Det är nog få som missat att svenska museer har ekonomiska bekymmer. Offentlig finansiering står still eller minskar och det är svårt att få andra aktörer att möta upp. Finansieringsfrågorna är högt på dagordningen för museichefer landet runt och är föremål för politiska utspel och konferenser. Samtidigt fortsätter museerna planera och genomföra sin verksamhet inom de ramar som erbjuds. Men nog undrar man om det kommer fler museinedläggningar framöver (utöver Hamn och NAOM)?
Fram till jul kommer vi uppmärksamma Utställningskritiks tjugoåriga historia genom en serie artiklar som tar ett större grepp om någon aspekt av utställningsmediets förändring i Sverige över de senaste cirka tjugo åren. Det tror vi blir ett fint sätt att avrunda detta jubileumsår, för att därefter blicka framåt igen.
Eftersom museerna går i takt med sin samtid kan vi också bjuda på en inte alltför svårtippad framtidsspaning: 2026 kommer bjuda på ett antal museiutställningar på tema beredskap. Röhsska verkar vara först ut.
Aron Ambrosiani och Amanda Creutzer
redaktörer för Utställningskritik
I årets fjärde nummer har våra skribenter besökt utställningar i några olika delar av Sverige: Bunge, Stockholm, Gustavsberg, Vadstena och Göteborg. Mycket i utställningsvärlden handlar om storstäderna men vi försöker bevaka fler platser än så – även om vi tyvärr inte lyckats ta oss norr om Stockholm i detta nummer. Bättring utlovas!
Fler artiklar än vanligt är dessutom från våra återkommande skribenters utlandsbesök, något som gör det möjligt att sätta utställningar i Aten, Paris och Dubrovnik i relation till svensk utställningsverksamhet.
Friluftsmuseernas förändrade förutsättningar. Friluftsmuseernas samarbetsorganisation har haft sitt årliga möte på Bungemuseet och Gotlands Museum. Olov Amelin var på plats när museerna diskuterade utmaningar och möjligheter.
När arkitekturen formar vårt sätt att se på djur. ”Varför se på djur? Ett argument för icke-mänskliga djurs rättigheter” på Nationalmuseet för samtidskonst i Aten tar avstamp i John Bergers essä med samma titel. Sara Andrén reflekterar över hur arkitekturen kan påverka vår möjlighet att se djuren.
Staden i museet, museet i staden. Mellan Marais smala gator döljer sig Musée Carnavalet, Paris stadsmuseum. Peter Ostritsch tar oss med in genom järngrinden till en labyrint av salar där stadens historia vecklar ut sig från forntid till nutid. Där granskar han hur museet gestaltar staden och vilka berättelser som faktiskt når fram.
Jugoslavisk vardagshistoria mellan krigen. Hur gör man en utställning som mångfacetterat beskriver livet i Jugoslavien? Det frågar sig Peder Lindgren-Björfjäll när han besöker ”The Red History Museum” i kroatiska Dubrovnik. Där berättas historien om Socialistiska federativa republiken Jugoslavien, en historia som börjar och slutar i krig.
Suggestiva Ghost Ships lämnar avtryck. Först känsla, sedan nyfikenhet och därefter fakta, det funkar väldigt bra, konstaterar Irène Karlbom Häll när hon besöker utställningen ”Ghost Ships” på Sjöhistoriska. En utställning som väcker hennes intresse för marinarkeologi utan att sluka all hennes energi.
Feststämningen uteblir på Gustavsbergs jubileum. Gustavsbergs porslinsmuseum bjuder på en välgjord, lärorik basutställning om porslinsfabrikens historia och dess roll i folkhemmets framväxt. Men jubileumsutställningen ”Dukat till fest!” missar sin chans – istället för glädje, gemenskap och överdådiga dukningar möts besökaren av en märkligt dyster och ensam tillvaro.
Före, under och efter Birgitta i Vadstena. En ny interaktiv utställningsdel har i höst invigts på Sancta Birgitta klostermuseum, där man med modern teknik och efter ett omfattande forskningsprojekt kan bjuda in besökarna till kyrkorummet i Vadstena anno 1470. Pia Cederholm steg villigt in i tidsmaskinen.
Är konst design? Lena Boëthius har besökt Röhsska museets basutställning ”Designhistorier”. Den får henne att att undra hur museet ser på begreppen konst, design och konsthantverk och vilka historier besökaren egentligen möter.
