En ny permanent barnutställning på Møntergården i danska Odense ska väcka barns nyfikenhet på historia och museer genom att sätta riktiga museiföremål, lek och nörderi i fokus. Utställningen är samtidigt ett försök att experimentera med barnutställningen som genre. Dyveke Skov Larsen och Mette Stauersbøl Mogensen berättar om projektet.
På våren 2017 öppnade Histotoriet på Møntergården i Odense – en nyskapande och interaktiv permanent barnutställning särskilt anpassad för barn i åldern 4–11 år. Här experimenterar museet med utställningsformen och sätter de historiska föremålen i spel genom lekar och uppdrag. Utställningen har som syfte att förmedla historien på barnens villkor och är samtidigt ett led i Møntergårdens utveckling mot att bli ett museum med relevans för alla.
Histotoriet – ett historielaboratorium för små nördar
Histotoriet har inretts i ett tvåhundra år gammalt korsvirkeshus i två våningar, och utställningen har byggts upp kring tio teman som barnen känner igen från sin egen vardag, exempelvis tid, familj och mat, samt sex tidsperioder, bland annat stenålder, bronsålder, medeltid och ”de vuxnas tid”. Teman och tidsperioder binds samman av utställningens narrativ, där tre museipersoner, Historikern, Arkeologen och Konservatorn (tillsammans HAK) bjuder in barnen i sitt historielaboratorium. Namnet Histotoriet är en kombination av orden Historia och Laboratoriet, och både det och ordet HAK ska tala till barns nyfikenhet på skojiga, annorlunda ord.
Intentionen med Histotoriet har varit att experimentera med en helt ny sorts utställning för barn, där man blandar kulturhistoria, museets arbete och originalföremål med lek och nyfikenhet. Historikern, Arkeologen och Konservatorn gör barnen till forskare som ska hitta svar på frågor om det förflutna, till exempel ”vad åt man förr?” eller ”hur kan man använda ett skelett som källa?”.
Utställningen är uppbyggd i barnhöjd där alla montrar och inslag är en färgrik tolkning av museets verkstad med manillaetiketter, fyndlådor och märkliga museiprylar. Utställningen innehåller flera lager, så att det finns något för de äldsta barnen som vill utforska och utmanas genom uppdrag och undersökningar, och det finns något för de yngre. De använder utställningens kryphål för att gå på jakt efter en liten museimask som heter Worm och som gömmer sig i hemliga utrymmen runtom i utställningen.
HAK-O-Meter
En av de viktigaste principerna under utvecklingen av Histotoriet har varit att genuina museiföremål skulle stå i fokus och bli en del av leken. Det var dock lättare sagt än gjort, för hur tillgodoser man kraven på säkerhet och bevarande samtidigt som barn ska få leka med föremålen?
Utmaningen löstes genom tillkomsten av fenomenet ”HAK-O-Meter”, vars namn ligger i linje med narrativet och som består av montrar med inbyggda uppdrags-/lekfunktioner. Exempelvis ska barnen vid en HAK-O-Meter undersöka hur människor skaffade mat under stenåldern, medeltiden respektive industrialismen. HAK-O-Metern innehåller nio montrar med föremål från olika tider, där alla har använts för att skaffa eller laga mat. Genom att trycka på knappar ska barnen para ihop de enskilda föremålen med bilder av människor från tidsperioderna. På andra ställen ska brickor flyttas runt, så barnen till exempel kan klura ut från vilket djur den äkta, gamla benknotan kommer eller hur många personer en familj bestod av i olika tider.
Det har visat sig att HAK-O-Metrarna fungerar som avsett och får barnen att förhålla sig till de genuina föremålen och till historien. De allra flesta barn börjar ofta med att trycka vilt på knapparna men förstår rätt snart spelet och börjar titta närmare på föremålen så att de kan hitta svaret på uppgiften. Samtidigt sätter HAK-O-Metrarna igång samtalet mellan barn och vuxna eller skapar samarbete mellan flera barn och bidrar därmed också till den sociala upplevelsen.
Föremålstexter på barnens språk
Förmedling via texter valdes helt bort i början av utvecklingsarbetet på grund av målgruppen. För att lära oss mer om hur barn i olika åldersgrupper egentligen förhåller sig till museitexter och till utställningar generellt bjöd vi in barn från H. C. Andersen-skolan som museets barnpanel.
Mot bakgrund av erfarenheterna från arbetet med barnpanelen valde vi trots allt att använda texter i utställningen, men göra dem mycket barnvänliga. Vi lät texterna vara reflekterande frågor från H, A eller K, små manillaetiketter med tidsikoner, skojiga anslagstavlor med bilder eller uppgiftsinstruktioner, så att själva uppdraget i HAK-O-Metern bidrar till att förmedla föremålens historia.
H:s, A:s och K:s frågor är dessutom skrivna på ett så enkelt språk att det är lättbegripligt för barnen när de antingen själva läser dem eller får dem upplästa av de vuxna. Ofta går barnen dock bara på upptäcktsfärd, prövar sig fram och läser enbart de texter som de uppfattar som meningsfulla för dem. Texterna är således ett lager som kan väljas eller väljas bort.
Utställning för barn (och deras vuxna)
Med Histotoriet har det varit viktigt för oss att skapa en utställning som tar barnen på allvar och som på alla möjliga sätt tar hänsyn till målgruppen. Vår mission har inte varit att ge barnen svar på allt utan att väcka deras historiska nyfikenhet genom experiment, lek och goda upplevelser. På så vis sår vi ett historiefrö som ger barnen lust att gå vidare på upptäcktsfärd i historien när de kommer hem från museet.
Experimentet med den här nya sortens utställning ser ut att bli lyckat och vi gläder oss åt att ännu fler barn och vuxna besöker Møntergården för att bli nyfikna på det förflutna. Histotoriet har tillkommit med stöd från Arbejdsmarkedets Feriefond och Nordeafonden.
Text: Dyveke Skov Larsen och Mette Stauersbøl Mogensen
DSL och MSM är museumsinspektörer vid Odense Bys Museer.
Artikeln är tidigare publicerad i Danske Museer nr 2 2018.
Foto (där ej annat anges): Ard Jongsma
Översättning från danska: Pia Cederholm
