På Dansmuseet kan man fika och köpa böcker som man inte finner någon annanstans, bedriva forskning i danskonsten, själv lära sig dansa, rita kroki, lyssna på härlig musik och framför allt ta del av museets utställnings-verksamhet, de världsunika samlingarna på entréplanet och de alltid lika vackert gjorda tillfälliga utställningarna i källaren.
Varför måste detta kulturella andningshål försvinna från sitt utmärkta läge mitt i riksdags-och regeringskvarteren?
Som UEForum tidigare berättat vill regeringen avhysa Dansmuseet från Gustav Adolfs torg i Stockholm. Museet måste flytta senast 2012 när statsrådsberedningen evakueras för att Rosenbad ska renoveras.
Dansmuseet har funnits i sina nuvarande lokaler sedan 1999. Förutom utställningsverksamhet ordnar museet dansföreställningar, föreläsningar och seminarier. I lokalerna finns även magasinen – något som är lika förträffligt som ovanligt numer bland Stockholmmuseerna, och ett kafé med uteservering mot Gustaf Adolfs torg.
Hyresvärden Statens Fastighetsverk har erbjudit Dansmuseet en annan lokal i närheten, men den är knappt hälften så stor som de nuvarande lokalerna.
– Vi kan tänka oss att flytta, om det är absolut nödvändigt, men då vill vi gärna ha ersättningslokaler som motsvarar den yta vi har idag, säger Dansmuseets chef Erik Näslund.
Vänföreningen Dansmusei Vänner har samlat in namnunderskrifter i protest mot flytten och fått ca 5600 namn. Listan har lämnats till regeringskansliet men inte fått någon respons, enligt förenings ordförande Jens Graff.
Dansmuseets styrelseordförande Ronnie Hallgren, tillika VD på Göteborgs Stadsteater , understryker att museet fört väldigt bra samtal med Fastighetsverket.
– Vi sätter vårt hopp till att de ska hjälpa museet att hitta nya bra lokaler.
Han ser ingen möjlighet att försöka stoppa flytten.
– Det vore att slåss mot väderkvarnar. Säger regeringskansliet att de behöver hela huset är det inget mer att säga om det. Givetvis har de strängast tänkbara säkerhetskrav. Det är en fråga om rikets säkerhet.
Jan-Olov Andersson, biträdande enhetschef på Kulturdepartementet förtydligar:
– Dansmuseet är inte en statlig stiftelse. Vi är inte huvudman som för andra museer. Vi utser inte styrelsen som på de museer som är myndigheter. Vi ger bidrag, men inte mer. Vi är noga med vem som har beredningsansvar, och lokalfrågan ligger hos Statens Fastighetsverk.
En missuppfattning har varit att det enbart handlar om att tjänstemännen på Rosenbad behöver nya kontor under en treårsperiod, till renoveringen är klar. Så här skriver regeringen på sin informationssida:
(…) ”Fastigheten kommer att anpassas för statsministerns behov. Det handlar bland annat om lokaler för regeringssammanträden, presscenter, gästmatsalar, säkerhet och tillgänglighet.”
Charlotta Andersson, Statens Fastighetsverk, avdelningen för regeringsbyggnader:
– Vi planerar för en stor hyresgäst. Regeringskansliets förvaltningsavdelning ska inhysa statsrådsberedningen, med höga krav på säkerhet. De vill kunna avhysa människor, eventuellt utrymma vid behov. Då behöver de använda entrén. Säkerhetskraven blir en allt större utmaning i vårt samhälle. Tyvärr kommer museet i kläm.
– Museet har besittningsrätt, och vi ska göra allt vi kan för att hjälpa dem att hitta nya lokaler. Kanske stå för en del av flyttkostnaderna. Men flytta, det måste de.
Flytten ska vara för gott, inte bara tills renoveringen av Rosenbad är klar.
– Lokalerna på Rosenbad ska renoveras, men statsrådsberedningen ska inte flytta tillbaka dit sedan. Det handlar om en permanent flytt till huset vid Gustav Adolfs torg.
Rosenbads framtid är ännu oviss.
Malin Modh, pressinformatör på Regerinsgkansliet:
– Vi vet inte idag vad man ska använda Rosenbad till i framtiden. Det saknas inte idéer, men det är fem år och två val tills det ska vara klart.
Rosenbads framtid är alltså oviss. Om de kulturintresserade politikerna får bestämma renoveras kanske Rosenbad så att det passar Dansmuseets behov. Hoppas UEForum.
Jan Ohlin
Fotot: Dansmuseet
Jan Ohlin är frilansande utställningsproducent, skribent och medarbetare på UEForum.
