Medea från Georgien Skatter från antikens Kolchis
Medelhavsmuseeet Stockholm
091121-100214
Scenografi: Anna Skagerfors
Ljussättning: Gert-Ove Wågstam, Thespis Light
Textlayout: Inger Kåberg, Bokstaven AB
Kartor: Attila Toth
Foton: Archil Kikodze
Innehåll: Kristian Göransson, Fredrik Helander
Montering: Inger Jonsson, Margit Forsberg
Teknik: Jan Tollefeldt
Bildspel: Ove Kaneberg
Projektledare: Suzanne Unge Sörling
Berättelsen om Medea, som lockat till uttydningar genom årtusenden, leder oss till Kolchis, ett viktigt område för handel och kulturutbyte vid nordöstra Svarta havet under antiken. Magin kring denna trollkunniga, förälskade och vildsinta figur, fylld av kraft och vrede, ger lyskraft åt gravfynd från ett skede på nästan 1000 år i den del av Georgien som då kallades Kolchis.
Myt och ting förstärker varandra, berättar om varandra. Vidunderliga smycken i guld, vittnar om en högt utvecklad hantverkskultur och stor lust till skönhet. Mängden av guld i gravarna bekräftar det tidiga epitetet ”det guldrika” om Kolchis. Ornament och djurbilder låter oss ana en yppig natur. Vackra, vassa vapen anger våldets närvaro.
Allt detta iscensätts i ett mindre rum vars mörka väggar löses upp till en rymd av monumentala bildprojektioner, där Medea som teatergestalt blickar ut över glimmande glasmontrar och där Pan öppnar en extatiskt vintörstande mun. Föremålen är enkelt uppställda för att förmedla, var och en sin berättelse. Vid ingången visas ett bildspel från Georgien idag – landskapet, förstoringar av de skulpterade små ornamenten och den guldvaskning som utförs med fårfällar. Beskriven redan före vår tideräkning, här rekonstruerad. Tiden hejdad.
Korta citat ur Euripides’ Medea griper tag i oss genom de känslor hon väcker och leder oss in i nutid och reflexion kring kvinnors vrede, landsflyktens utsatthet, främlingsfientlighet, svek och mod, rädslan för starka kvinnor, speglad i sagotid och i en region som ibland hos oss väcker en stereotyp uppmärksamhet med krig och våld.
Under tusentals år har erövringar och olika folkstammar präglat regionen. Ett sätt att läka och ena är nu att bygga upp en gemensam glansfull historia. Det är vad Georgiens Kulturdepartement, Georgiens Nationalmuseum och Vans arkeologiska museum arbetat på, när de tillsammans med Medelhavsmuseet och Svenska Institutet organiserat utställningen, som kompletteras med en läsvärd katalog där både Medeas närvaro i en tretusenårig berättelsetradition och Georgiens rika mattraditioner förmedlas.
Av katalogen framgår också att denna öst-västligt sammansatt region också gärna vill bli sedd som en del av Europa. Och visst! Vi känner igen oss. Vi anar komplexiteten, vårt västliga medvetande vidgas. Fantasin får plats. Tingen är inte längre döda. De talar med oss. Myten om Medea får ytterligare en nyans, lånar sin styrka åt vår upplevelse av fjärran föremål.
Text: Gunilla Lundahl
Foto: Medelhavsmuseet
Gunilla Lundahl är författare och kulturjournalist
Katalog:
Medea från Georgien. Historiska utblickar
Red. Kristian Göransson och Susanne Unge Sörling 118 s, rikt illustrerad
Medelhavsmuseet 2009
