Författare: Sven Lundström länsmuseichef, Länsmuseet Halmstad
Bilder: Länsmuseet Halmstad
Bildtexter: Eva Persson
Länsmuseet i Halmstad är fortfarande sig likt på utsidan och har inte förändrats mycket sedan huset byggdes 1933. Inuti har huset genomgått en renovering med målsättningen att återställa utställningssalarna i sitt ursprungliga öppna och ljusa skick. Plan 1 hyser numera salar för tillfälliga utställningar. På plan 2 har museets konstsamling fått en personlig presentation, där finns också ett projektrum för samtidskonst. Plan 3 fylls av den kulturhistoriska basutställningen Utvalda Minnen – Nycklar till Hallands historia.
Inledning
År 2000 startade museet om i en ny organisation och behovet av nyorientering av mål, organisation och verksamhet var stort. Efter långa interna diskussioner var vi ense om att alla utställningar måste bytas ut och att hela användningen av husets publika ytor också borde förnyas. Ett djärvt grepp som det egentligen inte fanns några pengar till. Samtidigt var vi ju väl medvetna om att andra museer sagt att de skulle göra samma sak men som sedan fastnat efter att man rivit ut det gamla. Totalt berördes ca 1200 kvm publik yta av förändringsarbetet.
Omdaningen
Så föddes ”Omdaningen” som vi kallade förändringen. Vi skapade tre tydliga plan i huset.
- Plan 1. Bottenvåning med butik, reception och större tillfälliga utställningar.
Plan 2. Med konst och hörsal. Här skapade vi fasta utställningar för vår fina konstsamling, rum för regionala konstnärskap och videoverk samt en tillfällig större utställningslokal och en hörsal.
Plan 3. Med kulturhistoria.
Arbetet
I november 2002 påbörjades rivningen av basutställningarna på BV och plan 1. Dessa båda plan nyinvigdes i i juni 2003. Parallellt pågick planering för plan 2 där vi skulle bygga en ny kulturhistoria som skulle vara klar kring årsskiftet 2003/04.
Utvalda minnen – en ny kulturhistorisk utställning
Tiden var knapp liksom ekonomin och det krävdes att vi målade med stora penseln för att bli klara i tid. Det fanns en tanke att hela ombyggnaden av huset skulle peka på våra två ben som verksamheten vilar på Konst och Kulturhistoria. Samtidigt fanns en önskan att också låta dess delar korsbefrukta varandra.
Roj Fribergs namn kom upp ganska tidigt i diskussionen, dels för att han är hallänning dels för att han bland annat har jobbat med scenografi på Operan, dels för att han jobbat med stora utställningar som t.ex Luftangrepp på Historiska museet. Det borgade för att han också hade förståelse för kravet att ta till de stora verktygen till följd av tids- och penningpress. Roj förslog efter de första diskussionerna att han skulle skapa textilier som täckte väggarna i de olika rummen.
Rummens inriktning hade dessförinnan skissats av museipersonalen. I slutändan blev det fem rum med olika tema och inriktning.
- 1. Förhistoria
2. Krigen och gränsstriderna mellan Danmark och Sverige
3. Nutidsrummet – ett modernt samhälle växer fram
4. Hallänningar som format historien
5. Kontraster
Museets personal arbetade med det kulturhistoriska innehållet i rummen medan Roj arbetade med att fördjupa upplevelsen av det innehållet genom att gestalta väggarna. Mycket material som är viktiga för förståelsen av historiska skeenden är kanske inte alltid direkt användbara i den traditionella utställningen. De kom dock till användning i kompositionen av väggarna.
Roj visste vad vi ville visa med rummet och vi diskuterade vilka föremål som skulle in i montrarna. Kompletteringsmaterial i form av bilder, arkivalier, texter mm mm användes sedan av Roj för att komponera väggtextilierna. Roj styrde över dagern i rummen om det skulle vara dagsljus eller mörker. Roj gjorde ett original i ca A3 storlek som scannades och sedan vidarebehandlades i dator för att slutligen tryckas ut på en gigantisk bläckstråleskrivare på företaget EKVA i Göteborg. Tekniken nyttjas ju i vanliga fall för fasadvepor. Textilierna blev 4 meter höga och i princip hur långa som helst. Varje vägg trycktes var för sig i ett stycke. Totalt blev det över 600 kvm textilier.
får liv och mening tack vare Roj Fribergs suggestiva bakgrundberättelse i bild.
Övrig formgivning av montrar mm gjordes av museets egen formgivare Kristina Jonasson tillsammans med den personal som var inblandad i projektet, i första hand Anna Holmström och Johan Dahnberg.
förmodar jag, lätta att byta ut när nuvarande berättelser setts av länets alla vuxna och skol-
ungdomar. Roj Fribergs rumsinramningar håller hög konstnärlig profil och tål nog sitta längre.
Från Nutidsummet. Ett modernt samhället växer fram.
Avslutning
När vi inledde förändringen av museet var tanken att vi skulle se det som ett tränings-läger inför en fortsättning som vi hoppas skall komma då vi kan bygga till museet och utöka våra lokaler. Då skulle vi ha bättre möjligheter att ytterligare spänna bågen mot ett spännande koncept i ett större museum.
Vi var också måna om att visa omvärlden att vi kunde klara detta utan en gigantisk summa pengar. Totalt har hela förändringen av museet kostat ca 2,3 miljoner varav Utvalda minnen ligger på ca 1 miljon. Egen personal är då oräknad.
Sjävklart ser man på utställningarna att det kunde vara både bättre ljus och dyrare lösningar och mer genomarbetat i detalj. Men vi valde bort det i detta skede föra att bli klara och för att kunna gå vidare i utvecklingen av Länsmuseet Halmstad.
Finansieringen klarades genom att vi hårdprioriterade i verksamheten under de två åren, vi använde våra återbetalade SPP-pengar och vi fick fram lite fastighetsmedel. Men det resulterade att vi saknade ca 750000 i slutändan som vi drar med oss som ett underskott under några år. 2006 skall detta vara återställt.
Med vänlig hälsning
För medarbetarna vid Länsmuseet Halmstad
Sven Lundström, länsmuseichef
