Från diskbänksrealism till svettig galon
Bäverpastej, socialrealism och en hisnande taxiresa. Mårten Janson har kungligt kul i den pinfärska basutställningen på stadsmuseet i Helsingfors.
Arkivet
1092 artiklar
Utställningskritik #4 2026
I årets fjärde nummer av Utställningskritik har våra recensenter besökt Skokloster, Linköping, Östersund och Stockholm. Därtill rapporteras från friluftsmuseimöte i …
Statens hyresmodell tvingar museer att stänga
Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet rekommenderas att lämna sina lokaler. Nu planeras också Armémuseum att stänga på obestämd tid. När statliga museer inte längre har råd med statens kulturhistoriska byggnader är det dags att ifrågasätta hyressystemet, menar Karin Borgkvist Ljung.
Omvärldsdagar med kunskap i centrum
Jenny Danielsson rapporterar från Museernas omvärldsdagar, där museer som kunskapsinstitutioner stod i centrum.
Friluftsmuseer som politisk arena
Friluftsmuseerna uppstod i Skandinavien i det sena 1800-talet. De var en del av den tidens nationsbyggande, en roll de fått spela vid fler tillfällen i historien. Olov Amelin, museichef vid Jamtli, reflekterar över friluftsmuseer som politisk arena efter hemkomsten från den europeiska friluftsföreningens konferens.
Solgult om Stockholmsolympiaden 1912
Stockholmsolympiaden 1912 var en riktig solskenshistoria. Hur skildrar man en sådan utan att tråka ihjäl publiken? Riksidrottsmuseum löser problemet med en serie skulpturer som skapar ironisk distans till förträffligheten. Slutresultatet, menar Irène Karlbom Häll, blir en nyanserad, suggestiv utställning som förhoppningsvis kommer att visas i många år framöver.
Tunnelbana med sällsynt rytm
Utställningen ”Tunnelbanan – i takt med tiden” på Spårvägsmuseet tar med besökaren på en resa genom tunnelbanesystemets framväxt men också genom Sveriges ekonomiska och kulturella utveckling. Vilken kulturskatt som ryms i tunnelbanan! Utställningen breddar berättelsen om det gemensamma kulturarvet och lyfter fram konstens plats i samhällsbygget på ett sätt som Madelaine Sillfors inte trodde att ett historiskt infrastrukturmuseum kunde göra.
Design som förändrar tanken och förbättrar livet
Nationalmuseum Jamtlis utställning ”Livet designat” visar övertygande hur högkvalitativ design var en central del av de svenska rekordårens förändrade livsmönster. Marianne Soronen uppskattar kunskapsförmedlingen men ställer sig tveksam till representativiteten i urvalet av föremål.
Att återta berättelsen – Gaaltije och det samiska museets möjligheter
På begränsad yta lyckas sydsamiska museet Gaaltije i Staare/Östersund visa hur museer kan vara levande rum där historia, identitet och framtid får mötas på egna villkor. Marianne Soronen har besökt Gaaltijes två aktuella utställningar: ”Sanningar genom konsten” och ”Saajve – mellan världar”.
Till minne av Lennart Palmqvist, 1939–2026
Vi minns arkeologen, museologen och kritikern Lennart Palmqvist som gick bort i maj 2026.
Smart urval och gedigen form i Best in Show
Utställningen ”Best in Show. Hundar i konst och litteratur” på Östergötlands museum briljerar i sitt breda urval av hundrelaterad konst och lyckas även med utställningsgestaltningen. Irène Karlbom Häll stör sig på ljudläckage men charmas av formgivningsdetaljer och tilltal.
Alkemins hemlighetsfulla värld
Alkemin känner de flesta till som föreställningen att det skulle vara möjligt att omvandla oädla metaller till guld. Men på den nyöppnade utställningen på Skoklosters slott får besökaren en bredare inblick i alkemins värld. Hanna Bendz största behållning är själva utställningsföremålen såsom de presenteras i den historiska miljön, medan den tillhörande AI-botten snarare blir ett distraktionsmoment.
Utställningskritik #3 2026
Sommaren är här och med den förhoppningsvis många museibesök. Kanske hittar du inspiration till nästa utställningstur i detta nummer? Våra …
Museer, minnen och förändring
Hur gestaltas en närliggande historia av vardagsminnen, förlust och historiska sår i museernas utställningsform? Historisk förändring påverkar människor och samhällen i stort, samtidigt som museer ibland själva vill vara aktörer i dessa förändringar. Hur framträder denna dubbelhet i utställningarnas konkreta gestaltning? Genom bland annat minnen av rivet Masthugget, ett bohuslänskt kustlandskap och en Förintelse betraktad på håll visar essän hur denna dubbelhet kan ta olika uttryck i utställningsform. Grundfrågan tycks dock vara enkel: hur fort vill vi att historien stelnar till vår egen tids sanning(ar)?
Konsten att ställa ut stulen konst
Det har gått 36 år sedan historiens största konstkupp: den mot Isabella Stewart Gardners museum i Boston. Där stals målningar och föremål till ett värde av fem miljarder kronor – och allt är fortfarande försvunnet. Det är också ett drygt halvår sedan 2000-talets hittills mest spektakulära museikupp, när smycken värda en miljard stals medan Louvren hade öppet. Även där är nästan alla föremål borta. Polisen söker naturligtvis efter tjuvar och byte. Men hur gör museerna själva med sina försvunna objekt? Kan man ställa ut frånvarande, liksom imaginär, konst? Och hur ser relationen mellan museer och stöld ut mer övergripande? Det tar sig kulturjournalisten Mattias Berg an i denna essä.
