The Legacy of J. A. Comenius. Traditions and Challenges of the Czech Culture and Education to Europe, Pedagogiska museet, Prag
Pedagogiska museet i Prag bjuder på utbildningshistoria, pedagogik och kultur med pionjären Johan Amos Comenius i centrum. Marit Jonsson for dit, satte sig i skolbänken och fick en visuell föreläsning om hur pedagogiken påverkar våra sinnen.
Utställningsbygget på Pedagogiska museet i Prag består av olika alfabet och språk, bilder och miljöer, samt den makt som styr kunskapens grund och syfte: hur, vad och varför. Välbekanta punkter dyker tidigt upp och landar i nutidens skolpolitiska europeiska samarbete – ett nätverk över gränserna med rötter hos Comenius.
Regionens utbildningshistoria börjar redan på 800-talet med bröderna Cyril och Methodius, greker med slavisk dialekt, som för sin mission i Moravien (östra Tjeckien) utformade det glagolitiska alfabetet och introducerade kyrkslaviskan. Bland deras övriga meriter kan nämnas att de undervisade i filosofi och att Methodius översatte bibeln till slaviska språk. Bröderna blev senare utnämnda till Europas skyddshelgon.
Men kristnandet från öst fick snart konkurrens från väst och språket latin, och historiken fortsätter genom århundradena med tyngdpunkt på språk, alfabet och undervisning styrda av olika kyrkliga och politiska maktcentra.
Klostren förde utbildnings- och kulturtraditioner vidare, klosterskolor utvecklades till institutioner för en bredare allmänhet och nätverken av kloster knöt ihop Tjeckien med andra europeiska länder. Under senmedeltiden fick Prag både stadsbibliotek och universitetsbibliotek. Prags universitet grundades 1348 av Charles (Karel) IV, kung och romersk kejsare.
Det skrivna språkets utveckling visas, alfabeten avlöser varandra och när andra än de intellektuella ska nås blir nationella språk allt viktigare. De medeltida manuskripten dekorerades med illustrerande ornament, och det didaktiska i att komplettera texten med illustrationer poängteras i sammanhanget. Undervisning skedde i kristendom, utbildning för liv och framtida arbete, kunskap om bön, bibeln, klassiska antika ämnen och latin, men med nationalspråket som bas.
För de lägre nivåerna är förmedlandet fokuserat på instruktion och lyssnande. På universitetet, som även har en social funktion, handlar det om dialektik, kritiskt tänkande och att skärpa sina åsikter; fri diskussion och träning i att försvara sina teser utmynnar i disputation.
Förutsättningarna för den fortsatta utvecklingen är härmed givna: ambitionen att sprida kunskap för livet till en bred allmänhet samt att erbjuda en högre utbildningsnivå. I princip handlar det om text, bild, undervisningsmetodik samt nätverket vidare till andra länder. De styrande i utbildningssystemet inte att förglömma. Tröskeln till den moderna pedagogiken finns mellan 15- och 1600-talet, då storheter från olika länder i Europa, som Erasmus, Rabelais, Montaigne, Vives och More, når toppen av en pedagogisk humanism med faktabaserad undervisning, kunskaper i modersmålet, empirisk observation av tingens natur och arbetande aktivitet.
Spåren av J.A. Comenius (1592-1670) börjar i ett blått rum som inger en känsla av vänlig fridfullhet, och här möter välbekanta ståndpunkter från Didactica magna; Grundprinciper i lärande utvecklade av J.A. Comenius: Efter att utbildningen startats i hemmen ska skolan ta vid; undervisningen ska ske i stor grupp och på elevernas modersmål; grunden ska vara observationer av natur och liv och instruktionsordningen ska gå från det kända till det okända, från konkret till abstrakt och hela tiden ta stöd i det som kan åskådliggöras visuellt; teori och praktik ska kombineras och kompletteras av fysisk träning; båda könen ska undervisas oavsett ras och social position; alla ska ha den högsta utbildningen; skolan ska vara starten på ett livslångt lärande.
Comenius kom till Sverige år 1641, träffade Axel Oxenstierna, Louis De Geer, René Descartes, Johannes Matthiae och drottning Kristina, och fick i uppgift att skriva läroböcker för den svenska skolan. Ett antal år senare, 1658, publicerades den första läroboken för barn försedd med bilder, Orbis Sensualium Pictus (Världen i bilder), en uppslagsbok av Comenius.
Den tidens nätverksbyggande fortsatte på universitetsnivå. Studieort utomlands valdes utifrån den egna religionen. Många unga män gjorde under 1600- och 1700-talen bildningsresor för att vidga de erfarenheter man hade fått i hem och skola. Då kunde framtiden ta en oväntad vändning, tack vare nya kontakter och kunskaper. 1707 beställde kejsaren en grundläggande teknisk utbildning av 12 personer från olika samhällsklasser.
Skolplanscher från olika perioder finns på flera platser i utställningen och visar förändringar i undervisningen. De första, utanför Comeniusrummet, visar exempelvis kröningar, historiska slag, krigsredskap och kyrkoarkitektur. 1865 års planscher visar djur i miljö och ’djurprodukter’, stad, landsbygd, hemmet och dess redskap, arbetsplatser, historia, språk och stavning.
Efter 1800-talets positivt pedagogiska klassrumsmiljö kommer man som besökare in i 1900-talet. Här förmedlas tiden då demokratin sattes ur spel och allt självstyrande i skolsystemet försvann. Kommunismens kontroll av utbildningen gick ut på att instruera eleverna till goda kommunister, med käcka röda halsdukar som viftar i vinden på tidstypiska skolplanscher. Pedagogiken smälte fullständigt samman med propagandan.
Efter Sammetsrevolutionen 1989 öppnades gränserna för nya nätverk, bredd i undervisningen och högre utbildning. Tjeckiska skolor har öppnat för utbyte av studenter från andra länder och ingår vidare i Leonardo da Vinci National Agencys Programmet för livslångt lärande (2007-2013) vilket innebär internationella samarbeten av olika slag och på olika utbildningsnivåer. Cirkeln är sluten och öppen för fortsatta pedagogiska landvinningar.
Museets labyrint av rum gör att man lätt går vilse i tiden, för att i ett angränsande rum föras åter till en tid man redan har hunnit passera. Att alla texter är tvåspråkiga och illustrerade/medierade med hjälp av bilder eller föremål ligger i sakens natur. Avslutningsvis kan besökaren sitta ner i skolbänksraden och prova på att skriva eller rita med gåspenna.
Text och foto: Marit Jonsson
Marit Jonsson är konst- och litteraturvetare, frilansande skribent med speciell inriktning på musei- och utställningsrelaterade texter, kritik, text- och bildanalys.
Läs mer om på museets hemsida
