Utställningskritik #4 2020, Reflektion

En nationell kulturskuld i pandemins spår – effekter av corona i nutid och framtid

Linda Lundberg och Jonas Hellberg från Länsmuseernas samarbetsråd varskor om länsmuseernas påfrestande ekonomiska situation, som under coronapandemin har förvärrats ytterligare. Men de förutspår även att vårens restriktioner kommer att medföra en ökad digital kompetens bland museernas medarbetare. 

Under snart ett halvår har stora delar av Sveriges kulturliv stått still. Coronapandemin har drabbat många enskilda kulturarbetare och anställda inom kultursektorn hårt. För många institutioner har pandemin ekonomiskt lett till stora påfrestningar, och landets 24 länsmuseer utgör inget undantag. Alla har påverkats i någon utsträckning, och en del betydligt mer än andra.

Tyvärr var den ekonomiska situationen allvarlig för ett flertal av landets länsmuseer redan före pandemin. Under det senaste decenniet har antalet anställda gått från 1 900 till 1 600. Inför 2020 planerade var tredje länsmuseum att varsla personal under året. När coronaviruset slog till gick situationen från att vara allvarlig till kritisk. Beroende på utgången av detta år samt möjligheten att ta del av olika stödpaket riskerar uppemot 100 anställda på landets länsmuseer att förlora sina arbeten. Detta skulle djupt skada Sveriges kulturella infrastruktur. 

Varje månad besöker över 300 000 människor våra museer. Under högsäsong är siffran betydligt högre. Med anledning av pandemin tvingades dock ett flertal museer som annars brukar sjuda av liv att stänga. I skrivande stund är ett museum fortsatt stängt. För att säkerställa gällande riktlinjer och rekommendationer har många museer anpassat både öppettider, antal besökare samt utbud. Många inomhusaktiviteter såsom program och visningar har tillfälligt pausats och ett flertal museer har valt att ”flytta ut” sin verksamhet under sommaren med förhoppningen att fler personer ska kunna ta del av den.

Coronafilten – Länsmuseet Gävleborg. Allmänheten uppmanades av museet att sticka eller virka en ruta om 15 x 15 cm. Den 10 juni hade 550 rutor inkommit. Målet är att tillsammans med besökarna sy ihop dem till en filt när omständigheterna så tillåter. Flertalet rutor har åtföljts av personliga berättelser om hur pandemin, isoleringen, tristessen och även framtidshoppet har påverkat. http://lansmuseetgavleborg.se/coronafilten
Foto: Anders Sundin SVT

En nationell kulturskuld?

Trots att en uppgång av antalet besökare har skett under sommaren är det totala antalet betydligt färre än normalt. För museer med hög grad av egenfinansiering kan det innebära extremt allvarliga konsekvenser, såsom nedläggning av delar av verksamheten, försäljning av egendom samt i värsta fall försäljning av samlingar. Det finns en stor risk att det kommer ta lång tid att återställa många museers verksamhet till en tidigare nivå.

Bland museerna finns en djup oro över hur samhället kommer att kunna hantera de övriga ”skuldberg” som har ackumulerats under pandemin, samt hur huvudmännen kommer att prioritera bland behoven. Länsmuseerna är många människors närmaste kunskapscentrum och en risk om pandemin håller i sig är att färre personer kommer kunna ta del av det vanligtvis tillgängliga kulturutbudet. Museerna fyller vidare en viktig funktion som en öppen plats för möten, dialog och främjande av fri åsiktsbildning.

Kurbits i karantän – Dalarnas museum
Museet bjöd in allmänheten till att skapa sina helt egna tolkningar av kurbits. Hur man gör eller vilken typ av material man använder är upp till var och en. De kreativa resultaten finns publicerade på museets hemsida och kommer eventuellt att ingå i en utställning framöver. 
http://dalarnasmuseum.se/verksamhet/kunskapsfordjupning/kurbits-i-karantan/
Kurbits skapad av Carolin Svedberg.

Nya digitala möjligheter?

Att tvingas tänka nytt och annorlunda har främjat innovation och skapat mod att våga testa nya saker. Under coronapandemins första veckor i mars fördes många kreativa diskussioner runtom på landets länsmuseer. Hur kunde museerna utveckla formerna för att nå ut till publiken på nya sätt, framför allt digitalt? Många idéer föddes och under våren har vi som följer museisektorn kunnat ta del av ett delvis nytt utbud. Exempelvis har Kulturparken Småland och Kalmar läns museum arbetat med att förmedla kunskap via podcasts. Gotlands museum har tagit med sina följare på digitala stadsvandringar och visningar i magasin. Värmlands museum och Jönköpings länsmuseum har lagt ut pysseltips via sina kanaler. 

Hur kan vi förädla detta och säkerställa att fler än våra ”vanliga” följare får ta del av

museernas omfattande utbud? Hur kan vi utnyttja de digitala möjligheter som finns för att nå fler? 

Pandemin medförde även en satsning på att höja medarbetarnas digitala och tekniska kompetens. Alla anställda hanterar nu vant olika digitala mötesplattformar. 

Stå upp för kulturen!

Det finns en historia om Winston Churchill, som mitt under brinnande krig vägrade att skära ner på stödet till kulturen. ”Vad ska vi då försvara?” frågade Churchill retoriskt när krigsministern ville föra över pengar från kulturen till militären. Kulturen kommer att behövas mer än någonsin när samhället ska läkas efter pandemin.

Linda Lundberg och Jonas Hellberg

L.L är generalsekreterare i Länsmuseernas samarbetsråd.

J.H. är ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd.

Reflektion

Åsikten i texten är skribentens egen. Utställningskritik förbehåller sig rätten att korrigera text i efterhand vad gäller språkfel. Övriga rättelser läggs till som kommentar under artikel. 

Länsmuseernas samarbetsråd bildades 1954 och företräder 24 regionala museer som finns över hela landet. Rådet är ett samlande organ för de olika länsmuseerna med syftet att bidra till kunskapsutbyte och verka för länsmuseernas gemensamma intressen. Sedan 2017 samverkar landets länsmuseer under parollen Sveriges största museum och årligen välkomnar vi ca 4 miljoner besökare. För mer information:

www.lansmuseerna.se alternativt https://www.facebook.com/lansmuseerna