Allt om Konst

164 artiklar

Konsten att ställa ut stulen konst

Det har gått 36 år sedan historiens största konstkupp: den mot Isabella Stewart Gardners museum i Boston. Där stals målningar och föremål till ett värde av fem miljarder kronor – och allt är fortfarande försvunnet. Det är också ett drygt halvår sedan 2000-talets hittills mest spektakulära museikupp, när smycken värda en miljard stals medan Louvren hade öppet. Även där är nästan alla föremål borta. Polisen söker naturligtvis efter tjuvar och byte. Men hur gör museerna själva med sina försvunna objekt? Kan man ställa ut frånvarande, liksom imaginär, konst? Och hur ser relationen mellan museer och stöld ut mer övergripande? Det tar sig kulturjournalisten Mattias Berg an i denna essä.

Rutten konst i Seoul 

|

Kan rutten konst vara ”tidlös”? Människan har länge skapat konst med ambitionen att den ska bestå i århundraden. Men utställningen ”Sak-da: The Poetics of Decomposition” på Seouls National Museum of Modern & Contemporary Art ifrågasätter konceptet ”tidlöshet” och visar att man kan finna lika mycket konst i processen av förmultning. Här låter konstnärerna materialen utvecklas på egen hand, samtidigt som utställningen tillför ett urfolksperspektiv på förändring inom natur och kultur. Lotus Floberg har besökt. 

Ojämn apokalyps i Göteborg

Väggarna är målade svart och byggda kantigt och spetsigt i diamantliknande konstruktioner. Det är en suggestiv scenografi som möter betraktaren som kliver in i ”Apokalyps – Från yttersta domen till klimathot”, en stor konstutställning som kommer att stå på Göteborgs konstmuseum under ett års tid.

Museet som arena för politiskt motstånd

Under de senaste åren har protestaktioner på konstmuseer blivit en allt vanligare företeelse. Att använda konstmuseet som en arena för politiskt motstånd är dock inget nytt, även om både mål och medel har varierat över tid. Tintin Hodén redogör för konstverksattackernas långa historia och undersöker den stundtals konfliktfyllda relationen mellan museum och allmänhet.