Kaffedrickarnas historia

Utställningen Kaffe – en het historia på Kulturen lyckas väl i sin ambition att förstå kaffedrickande utifrån genus, klass och identitet. Även om kronologin ibland blir otydlig uppskattar Fredrik Gahm en innehållsrik och mångfacetterad utställning om en av våra mest älskade drycker. 

Majsolen skiner och en ljum vårvind blåser mellan husen i Lund. Barn leker livligt på gräsmattorna. En stark kontrast möter mig inne i Lundahallen. Ljussättningen är dunkel och suggestiv. Ljudnivån är behagligt dämpad. Det enda som hörs är mumlande röster och klirret av skedar mot porslin. Det är inget café jag befinner mig på, utan den nya utställningen Kaffe – en het historia, som just nu (april 2022–februari 2023) visas på Kulturen i Lund. Teamet bakom utställningen består av Karin Hindfelt, Anna Lindqvist, Anna Sanfridsson och Annika Mandahl.

Utställningen berättar kaffets historia fram till idag. Detta sker via föremål, text, ljud, bilder och video. Utställningen består av två rum där utställarna skildrar kaffets historia. Det andra rummet redogör även kaffets betydelse idag. Flera pedagogiska metoder används i förmedlingen, allt från klassiska dioramor i Artur Hazelius anda till deltagandeelement som känns igen från Nina Simons idéer om det deltagande museet. 

Något som genast väcker mitt intresse är de två montrarna med kaffeförpackningar respektive tillbehör såsom termosflaskor. Om ambitionen varit att skapa moderna kuriosakabinett har man verkligen lyckats. Variationen av föremål och de glada färgerna väcker betraktarens nyfikenhet och lockar säkerligen fram nostalgiska minnen hos många. Föremålen sätts in i en historisk kontext via montertexter, men de enskilda föremålen saknar nummer och tillhörande beskrivningar. Ett viktigt syfte verkar vara det rent estetiska och stämningsskapande. 

Stämningsskapande är också videoklippen som projiceras på ena väggen. Utställarna har utgått från fotografier föreställande kaffepauser under olika tidsepoker. Då och då vaknar personer på fotografierna plötsligt till liv och börjar tala till betraktaren. 1920-talskvinnan erkänner att hon aldrig suttit i en bil förut, och mannen från sekelskiftet förklarar att arbetet på gården är hårt. Jag hade gärna sett att de gått mer på djupet beträffande kaffekonsumtionen under den tidsepok de lever, men greppet är ändå älskvärt och opretentiöst. 

Rummet domineras i övrigt av ett antal dioramor som skildrar kaffekonsumtionen i olika tider. Utställarna anlägger på ett skickligt sätt genus- och klassperspektiv på kaffedrickandet. Detta bidrar till att ge dioramorna, en väletablerad utställningsform, aktualitet och relevans. Längs långväggen skildras kaffereklam genom tiderna. Utställningstexten behandlar i första hand reklammediets framväxt i största allmänhet; jag hade uppskattat ett starkare fokus på reklam för just kaffe. Jag hade också önskat en tydligare och längre kronologi över reklamskyltarna. En halv vägg, som jag gärna hade sett fyllas av fler reklamskyltar, är tom. Det är synd, för de skyltar som finns är färgglada och kontrasterar därför vackert mot den svartmålade väggen. Kronologin är något som tyvärr brister i utställningen i stort; 1700-talssalongen står vägg i vägg med funkisvardagsrummet och som besökare finner jag det svårt att veta hur jag fysiskt ska röra mig i rummet för att skapa en begriplig kronologi. 

En av utställningens verkliga styrkor är skildringen av kaffets negativa miljöpåverkan och den verklighet dagens odlare lever i. Det utgör en förlängning av skildringen av kaffets skuggsidor historiskt, såsom slaveri och exotifiering i reklam. Detta ger utställningen aktualitet och tyngd. Jag uppskattar även möjligheten att själv dela med sig av minnen kopplade till kaffe och fikakulturen. Det blir en slagkraftig symbol för hur kaffekulturen är högst levande än idag.  

En utställningstext anlägger ett barnperspektiv på kaffedrickande, vilket leder besökaren in till en lekmiljö i form av en cafédisk. Ett rart tilltag, och utställarna har även varit förutseende nog att placera lekmiljön avskilt från resten av utställningen. Besökarna som vill leka kan göra det ostört utan att utsätta andra besökare för stoj.  

Trots stundtals otydliga kronologier och intentioner är Kaffe – en het historia på det stora hela en utställning som vederhäftigt och intresseväckande beskriver historien bakom en av våra mest älskade drycker. 

Fredrik Gahm 
FG är musei- och kulturarvsvetare och museipedagog