Blixtsko bjuder på dokumentärt och poetiskt foto

Den som tar sig ut till Röda Stens Konsthall under Älvsborgsbron för att besöka utställningen ”Blixtsko” blir rikligt belönad. Fotostudenterna på HDK-Valand bjuder i sin examensutställning på ett fascinerande utforskande av gränserna för det fotografiska mediets möjligheter, menar Lennart Palmqvist.

Utställningens titel Blixtsko refererar till fästpunkten för en blixt som finns på de flesta kameror. Utställningsprojektet undersöker de centrala fotografiska elementen tid och ljus och deras förhållande till material och plats. Konstnärernas frihet att pröva sig fram med olika gestaltningstekniker för att nå fram till egna konstnärliga uttryck tydliggör för betraktaren hur den fotografiska gesten förändrats över tid. Traditionell fotografi har övergått till fotografisk konst.

Utställningen tar sin början strax efter entrén till det gamla pannhuset. I den så kallade ”Kryptan” på det nedre planet visas skulpturen The broken back, ett självbiografiskt verk som består av en förstorad 3D- kopia i cellplast av ett metallimplantat som konstnären, Frida Lisa Carstensen Jersø, har i ryggraden.

Redan i detta första verk introduceras besökaren till den eklekticism som är central i fotografisk konst idag och som finns rikligt representerad i utställningen. Den bifogade texten presenterar konstnären samtidigt som den bidrar till receptionen av verket.

På plan två i det imponerande utställningsrum som kallas ”Katedralen” fortsätter utställningen med 18 av de 26 deltagarnas verk. Flertalet verk visas uppsatta längs med de tillfälliga vitmålade skärmväggar som delvis avgränsar det stora rummet i flera sektioner.

Mitt på golvet finns två stora ljuskuber och några bord med material till ett par installationer. Ytterligare en installation med en delvis teatral iscensättning i färg och form är uppbyggd i rummets västra kortsida. Installationerna bidrar till att ge utställningen en särpräglad spänning. Till betraktarens hjälp finns nödvändiga texter uppsatta för var och en av konstnärerna. I några fall dessutom kompletterat med små foldrar. Den mångfacetterade utställningens skilda gestaltningstekniska lösningar för att mediera konstnärernas kreativt formade uttryck kräver tid av betraktaren. Denne blir dock rikligt belönad med ett antal spännande exempel på fotografins möjligheter att visuellt uppenbara nya tolkningar av vår omvärld. Ett exempel på vad ett fotografiskt verk kan vara idag är Lisa Paulssons installation Welcome, it’s been long since your last visit där hon bjuder in en besökare att dela en gränsöverskridande upplevelse med konstnären. Besökaren förses med ögonbindel och hörlurar. Intill installationen syns en video: via en övervakningskamera har ett annat tillfälle av denna performance filmats. Verket ställer frågan om det verkligen går att fånga något som sker live, och vad resultatet blir. Ett annat fascinerande exempel på ett mer otraditionellt presenterat verk är Mathilda Läckberg Holmquists BRB (Be Right Back), i form av ljuslådekuber med digitalt tryck på polyestertyg. Fotografi är här sammanvävt med olika material och föremål för att aktivera kollektiva minnen och rum. Såväl begreppet ”BRB” som bildmaterialet förklaras med hjälp av textens estetiserande funktion och ger samtidigt tillgänglighet till verket.

Genomgående för hela utställningen är texternas centrala roll för att besökarens reception av de berättelser som framställs i fotografisk form skall bli fullödig. Det är till exempel uppenbart i Johan Holst Zwergius verk The Seventh Circle: nio fotografier av olika historiska föremål vars allegoriska och metaforiska element går tillbaka till Dantes skildring av helvetet, den sjunde cirkeln i Den gudomliga komedin och som blir en kommentar till våldets eviga historia.

Fusion av skilda medier återfinns i ett flertal verk som i Nicola Hedins Dream catchers, där den fotografiska bilden bildar ett collage med stickning i textil.

Även i de i fotografisk mening mer traditionellt framställda verken märks ofta ett sinnrikt experimenterande med ljus och skugga som ger ett bildpoetiskt spännande resultat. Ett exempel är Hilda Hedins analogt framställda gelatinfoton i verket The Play där människor iscensatta i vardagliga situationer likväl får ett fullvärdigt estetiskt uttryck. Detsamma gäller Rasmus Holms verk Vittring med bläckstråleutskrifter av fotografiska bilder som rör relationen mellan människa och natur. Max Burel utforskar slutligen i verket Still Chewing med ett tvetydigt bildspråk komplexiteten i några anonyma objekt.

I konsthallens mindre gallerirum på plan 3 och 4 visas ett antal videoverk och bildspel med stor spännvidd: Lisa Petterssons fantasyäventyr Expedition jorden I–III där egna fotografier, 3D-grafik och animation smälter samman i ett digitalt montage inspirerat av romantikens landskapsmålningar.

Jan Christoffer Rutströms bildspel Walk är en serie bilder av person som går längs en skogsväg. Verket ger en samlad bild av en promenad och dess repetitiva innehåll under en timme.

Andrea Lunds Sörensens video och ljudloop Mellem för og efter, handlar om systerskap, kommunikation, intimitet och sårbarhet.

I Mette Genets konstnärliga arbete Echoes from the Void bjuds betraktaren in att delta i en virtuell ceremoni med hjälp av 3D-avatarer, traditionell etiopisk musik och föremål. En ceremoni som utforskar begrepp som tradition och kulturell bakgrund.

Johan Windle använder i sitt verk Feed analoga tekniker för att de tjänar som motvikt till det snabba flödet i dagens sociala medier.

Besökaren som tar sig ut till Röda Stens Konsthall under Älvsborgsbron för att besöka utställningen ”Blixtsko” blir rikligt belönad i mötet med HDK-Valandstudenternas fascinerande utforskande av gränserna för det fotografiska mediets möjligheter till såväl ett dokumentärt som poetiskt berättande i den visuellt formade värld vi befinner oss i just nu.

Lennart Palmqvist