Många museiutställningar har fina utställningar – med mindre bra bilder i sina kataloger, menar Stefan Ohlsson. ”Ägna katalogen den omsorg den är värd”, skriver han, och ger exempel på bra och mindre bra bildbehandling.
Jag har nyligen varit på ett par Stockholmsmuseer med intressanta utställningar, som varit väl presenterade med genomarbetade scenografier, fint ljussatta och med en bra blandning av informationstexter och föremål. Föremålet har fått stå fram och ta den plats som det ska ta.
Utställningarna har varit så intressanta att jag till och med köpt den katalog som respektive utställare tagit fram. Också här var det påkostade produktioner, med väl genomarbetade texter som gav en fördjupad bakgrund till utställningens tema.
Men sedan var det bilderna. Jag som sett dessa föremål i verkliga livet förväntade mig bilder som kunde förmedla dessa fascinerande objekt. Men istället fick jag se bilder som var trist och likgiltigt ljussatta, murrigt tryckta och där färgerna kändes smutsiga och grå. Hela intrycket var att ingen riktigt brytt sig om bildernas utseende eller tryckets kvalitet. Detta trots att de kataloger jag har bläddrat genom inför denna artikel har haft ett generöst bildurval och där bilderna ofta utgjort mer än 50 % av katalogens innehåll.
Övergång från textbaserad kommunikation till visuell
Vi fotograferar mer än någonsin. Yahoo bedömer att det under 2014 togs 880 miljarder bilder. Alla fotograferar. Det är inte bara på TV som vi får reda på att »Alla är fotografer«.
Det är lätt att tro att detta medför en degradering av bildkvaliteten när allt fler av de bilder vi ser i offentliga sammanhang är gjorda av amatörer. Det är dock att dra helt fel slutsatser. Utvecklingen medför att allt fler blir visuellt avancerade, och kan se vad som är en intresseväckande bild och en slentrianmässigt, slappt framtagen bild.
En ung generation är idag van vid att ta emot visuell information, och liksom en text som är fylld med stavfel förlorar i trovärdighet, förlorar också en presentation med slarvigt gjorda bilder i trovärdighet.
I en undersökning genomförd av den amerikanska pressfotograforganisationen lät man en läsargrupp se bilder gjorda av amatörer och proffsfotografer, och bad gruppen gissa vilka som var tagna av professionella fotografer. Läsargruppen som var sammansatt så att den representerade en genomsnittlig grupp av tidningsläsare gissade rätt i över 80 % av de bilder som de exponerades för.
Detta innebär inte att vi kommer ersätta text med bild. Men vi som vill kommunicera med en bredare publik måste förstå hur text och bild samspelar, hur vi utnyttjar bildens överlägsna förmåga att redovisa och engagera och använder textens förmåga till analys och struktur.
Inom vissa områden går denna övergång från en ren textbaserad kommunikation till en där bild och text samspelar för att nå maximal effekt mycket långsamt. Jag kan misstänka att den vetenskapliga arenan, där texten alltid har haft en mycket stark och dominerande roll, är ett sådant område.
Katalogen överlever utställningen
Samtidigt är det lätt att se hur man inom museerna lärt sig mycket om att presentera och gestalta sina utställningsobjekt på ett helt nytt och betydligt bättre sätt under de senare åren. Kunskapen om utställningsskapandet, att koreografera och ljussätta, att inse vilken information som krävs för att locka betraktaren att ta del av utställningen, allt detta har utvecklats snabbt. Men på katalogfronten ser vi intet nytt.
Att fotografera objekt är inte enkelt. Det kräver en gedigen känsla för komposition och ljussättning. Att få fram dessa kvaliteter i den tryckta katalogen kräver också kunskaper i färghantering, bildbehandling och tryckning. Att våra kameror har blivit alltmer avancerade, så att de hjälper en okunnig fotograf att skapa skarpa och korrekt exponerade bilder ersätter inte på något som helst sätt kraven på att fotografen också ska ha dessa kunskaper.
Men om nu bildmaterialet redan finns? Det är inte möjligt att göra om fotograferingen. Satsa då åtminstone på att se till att de befintliga bilderna presenteras bra. Att låta någon kompetent person gå genom ett bildmaterial och korrigera bilderna kostar inte mycket, men kommer att lyfta utseendet.
Efter att utställningen är över är det katalogen som finns kvar. Det är den som kommer att forma intrycket av utställningen under lång tid. Ägna katalogen den omsorg den är värd.
Text och foto: Stefan Ohlsson
SO har undervisat i i fotografi vid Konstfackskolan, Nordens fotoskola och Högskolan för fotografi/Göteborgs universitet. Idag driver SO företaget Projektor.
 | Recension av Vodou på Etnografiska museet |
