”Augusta Lundin. Sveriges första modehus” Thielska Galleriet, Stockholm

Kulturkritikern och museologen Lennart Palmqvist besöker Thielska Galleriet på Djurgården i Stockholm och ser en estetiskt tilltalande utställning om Augusta Lundin.

Thielska Galleriet i Stockholm visar under hösten en monografisk utställning om Sveriges första modehus Ateljé Augusta Lundin. Utställningen är kurerad av modejournalisten Lotta Lewenhaupt och scenografen Anna Bergman Jurell och pågår från 29 augusti 2020 till 24 januari 2021.

Thielska Galleriet, med sin kvardröjande sekelskiftesatmosfär, är en mycket adekvat miljö för en utställning som fokuserar på Stockholms första modehus vars blomstringstid inföll strax före och efter att Ferdinand Bobergs vackra villa stod klar 1907. Villan, som var avsedd att fungera både som bostad och galleri för bankiren Ernst Thiel, är idag ett av Stockholms mest uppskattade konstmuseer.

Utställningen

I utställningen, som visas i galleriet på första våningen, har kuratorerna Lewenhaupt och Bergman Jurell valt att göra en tematisk gestaltning av ett femtiotal kreationer från Augusta Lundins modeateljé. Utställningen tar plats i sex små rum och en korridor, som ursprungligen var en del av den thielska familjens bostad, men nu utgör galleri för tillfälliga utställningar.

I fem av rummen visas i huvudsak afton- och festklänningar efter mönsterförlagor från de stora modehusen i Paris från tiden före första världskriget. Plaggen är monterade på torsos som således saknar huvuden och armar (så kallad mannequin) och är försedda med små skyltar som lämnar information om proveniens, datering och i regel även namn på de kvinnor som burit dem. I varje rum finns dessutom en väggtavla som återger delar av Augusta Lundins bakgrund och verksamhet. En text berättar exempelvis om hennes kontakt med modehusen i Paris och dess mest berömde couturier Charles Frederick Worth, en man som 1858 öppnade ett maison spéciale de confections på Rue de la Paix i Paris tillsammans med den svenske affärsmannen Otto G. Boberg.

Pressbild/Thielska Galleriet. Augusta Lundins ateljé. (c) Historisk Bildbyrås samling.

Utställningen fokuserar helt på de kreationer som skapats i Augusta Lundins ateljé. I det första rummet möter besökaren sex klänningar effektfullt samlade centralt i rummet på ett podium, endast åtskilda från betraktaren av ett stycke uppspänt tyll, så tunt att det knappt syns. Denna lösning är ovanlig vid museiutställningar av sköra klädesplagg. Av konservatortekniska skäl visas objekt av tyg vanligen bakom glas, och det är även viktigt med skydd mot skadligt dagsljus vilket i detta fall innebär att fönstren är blockerade av tygarrangemang. Belysningen, som helst inte bör överstiga 50 lux, kommer från ett stort antal små ljuskällor som dels är uppsatta på den ställning som omger plaggen, dels monterade i taket. I rum nummer två visas halvfärdiga och delvis isärtagna originalplagg för att ge besökaren inblick i hantverksprocessen. I det tredje rummet visas tolv dräkter för olika ändamål – från skridskoåkning till bal – utställda på två halvcirkelformade podier.

Det fjärde rummet är en lyckad iscensättning av Lundins hantverksateljé med autentiska sybord, symaskiner, tygrullar och några halvfärdiga plagg på skräddarbyster. En fondvägg visar ett foto i storformat med ett stort antal arbetande sömmerskor. I det följande rummet antyder gestaltningen den förnäma franskinspirerade salongen där kunderna mötte Augusta Lundins kreationer. Besökaren möts här av några grönskande palmer och en rad andra inredningsdetaljer. På väggarna hänger målade porträtt av Augusta Lundin och ett porträtt av Zorn föreställande Otto G. Boberg som försett Augusta Lundin med Pariskontakter. Det sjätte rummet i utställningen visar en spektakulär sidenklänning i ett ”provrum” med kristallkrona i taket och vikspegel. Det är en aftonklänning från sekelskiftet en gång buren av Anna Beck-Friis på Söderö. 

I en korridor som löper utanför fem av de små rummen finns ännu en uppsättning med fyra eleganta kreationer, men nu från tiden efter Augusta Lundins bortgång 1919.  Ett antal uppförstorade fotografier av kända personer ur modehusets kundkrets flankerar den motsatta väggen.

I denna lilla del av utställningen kan betraktaren ana en övergång mot ett mer modernistiskt stilideal. Det innebar att formell innovation konkretiserades alltmer i modet, vilket skedde efter första världskriget då modet delvis övergick från att vara en social markör till att bli ett mer estetiskt uttryck vars materiella bas kräver ständig förnyelse.

Utställningsformens betydelse är central för upplevelsen i alla kulturhistoriska utställningar, och det gäller naturligtvis även i en modeutställning. Den stramt hållna men ändå välanpassade scenografin i denna utställning lämnar utrymme för besökarens egna reflexioner. Detta sammantaget med den, för modeutställningar, ovanliga närheten till de utställda objekten bidrar till funderingar kring de miljöer där de överdådiga kreationerna bars.

Slutord

Detta är en tveklöst subjektiv utställning av två mycket modekunniga kuratorer som med en konsekvent elitistisk och skicklig iscensättning av form och innehåll skapat en estetiskt tilltalande hyllning till Augusta Lundin och hennes strukturella organisering av haute couture i Sverige. Detta innebar bland annat ett nytt produktionssätt med stora ateljéer. Den uppmärksamme betraktaren kan samtidigt konstatera att utställningen implicit tydliggör att mode vid denna tid, det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, är ett redskap för att upprätthålla den borgerliga samhälleliga strukturen eftersom proveniensen för i stort sett samtliga plagg som visas har haft ägare som antingen tillhört adeln eller kommer från högborgerliga miljöer.

Nästa år vandrar utställningen vidare till Malmö museer och Göteborgs stadsmuseum, två av de institutioner som bidragit med plagg. Det blir spännande att se om utställningens form kommer att förändras i dessa musees miljöer. 

I samband med utställningen ges boken Augusta Lundin. Haute couture på svenska ut av Lewenhaupt och Bergman Jurell. Den ger på ett mycket förtjänstfull sätt en fördjupad bild av haute couturens tidiga utveckling i Sverige och Augusta Lundins produktion av skicklig sömnadskonst i dyrbara material. 

Lennart Palmqvist

L.P. är museolog och kulturkritiker

Recension

Åsikten i texten är skribentens egen. Utställningskritik förbehåller sig rätten att korrigera text i efterhand vad gäller språkfel. Övriga rättelser läggs till som kommentar under artikel. 

Thielska Galleriet
Augusta Lundin. Sveriges första modehus
29 augusti 2020 — 24 januari 2021
Utställningskuratorer: Anna Bergman, kostymtecknare och dräkthistoriker och Lotta Lewenhaupt, modeexpert. Utställningen är producerad gemensamt av Thielska Galleriet, Malmö museer och Göteborgs stadsmuseum.