Häromdagen nåddes vi av ett glädjetjut från våra norska kollegor. Signy Norendal, redaktör för tidskriften Museumsnytt, meddelade att KAM-projektet har beviljats ett stöd på 250 000 norska kronor för att under ett år storsatsa på recensioner av utställningar på natur- och kulturhistoriska museer.
KAM står för ”kritik av museiutställningar” och det får ekonomiskt stöd av dels Kulturfondet (200 000 NOK), dels Fritt Ord (50 000 NOK). Projektet ska leda till ett uppsving för utställningsrecensionen i digital form. Alltså samma sak som denna tidskrift, UtställningsEstetiskt Forum, har ägnat sig åt sedan 2005. Det var då UEForum grundades av Eva Persson. Tretton år senare är vi fortfarande tämligen ensamma om att envisas med Eva Perssons grundsats – att utställningen är en egen konstart som kräver sin egen yrkesskicklighet, sin egen vision och sin egen kritiska blick.
Att få initierad, konstruktiv kritik är utvecklande för alla, särskilt för den som är upphovsperson till ett verk. En idé har förverkligats och därmed behöver resultatet bedömas. Vi är vana vid att en ny diktsamling, en konstutställning, en kvalitetsfilm, en teateruppsättning recenseras; det är en del av det kretslopp som för kulturen framåt. Naturligtvis borde samma sak även gälla utställningar, detta komplexa medium vars slutprodukt passerat så många vägval. Men auteuren bakom verket är här långt mer anonym. Man anar att det råder viss osäkerhet kring vem som ska hyllas respektive klandras för vad. Vem bär ansvaret för den konstnärliga helheten?
Vi på UEForum är medvetna om att en utställning både kan betraktas som en sammanhängande, samspelande helhet och som en räcka enskildheter. För att lyfta fram också de aspekter som riskerar att få orättvist lite uppmärksamhet när vi granskar hela utställningar delar vi årligen ut vårt guldpris. Vi tänker att det måste vara möjligt att utöva vårt kritiska uppdrag på flera nivåer samtidigt, på mikronivå och på makronivå. En teaterrecensent kan ju ha synpunkter på produktionen som helhet och hålla isär den från enskilda skådespelarinsatser.
I antologin Museumsutstillinger. Å forstå, skape og vurdere natur- och kulturhistoriske utstillinger (2017) skriver Marie Carsten Pedersen, då utställningsrecensent i den danska dagstidningen Politiken, om de reaktioner hon mött. Kapitlet bär den talande titeln ”Du er bare sur”. I likhet med Marie Carsten Pedersen har jag varit med om människor blivit upprörda över att den utställning de arbetat så hårt med under så lång tid får negativ kritik. Säkert hänger det samman med att museifolk är ovana vid recensioner. Den vanligaste reaktionen är nämligen förvåning. Finns det utställningsrecensenter? Verkligen? Har ni skrivit om den där utställningen? Varför skriver ni inte om vår utställning?
Men nu är en förändring på väg. Vi är inte längre ensamma, från norsk sida kraftsamlar man också. Vi har alla samma mål – bättre utställningar. Därför behöver vi stöta och blöta, hissa och dissa, debattera och diskutera och dissekera. Inom kort lanseras den nya podden ”Riktiga utställningar” där Irène Karlbom Häll och jag gör precis det, vi snackar om utställningar. Håll utkik!
Text och foto: Pia Cederholm
PC är lärare, författare och medlem i UEForums redaktion.
Läs mer om UEForums guldpris
Jan Ohlin recenserade antologin Museumsutstillinger
Antologin Museumsutstillinger har en egen webbplats
