Vasamuseet, Stockholm
2008 – 2010
Projektledare/Konceptutvecklare:Carina Ostenfeldt,
Statens maritima museer
Formgivare: Martin Jämtlid
Dockor: Maria Miesenberger
Reliefkarta: Johan Killgren
Dataspelsutveckling: Anton Björklund, Harald Mellbom på 029media/InnovAid och aJob
Teknikergrupp och Pedagoggrupp med personal från Statens maritima museer och extern kompetens
Expertgrupp med sju barn i åldrarna 7–14 år
Alla ombord! Med ett rytande öppnas porten när du stoppar handen i den färgglada lejonmaskaronens gap. Du hamnar i en passage med glittrande och blänkande väggar. Det bubblar och det känns nästan som att befinna sig under vattenytan – på väg rakt in i Vasamuseets nyöppnade pedagogiska rum som fått namnet Alla ombord! – det salutogena museet.
Statens maritima museer har under 2008 inlett ett treårigt projekt med olika samarbetspartners för att arbeta för total tillgänglighet. Målsättningen med hela projektet är att utveckla en filosofi för tillgänglighet med ett långsiktigt tänkande för att integrera frågorna i det dagliga arbetet. Däri ingår den pedagogiska och förmedlande verksamheten. Den ska fungera för alla barn oavsett utgångsläge. ”Tillgänglighetsarbete”, menar projektledaren Carina Ostenfeldt, ”innebär långt mer än ramper, toaletter och punktskrift. Vi vill funktionsutveckla verksamheten och istället för att anpassa vill vi passa rätt från start”.
Namnet Alla ombord! signalerar att alla barn och unga i åldrarna 6–14 år är välkomna oavsett funktionsförmåga. Kopplingen till FN:s konvention om barnets rättigheter är självklar. Ordet salutogen är ett vedertaget begrepp inom rehabilitering och innebär att man fokuserar på det som stöder det hälsosamma snarare än det sjuka. Man betonar möjligheterna istället för hinder. Socialläkaren Aron Antonovskys tankar om det salutogena, hälsofrämjande perspektivet och pedagogen Lev Vygotskys idé om ett sociokulturellt synsätt på lärande är starka inspirationskällor för projektet. Den miljö som det pedagogiska rummet erbjuder kommer man också att använda i rehabiliteringssyfte. Målet är att alla barn och unga med olika funktionsmöjligheter ska kunna tillgodogöra sig, uppleva och aktivt delta i den pedagogiska verksamheten.
FRÅN UNDERVISNING TILL PEDAGOGISKT RUM
I museipedagogernas tidigare traditionella undervisningsrum på entréplanet med bord, stolar, diskbänk och föremålen i vitrinskåp har man skapat och byggt ett rum som ska ge barnen och ungdomarna möjlighet att fördjupa sina kunskaper om skeppet Vasa och 1600-talet. Besöken sker i halvklass med ca 16 barn och alltid tillsammans med museets pedagog. Meningen är att de ska få pröva och testa för att förstå hur skeppet seglades, hur livet ombord såg ut och hur en marinarkeolog arbetar. Det är de tre teman som man utvecklat och kommer att arbeta med.
Idag gäller inte längre det traditionella klassrummet som förebild i undervisningssammanhang. Forskarna är överens om att det finns ett samband mellan lärande och fysisk miljö likaväl som det finns vinster med en estetiskt tilltalande miljö. Rummet ska utformas och organiseras för att ge stöd till de processer som där ska äga rum. Det ska stödja och erbjuda redskap för barnets utveckling och lärande. Inom Reggio Emiliapedagogiken talar man till och med om miljön som den tredje pedagogen förutom förskolläraren och barnen själva.
I Alla ombord är det också utställningspråket som gestaltar rummet. Man spelar med många uttryck och associationer. Rummet är laddat med möjligheter, estetiskt och materialmässigt och varje tematiskt arbetsmoment innehåller flera funktioner. Stämningslägen skapas med ljus, ljud och materialval i inredning och i föremål. Föremålen är valda för att ge rika taktila upplevelser. Rummet är organiserat för olika aktiviteter på egen hand och i grupp. Och alla ska kunna vara med också om man kör rullstol, om man har lite svårt att se eller om man använder hörapparat.
MILJÖN ÄR DEN TREDJE PEDAGOGEN
Själva rummet är tydligt och överblickbart. Till ytan ganska litet men takhöjden desto generösare så att det varit möjligt att dela av med en balkong som löper längs en del av väggarna. Stora fönster vetter ut mot vattnet och platsen för Vasaskeppets förlisning. På en däcksliknande upphöjning i rummet avgränsad med ett räcke i låg sitthöjd står några specialtillverkade höj- och sänkbara bord som kan frigöra golvyta genom att sänkas ner i golvet. Ett finurligt inslag är en rörlig platta på golvet som förutom känslan av sjögång också ger tillfälle till balansövningar. I ”Lugna hörnan” kan man sträcka ut sig bland kuddarna, titta upp mot en stjärnhimlen och lyssna till ljud av hav och skog. En av väggarna är utformad som en del av skeppsvraket med exakta kanonkopior. Genom att känna sig fram med händerna i skrymslen och håligheter hittar man kopior av de föremålsfynd som gjordes ombord på det sjunkna skeppet. Att med hjälp av händerna utforska vad som döljer sig i fyndlådorna kan utvecklas till en marinarkeologisk undersökning med hjälp av mikroskop och kamera som pedagogen plockar fram.
Konstnären Maria Miesenberger har skapat de uttrycksfulla dockorna, timmermannen och båtsman med sin hustru. De kan tas ned från väggen för ett stilla samtal eller för ett rollspel. I en datasimulering kan man prova på hur skeppet styrdes med kollerstocken. Det sker i en samarbetsövning med kamraterna som följer skeppets färd på en skärm på väggen Till hjälp för den som har svårigheter att kommunicera och använder sig av bliss, det internationella bildspråket, man tagit fram nya symboler som har med fartyg och marinarkeologi att göra.
Avgörande för att besöket ska fungera är också pedagogen vars roll är att iscensätta mötet i rummet. Där finns inga fasta program. Varje besök skräddarsys efter gruppernas olika behov och pedagogens uppgift blir att stödja och leda processen vidare.
Projektledarens tydliga vision om att funktionsutveckla istället för att handikappanpassa är starkt närvarande i rummet. Här finns inga särlösningar. Ingen behöver leta efter handikapphissen för att ta sig upp till balkongen. Alla åker dykarklocka. Alla ska känna sig delaktiga och kunna uppleva och tillgodogöra sig verksamheten på jämställda och värdiga villkor. Det är ett rum där lek, läkande och lärande möts.
Vasamuseet är att gratulera till det pedagogiska rummet som utgör en mycket genomtänkt och nyskapande satsning. Den visar på vägar i arbetet med att välkomna och ta emot nya besöksgrupper och kommer säkert att kunna bli en viktig inspirationskälla för andra museer. Mycket finns att vinna på att lyfta fram de positiva aspekterna i arbetet med tillgänglighet och det blir intressant att följa vilket avtryck de vunna erfarenheterna kommer att ge i museernas utställningar framöver.
FAKTARUTA Museerna skall vara goda förebilder Alla ombord är den första etappen i det utvecklingsprojekt som Statens maritima museer arbetar med 2008 – 2010. 2010 ska målen för den nya handikappolitiken som Sveriges Riksdag beslutade om 2000 vara genomförda. Målen avser all offentligt finansierad verksamhet. Hit hör de statliga museerna och tanken är att de också ska fungera som goda förebilder. Det innebär att verksamhet och utställningar ska vara tillgängliga för alla medborgare och tillgänglighetsaspekten ska ingå som självklar del i en organisations arbete och verksamhetsplanering. Stort samarbetsprojekt Projektet genomförs med stöd av Allmänna Arvsfonden och är ett samarbete mellan Statens maritima museer, Rörelsehindrade barn och ungdomar i Stockholms län (RBU), Rädda Barnen, Handisam, Specialpedagogiska Skolmyndigheten och Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset. Bra hemsida Projektet har en mycket innehållsrik hemsida, www.maritima.se/allaombord där man kommer att kunna följa projektets fortsatta planer, där finns alla dokument som berör arbetet, lagar och regler för den nya handikappolitiken, texter som förtydligar det salutogena och det pedagogiska perspektivet samt bilder av hur projektet vuxit fram. Allt föredömligt tillgängligt i olika läsversioner och även som ljudfiler. |
Text: Ulla Arnell
Utställningsbilder: Karolina Kristensson, Statens maritima museer
Ulla Arnell är frilansande utställningsproducent med särskild inriktning mot konst och barnkultur