UEForums styrelse har beslutat att årets guldpris tilldelas utställningen Göteborgs garderob. Pia Cederholm förklarar varför just den utställningen är en värdig mottagare av priset, ett pris som den här gången fått namnet Årets guldgarderob.
Denna tidskrift, Utställningskritik, drivs av föreningen UtställningsEstetiskt Forum, UEForum i kort form. De senaste tio åren har UEForum genom sin styrelse delat ut ett guldpris till en utställning eller en person som på ett förtjänstfullt sätt bidragit till att utveckla utställningsformen året innan. I år delar vi alltså ut ett guldpris för något som inspirerade och imponerade under utställningsåret 2019.
Göteborgs garderob på Göteborgs stadsmuseum är precis en sådan utställning. Den öppnade i maj 2019 och pågår till augusti 2021, året då Göteborg skulle ha firat 400-årsjubileum om det inte hade varit för coronapandemin. Möjligen har den här erfarenheten av att så många evenemang ställts in tvingat oss alla att i högre grad uppmärksamma och uppskatta vad vi redan har. Just den kvaliteten, att vända sig inåt för att inventera förråden, är något som vi i styrelsen har tagit fasta på när vi utsett Göteborgs garderob till mottagare av priset.
Motiveringen till Årets guldpris lyder som följer: ”Göteborgs stadsmuseum har hittat ett helt utställningskoncept i de egna samlingarna. Utställningen Göteborgs garderob låter oss möta sömnadskonst på högsta nivå i bländande sidenklänningar och elegant skurna dräkter, men också vardagens kläder – baddräkter, underkläder och barnplagg. Museet utvecklar metoderna för att låta de egna samlingarna styra innehållet och berättar stadens historia ur flera perspektiv. Från lokala fabriker och sömmerskor via välsorterade butiker till kunder ur olika samhällsskikt, såväl hembiträden som grevinnor. Utställningen har ett intimt och personligt tilltal, vi får utforska samlingarna som man upptäcker en välordnad garderob, och besökaren bjuds också in att klä ut sig, fantisera och leka. Att använda och återanvända det vi lagt undan i garderober och förråd ligger rätt i tiden, även för museer.”
Till framgångsfaktorerna för utställningen bidrar att temat är klart avgränsat och djärvt presenterat: det handlar om mode för människor under modernitetens genombrottsår, 1850–1970, med särskilt fokus på åren kring förra sekelskiftet. Stora omvälvningar stöper då om samhället och det gör avtryck ända in i medborgarnas garderober. Göteborgarnas garderober ska tilläggas, för det här är en utställning som hämtar föremål, fotografier, levnadsöden, sakkunskap och inte minst humor från de egna, mycket göteborgska leden. Och sällan har väl bilder och berättelser från det nära men ändå främmande förflutna samsats så snyggt med föremålen som här. Framför förstoringen av fotot med människor i hatt eller badbyxor hänger just sådana verkliga hattar och badbyxor (i violett ullgarn!). Plaggen, skorna och accessoarerna i montern glider sömlöst över i frågor om min egen garderob och dess hållbarhet.
Göteborgs garderob är, som Hanna Bendz skrev i sin recension här i Utställningskritik, ”ett allkonstverk”, ”en både njutbar och välgjord utställning”. Formgivare är heller ingen mindre än Camilla Ed, så en hel del av lekfullheten och påhittigheten kan säkert tillskrivas henne. Här syns inget som signalerar strängt allvar och vördnad, tvärtom. Det känns som om man haft lyckan att hitta in på en magisk gammal herrgårdsvind. Runt varje hörn finns något som lockar till upptäckter och lek: Prova hatten! Känn på tyget! Pilla på knapparna! Klättra upp på torkvinden där mormorsmors korsettskyddare och benkläder helt fräckt hänger till beskådan!
Samtidigt talar sakkunskapen genom sinnrikt infogad information. År 1955 fanns det i 91 % av svenska hushåll en symaskin, vilket gjorde symaskiner vanligare än rinnande vatten inomhus. Med sådana upplysningar kommer vi nära, överraskande nära på flera sätt. Vi är vana vid att höra om historiens utsida, om herrar och politik och offentlighet. Men här får vi krypa in i garderoben, ända in under kläderna, och även om flera centralgestalter, som Blanche Bonde, tillhörde samhällets mest bemedlade finns här också barn, tjänstefolk, arbetarklass och medelklass.
De historiska plaggen låter sig studeras bakom monterglas men faktiskt även på riktigt. Utställningen har nämligen kompletterats med nytillverkade kopior som skickliga elever på Tillskärarakademin sytt upp. Dessa replikor får man inte bara känna på utan också prova för att liksom undersöka med sin egen kropp, eller hyska upp för att analysera den underliggande konstruktionen. ”Lyft på kjoltyget och spana in min underkjol!” Just så avspänt, inbjudande och lekfullt är språket genom hela utställningen. ”Knäpp upp och ta reda på hur en höft- och rumpkudde kan se ut!”
Något jag tar med mig från besöket (förutom den fantastiskt snygga och välmatade katalogen) är en känsla för den dynamiska växlingen mellan att visa hud (valda partier, i särskilda situationer) och att kommunicera genom att dölja hud. Kläder har använts för att understryka kroppens former likaväl som stryka ut dem. Och när man tänker efter kan garderoben förstås ses som en metafor för magasinet, alla museers dolda hjärtkammare. Det man hämtar därifrån och det man lämnar kvar i skuggorna avgör inriktningen på den publika verksamheten. Urvalet gör utställningarna som kläderna gör mannen.
På grund av coronapandemin blev det i år inte prisutdelning under Museernas vårmöte som brukligt. I stället överlämnade Aron Ambrosiani från UEForums styrelse priset till utställningsproducenten Maja Björk Lindahl vid en egen ceremoni i Göteborg den 16 september. Priset utgörs av ett konstverk av Aia Jüdes som för ändamålet skapat en vägglampa av en björkvril med LED-projektor och fiberoptik, dekorerad med sötvattenspärlor och en virkad mudd i mohair och försedd med en textilklädd sladd och en stickkontakt i svart bakelit. Ett kongenialt uttryck alltså för några av de kvaliteter vi vill prisa med utmärkelsen Årets guldgarderob: lekfullheten, skönheten, glädjen över att få forma och smycka det naturen gett oss.
Pia Cederholm
PC är forskare, författare och ledamot i UEForums styrelse