”Vad angår meningar är jag förtvivlad”. Så heter Marabouparken konsthalls nyligen invigda utställning med poeten och konstnären Cia Rinne. Alexander Svedberg gläds åt en ambitiöst genomförd utställning som vågar lita till och utmana betraktaren.
I utställningen ”Låt hundra blommor blomma” på Röhsska museet visas textila verk av Elsa Pärs-Berglund i dialog med de samtida konstnärerna Shabnam Faraee och Josefin Gäfvert. Besökaren tas med på en odyssé genom Pärs-Berglunds konstnärliga utveckling och 1970-talets omvälvande politiska verklighet. Kerstin Parker har tagit del av utställningen som skildrar en dåtid som är skrämmande lik vår samtid.
På palsmyren nedanför Svenska Turistföreningens station i Abisko ligger ett konstverk. Besökarna tar sig runt installationen på träspänger och bjuds att titta ner på grönskan i fem öppna växthus i olika storlek. ”Sensing the Arctic” invigdes i augusti 2023 och är både ett konstverk och ett vetenskapligt experiment. Jenny Danielsson har träffat upphovspersonerna: konstnärsduon Bigert & Bergström.
Utställningen Aquanauts väcker många frågor hos Karolina Uggla. Och det är kanske inte riktigt de frågor som upphovspersonen Pompe Hedengren och hans team hade för avsikt att ställa.
”Med hjärtat i Norden och fötterna i Paris” är den träffande titeln på den utställning om Bengt Lindström (1925–2008) som pågår på Sundsvalls museum till den 7 januari. Maj-Britt Andersson besöker en välkomponerad utställning där färdiga verk visas tillsammans med modeller och skisser, men saknar den utförligare berättelsen om Lindströms konstnärskap.
Nobelprismuseets utställning Fungi handlar mer om oss människor än om själva svamparna. Vetenskap och konst om svamp samlas för att berätta hur svampar kan användas och exploateras av människan.
Modesystemets förändringar sedan 1990-talet har medfört att gränsen mellan modevärlden och konstvärlden alltmer överskridits. Göteborgs konstmuseums utställning Dialoger. Mode bortom det bärbara är inte bara en utställning om dialogen mellan mode och konst, utan erbjuder också en möjlighet för museibesökaren att träda in i konstnärernas och museiarbetarnas tankevärld.
Den privata norska konstsamlingen Tangen intar konsthallen Artipelag på Värmdö, som det senaste exemplet på en tilltagande privatisering av konst och kultur. Besökaren får därigenom tillgång till den konstnärliga kanon som utvecklades i Europa och Norden under 1900-talet, och motivation att leta vidare efter nordiska spår i de internationella processerna.
The Palestinian Museum i Birzeit tar sig an långa tidsperspektiv och palestinskt kulturarv, medan det närliggande universitetsmuseet breddat utbudet från etnografiska samlingar till samtidskonst. Anna Maria Höglund Holm rapporterar från ett dubbelt museibesök på Västbanken.
Małgorzata Mirga-Tas utställning Suno Mangie Dzialas/Jag har en dröm på Göteborgs Konsthall är ett starkt vittnesmål över den romska minoritetens sorgliga historia och samtid, som också synliggör en rik och färgstark kultur där glädje och gemenskap har en given plats. Kerstin Parker uppskattar de många lagren i en utställning som väcker känslor, tankar och frågor.
Att vissa konstnärskap faller i glömska är sådant som sker. Tyvärr tycks det oftare så att kvinnliga konstnärer oförtjänt kommit att drabbas av detta öde. Det är därför glädjande att Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm väljer att lyfta dessa mer eller mindre bortglömda konstnärskap i en omfattande utställning, Kvinnliga pionjärer – Visionära landskap, som rymmer närmare 100 verk.
Östergötlands museum återöppnades 2022 efter ett omfattande förnyelsearbete. Med Vägen hit – 11 000 år i Östergötland och Verkligheter har museet skapat två nya basutställningar. Peter Ostritsch utforskar det nya innehållet för att se hur det samspelar med den uppmärksammade funkisbyggnaden från 1939.
Under 2021 fick Statens Konstråd 25 miljoner kronor av regeringen för att förvärva ny konst – ett ekonomiskt stöd som möjliggjorde att över 500 konstverk av 350 konstnärer köptes in. Ett urval av dessa konstverk visas nu på Skissernas Museum i Lund, i en utställning som fått namnet Coronasamlingen. Verken i utställningen kommer att placeras ut på statliga myndigheter runt om i landet, där de får möta medborgare i miljöer skilda från museirummet.
Se Neapel och sedan dö, sade Goethe, i betydelsen att efter att ha sett Neapel finns det inget mer att leva för. Barockkonstnären Artemisia Gentileschi hade en annan uppfattning. Hon sade sig avsky Neapel, klagade över kaos, smuts, sjukdomar. Ändå kom hon att leva där i tjugofyra år som firad målare och framgångsrik egenföretagare. Nu ägnas Artemisia Gentileschi en magnifik utställning i ett bankpalats i stadens hjärta, den första någonsin i Neapel. Med denna utställning kan hennes marketing sägas pågå fortfarande, och här nå en kulmen.
I utställningen Lap-See Lam: Det regnar drakfjäll på Röhsska museet möts historia och samtid, original och kopior, traditionellt konsthantverk och tekniskt avancerade metoder och verk, klassiskt sagoberättande och film via VR-teknik, verklighet, fiktion och autofiktion. Omvälvande, nyskapande och inte likt något annat i utställningsväg menar Kerstin Parker.
