Människans behov av berättelser och berättandets kraft är den röda tråden i utställningen Trollbunden – folktro, fakta och fiktion, som visas på Göteborgs naturhistoriska museum, såväl som på fyra andra museer i Västra Götalandsregionen, fram till den första november.
Diskussionen om att arbeta med temat sagor, myter och nyare företeelser som fake news, och att även skapa något gemensamt inom förvaltningen, startade för ett par år sedan. Det ledde till den digitala utställningen Trollbunden.nu som lanserades förra året och som kommunikationsenheten vid Västarvet (som numera heter Förvaltningen för kulturutveckling, Västra Götalandsregionen) står bakom.
Den digitala utställningen har nu även fått en fysisk form på de fem besöksmålen Göteborgs naturhistoriska museum, Lödöse museum, Forsviks bruk, Vitlycke museum och Vänersborgs museum. Renée Göthberg, program- och utställningsansvarig på Göteborgs naturhistoriska museum, berättar att ledmotivet är människors behov av berättelser som ger svar på de stora frågorna. Utställningen sträcker sig från skogstroll till nättroll, från sagornas värld till vår tids fejknyheter och innehåller såväl historiska som moderna myter.
– Vi har all forskning; ändå finns det så mycket missförstånd och falska och påhittade fakta som kan spridas oerhört snabbt på Internet och sociala medier.
Utställningen pågår på alla orter samtidigt. Det kan dock finnas vissa variationer i tider och tillgänglighet eftersom museerna även arbetar med att renovera sina basutställningar. Trollbunden ser likadan ut på de fem platserna med ett litet undantag.
– Varje museum har tagit fram något som är speciellt för platsen. På Naturhistoriska har vi med Kraken – jättebläckfisken, säger Renée Göthberg.
Trollbunden har en struktur av fem moduler med respektive fram- och baksida. Alla modulsidor har olika form och de flesta är interaktiva. Vid en enhet får besökaren lyssna på en historia från en svartkonstbok från 1700-talet om hur man kan bli osynlig. Berättelsen innehåller många steg och när den är slut ombeds åhöraren att återge den. Det går också att lyssna på inspelade återgivelser av originalhistorien och det blir då oerhört tydligt hur mycket lyssnaren faktiskt inte har uppfattat. Vid den andra modulen ”Från troll till troll” får besökaren dra ut uppslagsverk där nio ämnen inom genren behandlas. Det är moderna fenomen såsom cherry picking, creepy pasta, fake news, faktaresistens och fiktion, och även äldre som sägner av olika slag.
Här kan besökaren läsa om bland annat cherry picking, faktaresistens och sägner av olika slag. 
Om vi bara väljer ut de fakta och argument som gagnar vår tes är risken att resultatet blir falskt även om uppgifterna i sig är sanna. 
Det finns numera två betydelser av fake news. Den ursprungliga betydelsen är påhittade nyheter som ofta sprids i propagandasyfte. Den nyare betydelsen är relaterad till Donald Trumps uttalanden om etablerade medier. Han anklagade dem för att sprida fake news när de granskade honom. 
Under rubriken ”Källsortera!” tas nio källkritiska aspekter upp. 
Människans behov av berättelser är utställningens röda tråd. 
Ett hjul fullt av både välbekant och mer okänt skrock. 
Även idag är det vanligt att unga personer undviker att gå på A-brunnar. 
Vikten av källkritik tas upp vid flera tillfällen.
Sidan ”Källsortera!” ger besökaren en grundlig genomgång av källkritik, vilket är mycket nödvändig kunskap för de flesta av oss. I korta texter påminns vi om att våra sinnen kan vilseleda oss och att vi kan avgöra en källas äkthet genom att bland annat se till informationens sammanhang. Vi bör också fråga oss vem som har skapat källan samt i vilket syfte. Är källan granskad av experter eller förmedlar den en åsikt? Flera av dessa ämnen känns högst relevanta både för forskare och journalister och alla som delar inlägg och deltar i diskussioner i sociala medier. Det är så vanligt med exempelvis cherry picking, det vill säga att välja ut de uppgifter som stödjer det man vill framföra och samtidigt ignorera det som går emot. På så vis kan resultatet bli falskt även om alla uppgifter egentligen är sanna.
I den följande modulen finns en skärm där skräckfigurer plötsligt hoppar fram. Där kan besökaren sedan fylla i sina synpunkter och skicka in dem. Nästa del består av löpsedlar med nya och gamla ”mytheter” såsom ”Slenderman drev flickor till knivdåd” och ”Förbannelsen över Falks grav”. På baksidan finns den redan nämnda konserverade bläckfisken, dock inte i Krakens storlek. Kraken-myten är gammal, men fascinationen finns kvar. Därefter följer skrockhjulet, citat av forskare på området och källkritiska tips. Via QR-koder får besökaren dessutom tillgång till den digitala utställningens mer omfattande material.
Vid en första anblick är Trollbunden en liten utställning, men det är bara till ytan. Innehållsmässigt är den både omfattande och variationsrik. Den har skapats i samarbete med bland annat Institutet för språk och folkminnen, och ett stort antal experter och författare har bidragit med kunskapsmaterial. Och det är nog denna samverkan mellan museerna och externa medverkande som har resulterat i den kärnfulla och mångfasetterade utställningen, som sträcker sig från forntida sägner till nutidens digitala företeelser. Utställningen lyfter också fram äldre skrock, myter och fantasifigurer som fortfarande är aktuella. Mångsidigheten gäller även för formgivningen, vilken är pedagogiskt genomtänkt med interaktiva inslag och estetiskt tilldragande med olika uttryck. Renée Göthberg berättar att målgruppen är äldre tonåringar och yngre vuxna och därmed kan det nog finnas en poäng med att utställningen inte är så stor. Det finns också en praktisk förklaring och det är att utställningen är beroende av de fem besöksmålens olika rumsliga förutsättningar.
En mindre positiv aspekt är att utställningen inte är helt anpassad efter rullstolsburna personer, då flera luckor och liknande har placerats alltför högt upp. Renée Göthberg lyfter dock fram att det beror på att produktionen har fått ta hänsyn till begränsningar i både tid och resurser. Fram till och med den 30 april är Trollbunden dessutom tillfälligt stängd, då flera av de interaktiva delarna, som kan öppnas och dras ut, har blivit utslitna eller gått sönder redan en kort tid efter öppnandet. Museet meddelar emellertid att utställningen håller på att renoveras och förbättras. Det kommer att finnas gott om tid att besöka Trollbunden efter återöppnandet. Under tiden går det också utmärkt att besöka den digitala ursprungsutställningen Trollbunden.nu.
Kerstin Parker
K P är frilansjournalist, författare och filosofie magister i historia.
