Museiåret 2024 är till ända. I 28 publicerade recensioner har våra läsare kunnat hålla sig uppdaterade kring återöppnade museer, nya basutställningar och det ständiga flödet av tillfälliga utställningar på svenska museer. I detta årets femte nummer har våra skribenter besökt Bildmuseet i Umeå, ArkDes i Stockholm, Järnvägsmuseet i Gävle och Upplandsmuseet i Uppsala.
Utställningsrecensionerna är kärnan i Utställningskritiks utgivning och vi är glada över ett fortsatt produktionsstöd från Kulturrådet även för 2025. Likt många andra kulturtidskrifter har vi fått ett något minskat stöd. Därför vill jag även tacka våra annonsörer samt medlemmarna i UtställningsEstetiskt Forum, den ideella förening som ger ut tidskriften.
Förutom recensionsverksamheten har Utställningskritik också utrymme för debatt och essäer kring museer och utställningar. I detta nummer bidrar Elin Karlsson med en text om traumainformerade utställningar och Peder Lindgren med reflektioner från ett besök på polska Museet över andra världskriget.
Utställningsdebatt och essäer har också gjort avtryck i årets läsarsiffror. Bland årets mest lästa artiklar hittas två debattexter: Johan Hegardts Från Folk och Försvar till Korsvägar: svensk försvarspolitik i museiutställningar som bidrog med ett historiskt perspektiv till Armémuseums omdebatterade utställning Korsvägar, samt Eva Bergdahls och Kersti Berggrens Nordbor – ett konfliktflitt bländverk om utställningen Nordbor på Nordiska museet. Båda dessa utställningar väckte stort intresse – Irène Karlbom Hälls recension av Nordbor och min recension av Korsvägar fyller tillsammans med Maja Kinnemarks recension av Tekniska museets filial The Cell ut topp fem-listan.
Nästa är firar Utställningskritik tjugoårsjubileum. Under året kommer vi att på olika sätt uppmärksamma tidskriftens historia, samtidigt som vi blickar framåt mot en musei- och utställningsvärld i ständig förändring. Men innan dess passar jag på att önska er läsare ett gott nytt år!
Aron Ambrosiani
chefredaktör
Artiklarna i detta nummer:
Pia Cederholm: Vad man kan uppleva i Uppland. Den nya basutställningen på Upplandsmuseet heter ”UPP-LEV! Tid, tankar och ting i Uppland”. Pia Cederholm tog klivet över till Kvarnholmen i den brusande Fyrisån för att fördjupa sig i den uppländska upplevelsen.
Peder Lindgren-Björfjäll: Kriget, minnet och nationen. Går det att ta med sig barnen till en utställning om andra världskrigets kollektiva trauman? Peder Lindgren-Björfjäll reflekterar kring propaganda, nationalism och minneskultur utifrån ett besök på kontroversomgärdade Museet över andra världskriget i Gdansk.
Thérèse Toudert: Var god tag plats på Järnvägsmuseet! Återöppnade Järnvägsmuseet i Gävle bjuder på stora maskiner och lekfullt lärande. Thérèse Toudert gläds åt en utställning som är njutbar i flera olika tempon för olika generationer samtidigt.
Elin Karlsson: Konsten att läka. Hur kan museer arbeta mer traumainformerat? I sin essä redogör Elin Karlsson för konstens roll i bearbetning av trauma och ger exempel på traumainformerat utställnings- och förmedlingsarbete.
Maja Kinnemark: Unboxing och nattklubbsarkitektur lyfter återöppnade ArkDes. Innanför höga silverfärgade draperier bjuds publiken på generösa djupdykningar i helt skilda konstnärskap som också visar på bredden av olika praktiker som ryms inom arkitektyrket. Maja Kinnemark gläds åt att publiken får vara med och packa upp samlingar ur arkivet som aldrig tidigare visats. Men det är symptomatiskt att den del av ArkDes som fokuserar på design är temporär och kurerad av en extern part – vad är det för dumheter att ArkDes inte har i uppdrag att samla design?
Nina Tadsen: Välbehövd samtidskonst om skogen. Utställningen ”Åtta grader / Samtida konst om skogen” på Bildmuseet i Umeå ger utrymme för konstnärlig undersökning av skogsbruk och framstår som en viktig motvikt för industrins synvinklar.
