Utställningskritik #5 2020, Ledare

Utställningskritik #5 2020

Bild visar Vitlycke Museum som Kerstin Parker, författare och filosofie magister i historia, besöker och skriver om i texten “Världsarv på släta klippor”. Foto: Press/Vitlycke Museum.

Kära läsare av Utställningskritik!

Hösten fylls av notiser om återöppnande av landets museer. Jag får en känsla av ”The show must go on”-stämning. Institutioner anpassar sig på olika vis till en ny verklighet med ett begränsat antal besökare. Jag reflekterar över alla de nya digitala lösningar som har initierats under krisen och som museerna nu arbetar med. Bland annat är digitala varianter av fysiska utställningar på stark frammarsch. Utställningskritik fortsätter att sätta fokus på just utställningsmediet. Vi granskar vilka politiska och ekonomiska förutsättningar som finns för en utställning, men tittar även på hur en utställning fungerar och vilka goda (och mindre lyckade) exempel som vi kan lyfta fram. Allt i syfte att utveckla förmedlingen av vårt gemensamma kulturarv. 

I årets femte nummer av Utställningskritik medverkar utställningsproducenten Amanda Creutzer med texten ”Museerna i Fisksätra”, i vilken hon beskriver hur tre närliggande museer arbetar med helt olika förutställningar. Creutzer argumenterar för att den armlängds avstånd som politiker måste hålla till museerna – en fråga som har kommit i skymundan av coronapandemin – nu åter behöver ta plats. 

Jag möter Sabrina Norlander, docent och universitetslektor i konsthistoria vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, för ett samtal om känslor i konstens olika rum.  I artikeln ”Digital och fysisk utställning utan inbördes konkurrens” besöker jag den digitala utställningen på Naturhistoriska Riksmuseet. Därtill tipsar jag om boken Den outställda sexualiteten – Liten praktika för museers förändringsarbete av Pia Laskar.

Kerstin Parker, författare och filosofie magister i historia besöker Vitlycke museum, en av de institutioner som fortsatt att fungera under pandemin då besökarna till stor del vistas utomhus. 

Idéhistorikern och kulturstrategen Klas Grinell diskuterar i texten ”För en klimatomställningens estetik och kultur!” hur museer, med ett tydligt avstamp i samlingarna, bör ta sig an klimatfrågan på ett trovärdigt och eget sätt. 

Sabina Khamoshi, som har en masterexamen i ABM med inriktning musei- och kulturarvsvetenskap, publicerar en artikel med titeln ”Där hjärtat bultar lite hårdare”: En kvalitativ intervjustudie om intendenters personliga relation till museisamlingar och skapande av informella föremålshierarkier i museimagasinen”. Artikeln är baserad på Khamoshis masteruppsats, som publicerades tidigare i år. 

Jag önskar er god läsning,

Susanne Fessé

Chefredaktör