären Cia Rinne. Alexander Svedberg gläds åt en ambitiöst genomförd utställning som vågar lita till och utmana betraktaren.
I utställningen ”Låt hundra blommor blomma” på Röhsska museet visas textila verk av Elsa Pärs-Berglund i dialog med de samtida konstnärerna Shabnam Faraee och Josefin Gäfvert. Besökaren tas med på en odyssé genom Pärs-Berglunds konstnärliga utveckling och 1970-talets omvälvande politiska verklighet. Kerstin Parker har tagit del av utställningen som skildrar en dåtid som är skrämmande lik vår samtid.
Gundela Pettersson, avdelningschef för publik verksamhet vid Naturhistoriska riksmuseet, inkommer med replik på Thérèse Touderts recension av Naturhistoriska riksmuseets pop up-museum i Westfield Mall of Scandinavia.
Naturhistoriska riksmuseet är stängt för besökare på grund av reparationsarbeten och fram till återöppnandet i sommar finns nu, för de som vill stilla sin längtan, ett pop up-museum i Westfield Mall of Scandinavia. Väl på plats är det svårt att konkurrera med shoppingupplevelsen och Thérèse Toudert frågar sig om museet i det här formatet överhuvudtaget kan fylla något syfte. Snarare väcker det en ännu starkare längtan efter Naturhistoriska riksmuseet som är något annat, något mer. Ett museum?
På palsmyren nedanför Svenska Turistföreningens station i Abisko ligger ett konstverk. Besökarna tar sig runt installationen på träspänger och bjuds att titta ner på grönskan i fem öppna växthus i olika storlek. ”Sensing the Arctic” invigdes i augusti 2023 och är både ett konstverk och ett vetenskapligt experiment. Jenny Danielsson har träffat upphovspersonerna: konstnärsduon Bigert & Bergström.
Historiska museets besökare förväntar sig att se en utställning som omfamnar hela Sveriges historia, skriver museets chef Åsa Marnell i en replik till Johan Hegardt.
Varje ny utställning blir en årsring i ett museums längre historia. Välbekanta samlingar kan visas på annorlunda sätt och betraktas ur nya perspektiv. Att museer behöver förhålla sig till sin historia framstår tydligt i några av recensionerna ur detta årets första nummer.
Det är dags att tala om elefanten i rummet, menar Hans Lindholm Öjmyr. Hur ska museer hantera armlängds avstånd till politisk styrning, en allt dyrare samlingsförvaltning och framtidens osäkra museifinansiering? Följ med på elefantjakt i museet.
Sedan utställningen ”Nordbor” öppnade i början av februari finns två konkurrerande stora, påkostade basutställningar om Sveriges historia att beskåda i huvudstaden. Genom en exposé över dryga 150 års utställningshistoria berättar kulturhistorikern Johan Hegardt varför, och kommer med ett förslag på vad som går att göra åt saken.
Historiska museet i Lund återbesöker lusten efter det sällsynta och exotiska i en ambitiös utställningsgestaltning, placerad i museets etnografiska sal. En mängd vitt skilda föremål har plockats fram ur magasin och sorterats utifrån deras väg till museet. Paloma Berggren uppskattar konceptet men efterlyser ytterligare fokus på nätverken och maktförhållandena mellan donatorer och upptäcktsresande, kolonisatörer och koloniserade.
