Vad ska Nobel Center innehålla?

I januari presenterade Nobelstiftelsen utseendet på det nya Nobel Center som ska byggas vid Slussen i Stockholm. Arkitekturdebattens vågor har svallat högt sedan dess men en viktig beståndsdel saknas i underlaget: vad ska byggnaden innehålla?

Inledningsvis måste jag nämna att jag är jävig i frågan om ett nytt Nobelcenter: jag vill att det byggs. Mitt första och längsta museijobb var på Nobelmuseet i Gamla stan. Jag är övertygad om att en större utställningsyta för naturvetenskap, vetenskapshistoria och litteraturhistoria är något positivt, både för Slussenområdet och för stan i stort.

Mycket är sympatiskt i David Chipperfields andra försök. Istället för ”guldig” metallfasad blir det nu återbrukat tegel. Det anknyter till andra hamnbyggnader längs kajerna och kommer säkert bli bra. Det lilla jag sett i tegelväg från Chipperfield (läs: Neues Museum) är utmärkt. De bärande stommarna ska vara av limträ, vilket sänker byggnadens klimatavtryck rejält. Kanske går det att visa upp träet ordentligt i interiören likt Tekniska museets nya utbyggnad.

Jag gillar också den terrass som skapas genom att inte utnyttja hela byggrätten. Så skapar Chipperfield en yta lämplig för uteserveringar och andra aktiviteter. Terrassen förstärker också promenadstråket från Slussen via Nobelcenter mot Birkaterminalen och Fotografiska utan risk för att flanörerna prejas av någon av de upp till 6 000 cykelpendlare som dagligen passerar platsen. Ännu bättre hade varit att (likt bilvägen) leda in cykelleden i en tunnel genom byggnaden så att kajen blir fri från pendlingstrafik.

Den som vill se (lite) mer av byggnadsplanerna kan besöka en minimal utställning på Nobelprismuseet. Eller, utställning är att ta i, den är snarare i storlek av en mässmonter – i sig ett tecken på utrymmesbristen i Börshuset där museet huserat sedan 2001.

Utställningsramen i limträ går också att montera ner, så kanske är det tänkt att Nobelstiftelsen tar med sig upplägget till någon byggmässa framöver. Förutom intervjuer med Nobelpristagare, forskare och andra som talar väl om projektet får vi ett smakprov på de föreslagna byggmaterialen tegel och limträ.

Även om montern är minimal är den fint inramad av en filmad panoramavy över Stadsgårdskajen, Slussen och Skeppsbron där den tilltänkta byggnaden är inritad.

Men det är något som saknas i utställningen. Vad ska huset med sina 13 000 kvadratmeter innehålla? Tre saker nämns på pressträffen. Ett: det ska vara en ”stor” Nobelutställning om Alfred Nobel, Nobelpriset och Nobelpristagarna. Två: Alfred Nobels testamente ska ställas ut i original (i nuvarande museet visas en faksimilkopia). Tre: byggnaden ska innehålla ett auditorium med 500 platser. Och det är allt vi får veta, trots upprepade påståenden från både Chipperfield själv och Nobelstiftelsens vd Hanna Stjärne om att insidan är det viktigaste i hela projektet. ”What’s in the house has been developed” säger David Chipperfield, men där tar det stopp.

Nog hade det gått att bjuda på lite mer information om vad som är tänkt att rymmas i huset. Den enda interiörbild som presenteras föreställer en gradäng (inget fel med det, klart varje museum ska ha en bra gradäng) men lite mer hade jag hoppats på. 

Om jag själv får slänga ur mig några mer eller mindre realistiska önskemål skulle det kunna vara dessa: bygg ut Nobelprismuseets befintliga forskningsbibliotek och kombinera med gästlägenheter i huset för såväl forskare som författare. Undersök om Centrum för vetenskapshistoria kan flytta in i byggnaden, Region Stockholms nedpackade medicinhistoriska samlingar likaså. Samarbeta med stockholmsuniversiteten och tillhandahåll studieplatser för studenterna. Bygg ordentliga labbsalar, expandera Forskarhjälpen och se till att alla Stockholms skolelever får träffa en Nobelpristagare.

Ändå tror jag att det är mer relevant att lyssna till de som faktiskt arbetar med att fylla centret med innehåll. Jag skickade därför några följdfrågor och har fått följande svar från Clara Åhlvik, utställningschef på Nobelprismuseet.

AA: Hur stor del av byggnaden har ni tänkt ska bli publika utställningsytor?

CÅ: Minst 80 procent av huset kommer att vara publika ytor: utställningar, auditorium, ytor för pedagogisk verksamhet, restaurang, café, butik med mera.

AA: Kommer de prisutdelande institutionerna att förlägga någon av sin publika verksamhet till nya Nobel Center?

CÅ: Vi för så klart en dialog med de prisutdelande institutionerna och hoppas att en del av de internationella vetenskapliga konferenser som hålls i Stockholm, och möten i anslutning till dem, ska kunna vara på Nobel Center.

Vi har också ett nära samarbete med de prisutdelande institutionerna när vi planerar utställningar, programverksamhet och våra stora internationella mötesformat.

Representanter från prisutdelarna deltar till exempel redan idag på de lärarkvällar vi anordnar på Nobelprismuseet som har till syfte att vidareutbilda och inspirera lärare kring teman kopplade till Nobelpriset. De är med som talare och moderatorer på internationella evenemang och deltar i referensgrupper när vi utvecklar utställningar.

AA: Vilka tidigare utställningar, Nobelprismuseets eller någon annan institutions, skulle ni vilja lyfta fram som förebilder eller inspiration inför Nobel Centers kommande utställningsprogram?

CÅ: Evigt liv (recension i Utställningskritik /AA) på Liljevalchs är en referens för oss, och vi gjorde den med Nobel Center i åtanke. Då (oktober 2022–januari 2023) fyllde vi alla 13 salar i den äldre delen av Liljevalchs med frågor kring liv, åldrande och död utifrån Nobelprisets alla ämnesområden. Utställning blev uppmärksammad på många sätt, precis som utställningen Fungi – svampar i konst och vetenskap (recension i Utställningskritik /AA), som visades på museet hösten därpå. Båda utställningarna kan ses som förebilder för de kommande utställningarna i Nobel Center: tematiska, tvärvetenskapliga med konstnärliga gestaltningar.

Museets nya basutställning Sakerna som förändrar världen (2024), där många av föremålen kommer från Nobelpristagarna själva, ser vi som en prototyp för ett delmoment i den kommande basutställningen på Nobel Center, liksom flera av de mindre tillfälliga utställningarna på museet.

Vi har också inspirerats av bland andra MIT Museum i Boston, Wellcome Collection i London, Fondazione Prada i Milano/Venedig och Medicinskt Museion i Köpenhamn – alla kännetecknas av att de producerar utställningar som skär över ämnesgränser, är relevanta och som ligger i framkant såväl innehållsmässigt som konstnärligt.

AA: När i processen kommer ni att berätta mer om vad byggnaden ska innehålla?

CÅ: Vi kommer att använda åren fram till vi öppnar till att utveckla innehållet och berätta mer om Nobel Centers framtida verksamhet på många olika sätt.

Vad gäller just utställningsverksamheten planerar vi att bjuda in besökare på ett likande sätt som vi gjorde med Evigt liv.

De mindre, temporära utställningarna på Nobelprismuseet är alla exempel på vad besökarna kan komma att möta i Nobel Center. Ett exempel är utvecklingsprojekt Nobel Atlas där vi är vi testar olika sätt för besökaren att interagera med och utforska Nobelpriset, Nobelpristagare och deras upptäckter, verk och gärningar. Under nästa år ställer vi ut en väl fungerande prototyp i museet som testas och utvärderas tillsammans med besökarna och som därefter vidareutvecklas innan det tar plats i det nya huset.

Vi arbetar också för att bjuda in till ytterligare en större, temporär utställning på någon extern institution i Stockholm några år innan öppningen av Nobel Center, men där är vi just i starten och får lov att återkomma längre fram med mer information.