Gammalt och nytt, arbete och fest

Rapport från Nordisk Museikonferens i Malmö och Köpenhamn 1–3 april 2009

Årets museikonferens var ett nordiskt samarbetsprojekt – det första i sitt slag. Riksförbundet Sveriges Museer var huvudarrangör i samarbete med Norges Museumsförbund och Organisationen Danske Museer. Syftet med samarbetsprojektet var att synliggöra hur mycket de nordiska länderna har att lära varandra samt att underlätta kontaktskapande och framtida samverkan över gränserna. Temat för konferensen var klimat-förändringar – de som pågår i samhället men även de inom oss själva. En aspekt av klimatet hade man dock valt att blunda för: blott en tredjedel av talarna var kvinnor.

MUSEET I EN GLOBAL VÄRLD

Onsdagen den 1 april välkomnades deltagarna på Slagthuset i Malmö. På det följde en rad föredrag med sportjournalisten Katarina Hulting som moderator. Den från internationella sammanhang välkände Hans Blix höll ett bejublat föredrag om vilken roll museerna kan spela i en global värld med stora problem att lösa. Han frågade sig varför det görs så många utställningar om krig och så få om hur länder undviker konflikter och bevarar fred. Passande nog tog han de nordiska ländernas historia som ett exempel. Föredragsserien avslutades med att värdnationernas representanter från kulturdepartementen tog till orda. Danmarks kulturminister Carina Christensen uppmuntrade nätverkande och Lena Adelsohn-Liljeroth uppmuntrade personalbyten över gränserna. Mot kvällen bjöd Riksutställningar på fördrink och på det följde en festmiddag med hög stämning och ett flertal prisutdelningar. Forum för utställare utnämnde Naturhistoriska Riksmuseets ”Den mänskliga resan” till årets utställning, och museiförbunden utnämnde årets utställningar för respektive land.

KVALITETSMÄTNING

Torsdagen den 2 april sken solen över Malmö och fjorton seminarier hölls under dagen i lokaler invid Malmöhus. Det gick att delta i tre seminarier, vilka inte var helt lätta att välja ut i det intressanta programmet. Jag inledde dagen med att besöka ett om kvalitetsmätning där frågorna kretsade kring kvalitetsbegreppet och utvärderingsmetoder, men dock inte så mycket om konkreta metoder för museisektorn specifikt. Det blev dock mer av den varan efter frågestunden då Pirjo Hamari från finska Museiverket fick några minuters talartid för att berätta om en relativt ny handbok som museer kan använda för att utvärdera sin egen verksamhet – Utvärderingsmodell för museer. Tiden tog tyvärr slut snabbt och hon omringades genast av intresserade konferensdeltagare – hennes medhavda utvärderingsmaterial tog snabbt slut. På min fråga om hur det kom sig att hon inte var en av seminarieledarna svarade hon att hon fick kännedom om temat först efter att ha läst programmet. Detta visar en av baksidorna med att konferensen inte var ett helnordiskt samarbetsprojekt – om så varit hade projektgruppen haft kännedom om den finska utvärderingsmodellen.

MUSEERNA OCH ITK

Följande seminarium rörde utställningsfrågor och hade titeln ”Utställning eller föreställning?” där diskussionen kretsade kring hur IKT – informations- och kommunikationsteknologi – kan användas i utställningssammanhang. En av seminarieledarna, Mårten Jansson från Riksutställningar, ifrågasatte varför begreppen ”utställning” och ”föreställning” ställts mot varandra, och titeln säger något om var museisverige står idag när det gäller IKT – den signalerar en viss ängslighet. Många museer vill nog gärna ha interaktiva, tekniska utställningar, men med detta som utgångspunkt är det risk att mediet kommer framför innehållet istället för att låta det vara ett verktyg – ett sätt att gestalta. IKT kan ta begreppet rumslighet och kontext till nya höjder – se bara Google Earth! – samtidigt som både vårt materiella och immateriella kulturarv kan levandegöras på nya sätt.

Lyssnarna fick ta del av intressanta erfarenheter och framtidsvisioner under seminariet. Fredrik Svanberg berättade om hur hans arbetsplats Historiska museet använt video för att, i realtid, visa en pågående arkeologisk utgrävning på Djurgården i utställningen ”Jakten på den försvunna staden”. De som besökte utgrävningen kunde genom en skärm se in i museet, och vice versa. I en tid där många tycks se IKT som en stressfaktor är detta ett utmärkt exempel på vad den har att erbjuda på det rumsliga planet. Ingvar Sjöberg från Interaktiva Institutet berättade om ett projekt i ett musealiserat järnverk i Avesta. Med ljus, ljud och projektioner har man gestaltat hur det kunde se ut när det var i bruk. Besökaren går runt med en ficklampa som lyser upp den suggestiva miljön samtidigt som den fungerar som en fjärrkontroll. Med ficklampans hjälp får besökaren både information och upplevelser – det glöder, sprakar och ryker i det gamla verket! Utställningen fick NODEM-priset år 2004 med motiveringen att den visade en utomordentlig kontrast mellan det gamla industrisamhället och det moderna informationssamhället. Järnbrukets tekniska lösningar är ett intressant exempel på vad tekniken kan göra för arbetshistoriska museer som oftast är situerade i nedlagda, inte sällan k-märkta, arbetsplatser. Å ena sidan har dessa museer platsens kraft och ”de talande väggarnas magi”, men samtidigt kan platsen bli ett besvär på grund av antikvariska och rumsliga begränsningar.

NYTT FÖR I ÅR: IDETORGET

På eftermiddagen hölls ett Idétorg på Arkitektskolan i Köpenhamn. Alla medlemsmuseer kunde anmäla sig för att berätta om idéer som knyter an till konferensens klimattema. Trettiosex idéer fick komma med och presenterades under flera parallella sessioner. I den jag besökte utmärkte sig Tekniska museet i Stockholm som representant för idépresentationerna, medan de andra museerna berättade om nyligen genomförda projekt. Norsk Teknisk Museum berättade om sin uppmärksammade utställning ”Klima X” och Malmö museer presenterade projektet Hot Spot – aktuella, komprimerade utställningar som fokuserar på svåra saker och samtidsfrågor. Ett exempel är utställningen ”Av finaste ull – när lammen tystnar” som skildrade den uppmärksammade och grymma hanteringen av merinofår i Australien. Kvällen avslutades på Nationalmuseum i Köpenhamn med mingel och buffé. Där korades också Idétorgets vinnare.

BRÖD I NORDEN

Morgonen därpå bjöds det på ännu en idé då representanter från Norsam – nätverk för samtidsdokumentation och forskning vid museer i Norden – berättade om sin verksamhet och inbjöd till diskussion om och delaktighet i ett nytt nordiskt samarbetsprojekt som går under namnet ”Bröd i Norden”. Tanken bakom projektet är att många viktiga samhällsfrågor är kopplade till våra konsumtionsvanor och villkoren för distribution av mat, och bröd är ett centralt livsmedel som Norsam hoppades skulle erbjuda många infallsvinklar för museerna. Det återstår att se hur projektet fortlöper. Efter morgonens seminarier fanns ett rikt utbud av exkursioner för de kvarvarande konferensdeltagarna. Stadsvandring i Malmö, ett besök i danska Nationalmuseets koldioxidneutrala magasin och en heldag i Fredriksdals museer och trädgårdar i Helsingborg var några av de åtta exkursioner som det gick att välja mellan.

Jag lämnade ett soligt Malmö och en intressant och givande konferens som bjöd på många tillfällen för samtal. I jämförelse med förra årets Vårmöte var Idétorget ett nytt och av många uppskattat inslag trots vissa logistiska besvär. Det nordiska samarbetet alstrade rungande applåder under museiförbundens välkomsttal – i synnerhet att seminarierna hölls på de nordiska språken. Tråkigt var dock att samarbetet inte gällde samtliga nordiska länder, även om alla naturligtvis var inbjudna som deltagare. Efter att ha läst om spännande projekt på andra sidan Östersjön via finska Museiverkets hemsida hoppas åtminstone jag att nästa konferens hålls i Helsingfors!

För att ta del av program, föreläsningar med mera, besök Riksförbundets hemsida

Text: Ingrid Blomkvist

Ingrid Blomkvist är antikvarie på Sveriges Fängelsemuseum i Gävle.