När kimonon tog över världen

Under de senaste hundra åren har kimonon gått från att vara en traditionell japansk folkdräkt till att bli ett globalt modefenomen. Museologen Lennart Palmqvist har sett en magnifik utställning om hur kimonon hamnade i Paris och Venedig.

Världskulturmuseet i Göteborg visar fram till den 30 januari 2022 utställningen ”Kimono – från Kyoto till catwalk”. Utställningen är inhyrd från Victoria and Albert Museum i London där den har producerats av den välrenommerade expertkuratorn Anna Jackson. V&A, som är världens främsta kulturhistoriska museum, har under flera decennier satsat på att göra storartade, skickligt kurerade stil- och modeutställningar som vandrat vidare till museer runtom i världen. Denna typ av utställningsexport är numera ett sätt för många ledande museer i Europa och USA att få balans i budgeten. 

”Kimono – från Kyoto till cawalk” presenterar en ny och väldokumenterad förståelse av kimonons komplexa historiska utveckling inom japanskt och västerländskt mode. Japanska idéer om färgscheman, årstidsväxlingar, skräddarpraxis och hur kroppsformen accentueras reflekteras i kimonons utformning. Presentationen väver samman det lokala med det globala genom en berättelse om kosmopolitism, hybriditet och frågor om kulturell appropriering av ett ikoniskt mode i konstant förändring.

Göteborgsversionen av utställningen visar 300 föremål, varav 150 är kimonos från 1600-talet fram till vår tids modeplagg, kompletterat med mindre föremål och illustrationer. Kimonon, vars ursprung anses vara Kina, har dock använts i cirka 1000 år. Utställningen fokuserar särskilt på de förändringar som plagget genomgått från 1660-talet och framåt. Kimonon, som i grunden är ett enkelt plagg – ett antal våder skurna i raka linjer som sys ihop – har med tiden utvecklats till ett mycket avancerat konstverk som kräver många timmars arbete av vävning, färgning och utsmyckning med broderier. Efter 1850-talet öppnade det tidigare mycket slutna Japan upp för handel med västvärlden och många plagg syddes upp för export till europeiska köpare. I slutet av 1800-talet svepte japanismen på allvar in över Europa och USA. Detta japanska inflytande påverkade såväl impressionismens målare som dåtidens mode. Den fotsida klädnaden av siden som hölls samman i livet av ett brett tygskärp inspirerade snart modeskaparna Paul Poiret och Madeleine Vionnet i Paris samt Mariano Fortuny i Venedig till egna kreationer.

Utställningen är skickligt utformad i tre tematiska delar. Del ett visar kimonons förändring under Edoperioden (1615-1868), då kimonon gick från att ha varit ett allmänt plagg för enkelt folk till att även bli ett mer specialiserat statusplagg för både kvinnor och män i samurajklassen. Den andra delen visar kimonon från mitten av 1800-talet med transnationella influenser mellan Japan och västvärlden. Dessa två första delar består av ett antal väl upplysta glasmontrar med ett stort antal kimonos draperade på dockor, som de var tänkta att bäras, men även många plagg i endimensionell T-form. Väggtexter förser besökarna med historisk information som kompletteras med detaljerade föremålstexter i montrarna. Dessa montrar innehåller dessutom mönsterböcker, träsnitt och andra bilder som visar miljöer där kimonon tog plats. Dockorna är klädda med exklusivt handmålade och broderade ytterkimonos över sidenkimonos med obi-bälten för kvinnor. Material, mönster och färg ger hänvisning till status och personlig smak. De manskimonos som visas är något färre, mindre dekorerade och stramt tillskurna, men likväl mycket eleganta.

Utställningens två första, historiskt fokuserade delar övergår sedan i den tredje avdelningens catwalkinspirerade scenografi. Denna magnifika exposé visar kimonons transformation och utveckling i såväl Japan som i övriga världen efter andra världskriget. Den nya tiden förvandlar det traditionella hantverksskapade textilplagget till ett globalt ikoniskt modeideal med anknytning till slow fashion och prêt-à-porter. Scenografin med de generöst belysta och draperade dockorna uppställda på podier tillåter besökaren att på ett mer inspirerande sätt uppleva kimonons form och funktion. I denna del finns många exempel på hur kimonons enkla och raka grundform inspirerat moderna modeskapare både i Japan och övriga världen. Välkända designers som Rei Kawakobo, Moriguchi Kunihiko, Junko Koshino, Alexander McQueen och John Galliano visas vid sidan av exempel på hur dagens japanska avant garde-designers återigen interagerar med kimonon. Till sist visar utställningen exempel på hur det extremt komfortabla plagget har använts och tolkats av välkända aktörer inom populärkulturen, som Madonna, Björk, Bowie, Freddie Mercury och i George Lucas filmer.

Utställningsmakarnas ambitiösa målsättning att visa hur kimonon, trots sin enkla grundform, varit av avgörande betydelse för modets framväxt i Japan är uttryckt på ett övertygande sätt. Utställningen demonstrerar också kimonons tydliga influenser på det västerländska modets utveckling under 1900-talet.

”Kimono – Från Kyoto till catwalk” är en visuell manifestation av hur ett historiskt plagg kan leva vidare och både väcka frågor om Tokyos plats och betydelse i den globala modeindustrin och samtidigt inspirera dagens klädskapare till nya kreationer. För mig blir utställningen dessutom ett bevis på att det är dags för en kritisk analys av modeutställningen som visuellt fenomen och en diskussion om den fysiska utställningens attraktionskraft. Denna kunskapsrika och väl iscensatta utställning förutsätter och visar på betydelsen av att museerna bibehåller sin specialistkompetens.

En praktisk folder med ordförklaringar och beskrivningar hjälper besökaren till rätta under utställningsbesöket. Den omfångsrika och experttyngda engelska katalogen är dock troligen både för dyr och alltför omfattande för de flesta besökare.

Till sist: för närvarande visar Östasiatiska museet i Stockholm den intressanta utställningen ”Boro, från resursbrist till högsta mode”, som tar upp ytterligare perspektiv på kimonon. Utställningen pågår till den 9 januari 2022.

Lennart Palmqvist

L.P. är arkeolog, museolog och kritiker.