Utställningskritik #5 2021

Kära läsare av Utställningskritik!

Det här nummer blir mitt sista som chefredaktör. Uppdraget har under de senaste två och ett halv åren varit ett av de mest lärorika och inspirerande under min karriär, men nu väntar andra utmaningar. Jag lämnar med varm hand över till gästredaktören Amanda Creutzer för årets sista nummer, och Aron Ambrosiani som efter årsskiftet axlar rollen som chefredaktör.

Vad jag främst kommer ta med mig av tiden som redaktör på Utställningskrititk är den kollektiva kraftens möjligheter. Tillsammans med styrelsen, textredaktören Daniel Strand och skribenterna har tidskriften under min tid som redaktör ökat läsarantalet från 6 900 unika användare till prognosen för 2021 på över 22 000 unika användare, vilket känns fantastiskt fint.

Att få förvalta och utveckla tidskriften som Eva Persson startade med UtställningsEstetiskt Forum 2005 har varit möjligt tack vare en erfaren styrelse som utgjorts av Liza Carlefred, Aron Ambrosiani, Pia Cederholm, Patrik Steorn och Anna Källén. Vi har tillsammans arbetat för en långsiktig utveckling av tidskriften, vilket bland annat inneburit samverkan med Sveriges museer och genomförande av ett projekt stött av Riksantikvarieämbetet för att göra hela vårt arkiv sökbart. Mer tankar om redaktörsarbetet, utställningsmediet och framtiden finns att läsa i en intervju med mig av Pia Cederholm.

Konstnären Richard Vakil anlitades av UEForum för att skapa årets Guldpris, som 2020 tilldelats Nordiska museets barnutställning ”Tidsvalvet”. Jag möter Vakil i en intervju som kretsar kring texten, minnet och vikten av att sätta barnet i centrum.

I skuggan av pandemin har Röhsska museet öppnat en ny basutställning om 1700-talets former. Utställningskritiks Kerstin Parker intervjuar utställningsproducenten Jessica Sjögerén om varför 1700-talet är så betydelsefullt för den svenska formhistorien.

Under de senaste hundra åren har kimonon gått från att vara en traditionell japansk folkdräkt till att bli ett globalt modefenomen. Museologen Lennart Palmqvist har sett en magnifik utställning om hur kimonon hamnade i Paris och Venedig.

I den personliga boken Closed on Mondays summerar Dinah Casson sin långa karriär som utställningsdesigner med att försöka öppna bakdörren till museet. Carin Kallenberg och Björn Ehrlemark har läst boken.

AnnCristin Winroth är lärare på kandidatutbildningen i museologi vid Umeå universitet. Efter tio års undervisning delar hon med sig av sina reflektioner om hur studenterna på kursen har förhållit sig till utställningsproduktion och utställningskritik.

Filmvetaren och kunskapsutvecklaren Annika Wik har i många år arbetat med verksamheter som ägnar sig åt konst och film i offentliga miljöer i Stockholm. I en nyskriven artikel berättar hon om sina erfarenheter från följeforskning om konst- och filmupplevelser på sjukhus, gator och andra offentliga utrymmen.

Och slutligen; den fjärde artikeln i serien ”Pärlor ur arkivet” är vald av Patrik Steorn, som är chef för Göteborgs konstmuseum och ledamot i UtställningsEstetiskt Forums styrelse.

Jag önskar er en god läsning,

Susanne Fessé

Chefredaktör