På begränsad yta lyckas sydsamiska museet Gaaltije i Staare/Östersund visa hur museer kan vara levande rum där historia, identitet och framtid får mötas på egna villkor. Marianne Soronen har besökt Gaaltijes två aktuella utställningar: ”Sanningar genom konsten” och ”Saajve – mellan världar”.
Utställningen ”Best in Show. Hundar i konst och litteratur” på Östergötlands museum briljerar i sitt breda urval av hundrelaterad konst och lyckas även med utställningsgestaltningen. Irène Karlbom Häll stör sig på ljudläckage men charmas av formgivningsdetaljer och tilltal.
Det har gått 36 år sedan historiens största konstkupp: den mot Isabella Stewart Gardners museum i Boston. Där stals målningar och föremål till ett värde av fem miljarder kronor – och allt är fortfarande försvunnet. Det är också ett drygt halvår sedan 2000-talets hittills mest spektakulära museikupp, när smycken värda en miljard stals medan Louvren hade öppet. Även där är nästan alla föremål borta. Polisen söker naturligtvis efter tjuvar och byte. Men hur gör museerna själva med sina försvunna objekt? Kan man ställa ut frånvarande, liksom imaginär, konst? Och hur ser relationen mellan museer och stöld ut mer övergripande? Det tar sig kulturjournalisten Mattias Berg an i denna essä.
Kan rutten konst vara ”tidlös”? Människan har länge skapat konst med ambitionen att den ska bestå i århundraden. Men utställningen ”Sak-da: The Poetics of Decomposition” på Seouls National Museum of Modern & Contemporary Art ifrågasätter konceptet ”tidlöshet” och visar att man kan finna lika mycket konst i processen av förmultning. Här låter konstnärerna materialen utvecklas på egen hand, samtidigt som utställningen tillför ett urfolksperspektiv på förändring inom natur och kultur. Lotus Floberg har besökt.
Utställningen ”Mucha – Beyond Art Nouveau” på Artipelag bygger på igenkänning och inte mycket mer. Tanja Suhinina hoppades på en immersiv upplevelse men fick istället ta del av en glorifierad powerpoint utan sammanhang eller fördjupning.
Arte Museum i sydkoreanska Busan följer koreansk kutym i sin instagramvänlighet. Varenda liten millimeter hade passat i en influencers flöde, och influencers fanns där bland besökarna, med kameran i högsta hugg. Var detta allt som krävdes för att damma av begreppet ”museum” i ungdomarnas ögon? Lotus Floberg har besökt.
Lena Boëthius har besökt Röhsska museets basutställning ”Designhistorier”. Den får henne att att undra hur museet ser på begreppen konst, design och konsthantverk och vilka historier besökaren egentligen möter.
”Varför se på djur? Ett argument för icke-mänskliga djurs rättigheter” på Nationalmuseet för samtidskonst i Aten tar avstamp i John Bergers essä med samma titel. Sara Andrén reflekterar över hur arkitekturen kan påverka vår möjlighet att se djuren.
Mitt i ett bohuslänskt kulturlandskap med ett forntida gravfält ligger Pilane skulpturpark. Här arrangeras varje sommar en utställning med världsledande konstnärer. Kerstin Parker har träffat grundaren Peter Lennby som berättar om hur allting startade och om det omfattande arbetet med att välja ut och placera konst i en både skör och robust miljö.
Med några dagars mellanrum besökte Olov Amelin utställningen ”Havet” på Louisiana i Danmark och ”Häxor” på Historiska museet. Det finns ett släktskap mellan dessa två utställningar som bägge förenar konst/scenografi och vetenskap/historia.
Väggarna är målade svart och byggda kantigt och spetsigt i diamantliknande konstruktioner. Det är en suggestiv scenografi som möter betraktaren som kliver in i ”Apokalyps – Från yttersta domen till klimathot”, en stor konstutställning som kommer att stå på Göteborgs konstmuseum under ett års tid.
Utställningen ”Åtta grader / Samtida konst om skogen” på Bildmuseet i Umeå ger utrymme för konstnärlig undersökning av skogsbruk och framstår som en viktig motvikt för industrins synvinklar.
Under de senaste åren har protestaktioner på konstmuseer blivit en allt vanligare företeelse. Att använda konstmuseet som en arena för politiskt motstånd är dock inget nytt, även om både mål och medel har varierat över tid. Tintin Hodén redogör för konstverksattackernas långa historia och undersöker den stundtals konfliktfyllda relationen mellan museum och allmänhet.
Det verkar ha blivit ett snöpligt slut för NAOM i Stockholm. NAOM öppnade i juni 2024 med ambitionen att vara ett epicentrum för kreativitet och med ambitionen att omdefiniera vad ett museum är och kan vara. Men bara ett par månader efter premiären har de redan gått i konkurs.
Museum, konsthall eller boutiquehotell? Vad är egentligen NAOM som under sommaren öppnat i centrala Stockholm? Tveklöst är det en plats för upplevelser med olika temperament och inriktningar – från poetiskt undersökande verk till meditativa installationer i en labyrintisk miljö.
