Utstilling som form
Aud Dalseg
Orfeus publishing 2013
ISBM 978-82-93140-26-9
Redaktör: Kristina Bore Ketola, medredaktör: Birgit Helene Jevnaker
Design och Layout: Anagram design, Kathinka Kvalstad Eckhoff
Färgstark, elegant och slagfärdig! Så beskrivs Aud Dalseg, en av Norges mest kända utställningsarkitekter. Ingrid Miljand har läst en rikt illustrerad antologi om hennes långa yrkesliv sammanflätat med den parallella utvecklingen av norsk design och dess olika utställningsrum.
Foto: Brynjulv Aartun
Aud Dalseg, född 1938, växte upp i ett konstintresserat hem och uppmuntrades som barn att se sig omkring och uppmärksamma detaljer. – Lyft blicken! Se upp! var återkommande uppmaningar från hennes morfar. Hon utbildade sig till inredningsarkitekt vid Statens håndverks og kunstindustriskole (SHKS) och började sedan sitt yrkesverksamma liv på Norsk Designcentrum. NDC invigdes år 1963 och var Norges första stora designsatsning, vars syfte var att göra norsk industri mer konkurrenskraftig såväl nationellt som internationellt. Dalseg hade där 1 500 kvadratmeter yta att disponera för att presentera det senaste inom norsk industridesign. Hon gjorde sig snart känd för sina nyskapande utställningar som hade en förmåga att lyfta vardagliga föremål till nya höjder.
Utställningar är förgängliga, men Dalseg och hennes kollegor har dokumenterat. Sida efter sida fylls av bilder på storskaliga, eleganta miljöer med klara färger, ljusa träslag och vackert draperad textil. Det syns på vilka sätt hon arbetat med nivåer, från podier i knähöjd till vepor och ting som svävar från taket. Det är tydliga geometriska rörelser: cirklar och rektangulära former bryts av kraftfulla diagonala linjer. Materialen är ofta enkla. Furubrädor, polystyren, rundstavar och enfärgad textil. Boken börjar med svartvita bilder från NDC omkring år 1970 och fortsätter kronologiskt fram mot 2000-talets produktioner för Norsk Form och Norsk Design- og Arkitektursenter (DogA). Bilderna presenteras med år och utställningstitel, ibland också med någon förklarande mening om utställningens innehåll. Boken hade dock vunnit på utförligare bildtexter som kunnat knyta samman text- och bildmaterialet ytterligare.
Utstilling som form inleds av Dalseg själv och därefter kommer tidigare kollegor – tillika centrala aktörer inom norsk design – till tals, från hennes chef på NDC under 1960-talet till i dag verksamma utställningsformgivare som följt i hennes spår. Alla bidrar de med varierande fonder, färgade av deras respektive erfarenheter. Detta skapar en intressant helhetsbild av såväl Dalseg som norsk design, dess institutioner och utställandet av den under femtio år. Från Dalsegs värv strålar kopplingar till hennes familj och bakgrund, det utbildningsväsende hon skolades inom, hennes föregångare, lärare och inspiratörer. Vidare hennes arbetssätt, arbetsplatser och medarbetare. Hon intervjuas också av en kollega och berättar då om sin arbetsmetod. Hon intar positionen vid dörren, hon arbetar med föremålen utifrån perspektivet om ”om det var mitt, hur skulle jag vilja visa det?” Hon gillar återbruk och tycker att en liten budget är en rolig utmaning. Med enkla medel skapar hon starka scenografiska effekter.
Jag som aldrig sett någon av Dalsegs utställningar föreställer mig att boken är en tolkning av hennes sätt att bearbeta en stor utställningslokal. Den är uppbyggd som rum separerade av bildsviter. I nästa rum kommer en ny berättelse, en ny röst som kan ge trådar både bakåt och framåt. Efter några sidor text, ett nytt och längre sjok av bilder. Svart, vitt, enkla linjer och rena former. Plötsligt en sida i gult, lila eller rosa som bryter av. Boken avslutas med en utställningsbiografi och en förteckning över Dalsegs priser och utmärkelser. Det är givande läsning om ”utstillingsarkitekten med tryllestav” och inte minst en intressant ingång till Norges moderna utställnings- och designhistoria.
Text: Ingrid Miljand
IM är redaktionsassistent på UEForum.
