På översta våningen i familjen von Hallwyls palats på Hamngatan i Stockholm fylls fem rum med korsetter, klänningar och kvinnokamp. Aron Ambrosiani har besökt utställningen ”Korsettkriget”, där förra sekelskiftets korsettdebatt effektivt används för att ta sig an frågor om kön, klass och identitet utan att skriva besökarna på näsan.
Hur ska vi minnas en ”minnesinstitution” som Etnografiska museet i Stockholm? Frågan har aktualiserats eftersom Riksbankens jubileumsfond har avsatt en betydande summa pengar för att besvara den. I projektet Att väcka föremålen till liv – och utmana museernas koloniala historier ska nämligen den etnografiska samlingen i Stockholm avkolonialiseras. I en essä i tre delar tar sig Johan Hegardt an Etnografiska museets historia och hur den bör förstås i relation till kolonialism och dekolonisering.
Kan det finnas något gott att säga om hur man förr behandlade psykisk ohälsa? På Medicinhistoriska museet i Uppsala möter Pia Cederholm oväntade strimmor av ljus och värme i en historia om mörker, tvång och övergrepp.
Två stockholmsmuseer riskerar att behöva lämna sina lokaler. Men Mårten Janson kommer inte att skriva under det pågående uppropet om att ”rädda” Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet. Här förklarar han varför.
Medan vi ordnar det sista med detta årets första nummer dyker ett nytt inlägg från Magasin K upp i flödet: ”Medelhavsmuseet och Östasiatiska kan tvingas stänga”. När Statens fastighetsverk aviserar en 57-procentig (!) hyreshöjning är det inte lätt att bedriva rimlig museiverksamhet. Vi på Utställningskritik hoppas att Världskulturmuseerna reder ut situationen och att de även i fortsättningen kan visa utställningar i anrika lokaler i centrala Stockholm.
I tallskogen på Estlands Östersjökust finns Arvo Pärt Centret. Olov Amelin har besökt den världskände tonsättarens museion. Vackert gestaltad i trä, glas och sten lovsjunger han ett besöksmål i världsklass.
”Teaterkostym – illusionernas abecedarium” på Scenkonstmuseet imponerar med genomtänkt dramaturgi och gediget hantverk in i minsta detalj. Till och med den något kaotiska ljudbilden fungerar. Irène Karlbom Häll önskar sig en turné.
I utställningen ”Sagovärldar” på Etnografiska museet kastar sig barnen in i leken direkt. De föräldrar som hoppats på att läsa, lyssna och samtala får sig i stället en joggingtur. En annan utformning hade kunnat lugna ner tempot, menar Thérèse Toudert, men i slutändan är hennes dotter ändå nöjd med sitt besök i ”den magiska världen”.
Malmö Konstmuseums utställning An Order of Things ”vill undersöka idéerna bakom det encyklopediska museet”. Museet vill visa att idéerna ständigt utmanas och förändras över tid. Sofie Bergkvist har besökt och undrar vem utställningen är till för.
I januari presenterade Nobelstiftelsen utseendet på det nya Nobel Center som ska byggas vid Slussen i Stockholm. Arkitekturdebattens vågor har svallat högt sedan dess men en viktig beståndsdel saknas i underlaget: vad ska byggnaden innehålla?
Med en budget motsvarande elva miljarder kronor, ett bygge som sträckt sig över decennier och ambitionen att locka fem miljoner besökare redan första året är Grand Egyptian Museum ett museiprojekt i nästan ofattbar skala. Irène Karlbom Häll har besökt.
Utställningen ”Tattoo – berättelser i bläck från Medelhavet” på Medelhavsmuseet fastnar ibland i torra redovisande texter. Men när man får komma nära de enskilda människorna och betydelsen i deras tatuteringar berör den på riktigt.
I sin nya essäbok ”Kulturens värde” försöker Sverker Sörlin förstå hur kulturen gick från att vara självklar kärna i demokratins idé om det gemensamma livet till att bli en marginell budgetpost. Han visar hur kulturpolitikens former tryggade finansieringen men gjorde kulturen politiskt osynlig. Klas Grinell har läst, och uppskattar hur Sörlin lyfter fram museerna som nyckelplatser där kultur och kunskap kan mötas och där medborgare kan “veta tillsammans”.
I årets sista nummer har våra skribenter blickat bakåt över dessa tjugo år av utställningshistoria utifrån olika perspektiv: museernas förändrade uppdrag, utställningstexter, arbetssätt, utställningsmediets utveckling och museernas digitala omställningsarbete. Utöver jubileumstexterna bjuder vi också på utställningsrecensioner från Helsingfors och sydkoreanska Busan samt en tillbakablick över utställningsåret 2025.
Som ”digital museiperson” blir man både generalist och specialist på samma gång. Aron Ambrosiani blickar tillbaka på tjugo år av kontinuitet och förändring i museernas digitala omställning.
