Boktips: Kvinnosaker av Karin Carlsson med illustrationer av Amanda Berglund

Boken Kvinnosaker, skriven av Karin Carlsson och illustrerad av Amanda Berglund, är ett samarbete mellan Stockholms Kvinnohistoriska och Bonniers förlag. Boken ingår i Stockholms Kvinnohistoriskas satsning ”Kvinnans Sak”, där även en webbutställning med museers kvinnosaker, en insamling av privatpersoners kvinnosaker samt en fysisk utställning som kan göras och visas av skolor och fritidsgårdar ingår. 

Kvinnosaker kan ses som en sakutställning i bokformat, en berättelse om svenska kvinnors historia genom 50 föremål från 1900-talet fram till idag. Varje kvinnosak ges det utrymme den behöver, och illustreras livfullt med klara färger med tydliga influenser från 50-talets formspråk. Varje avsnitt tilldelas ett nummer invid en tillhörande faktaruta med rödmarkerad text, samt mer målade beskrivningar av hur föremålet kan stå som symbol för kvinnans situation eller historik.  

Som exempel ur innehållet kan läsas i avsnitt 8 om hur mikrovågsugnen, som gjorde sitt intåg på 70-talet, till en början fick en maskulin prägel då den använde sig av elektromagnetisk stålning snarare än av ombonad el/eld. I avsnitt 21 om nappflaskan får vi veta hur flaskan etablerades i sekelskiftets Sverige i och med föreningen Mjölkdroppen, som delade ut flaskor med komjölksblandning till mammor som inte kunde amma sina barn. Carlsson beskriver vidare hur nappflaskan som föremål kan berätta om svårigheter för kvinnor att kombinera arbete och moderskap. I avsnitt 37 omskrivs träningsskon som symbol för hur kvinnliga idrottare fått bana sig fram genom decennier av patriarkalt motstånd. Katharine Switzer fick exempelvis specialbeställda små Adidasskor i herrstorlek när hon som första kvinna deltog i ett maraton 1967. 

Det blir i boken tydligt hur vissa föremål, som för en tids kvinnor kunde vara en hjälp i vardagen som hemmafru, idag ses som symbol på förtryck och begränsning.  

I bokens avslutning finns ett avsnitt med lättillgängliga referenser och litteratur, skrivet i sammanhängande textstycken, till skillnad från de stolpar av litteratur och övrig källhänvisning som brukar förekomma i akademisk litteratur. 

Susanne Fessé

S.F. är verksam som konsthistoriker, kurator och skribent. Hon är chefredaktör för tidskriften Utställningskritik.