Kulturarv angrips i Ukraina och Gaza. Donald Trump avskedar chefen för National Archives och försöker lägga ned musei- och biblioteksmyndigheten IMLS. Och detta är ändå bara de attacker mot människors rätt till utbildning och kultur som det rapporteras om i svensk dagspress; liknande processer sker i många av de länder som just nu befinner sig i medieskugga. När världen brinner framstår vad man själv kan åstadkomma i vardagen som rätt futtigt.
Kanske är det ändå så att mitt, och ni läsares, intresse för kulturarvsfrågor hänger ihop med dessa angrepp. Tillgången till kulturarv, kulturyttringar och utbildning skrämmer de auktoritära ledarna; varför skulle de annars ge sig på museer, bibliotek och kulturmiljöer?
Utställningskritik och UtställningsEstetiskt Forum har i tjugo år riktat uppmärksamheten mot gestaltningen av kultur- och naturhistoria i utställningsform. Vi har lyft fram arbetet bakom utställningsproduktioner, gjort plats för debatt om kulturarvsinstitutionernas såväl innehåll som form. Kanske kan vi – i vår anspråkslösa skala – bidra till att stärka förståelsen och därmed även försvaret av museer, konst och kulturarv. Mitt eget engagemang i UtställningsEstetiskt Forum bottnar i en strävan efter att göra bättre, mer intresseväckande, angelägna utställningar och att vägen dit behöver ett ständigt pågående kritiskt samtal om utställningsmediets förutsättningar. Ibland, som nu, känns det extra viktigt.
Aron Ambrosiani
chefredaktör för Utställningskritik
I årets första nummer har våra skribenter besökt ett flertal museer i Göteborg och Stockholm, både långsiktiga satsningar på förnyade basutställningar och publiktillvända tillfälliga utställningar. Det rapporteras även från danska Humlebæk och amerikanska Washington.
Kerstin Parker har besökt Röhsska museets nya basutställning Designhistorier, där design som begrepp och fenomen, snarare än kronologin, står i fokus. En mångfald av designhistorier
Sonia Hedstrand har tagit del av den suggestiv scenografi som möter betraktaren i Apokalyps – Från yttersta domen till klimathot, Göteborgs konstmuseums storsatsning med delfinansiering från Riksbankens Jubileumsfond. Ojämn apokalyps i Göteborg
Utställningen Det nya Stockholm på Stockholms Stadsmuseum gör ett bra försök att gestalta stadens dramatiska förvandling vid förra sekelskiftet. Irène Karlbom Häll uppskattar överflödet i form av föremål, grafik och fotografi. Tidsresan börjar i trapphuset
Genom en imponerande samling inlånade dräkter, från operans och teaterns stora namn till populärmusikens och dragkonstens uttrycksfulla stilar, utforskas divans roll och betydelse i utställningen Extas! på Millesgården på Lidingö. Lennart Palmqvist har besökt. Personlig och glamorös Extas på Millesgården
”Är paketen vakna nu?” frågar Folke varje morgon på väg till förskolan. Folke är tre år och sedan hans första besök på Postmuseum i höstas är detta platsen som han ständigt pratar om. Sofia Dahlquist skriver om Postmuseums lekfulla, lustfyllda och interaktiva utställning för barn. Postis är toppen!
På Historiska museet i Stockholm blandar utställningen Häxor illa utförda AI-bilder med slarvig historiegestaltning. Det färdiga resultatet är inget för den som är känslig för detaljer och historisk autenticitet, menar Karolina Uggla. Slarvigt och obegripligt i ”Häxor”
Även Olov Amelin har besökt Häxor. Utställningskonceptet bygger på potentialen i mötet mellan vetenskap och konst, något som dock kommer mer till sin rätt i utställningen Havet på Louisiana. Potentialen i mötet mellan vetenskap och konst
Slutligen har Jonas Cullberg besökt utställningen In Slavery’s Wake på National Museum of African American History and Culture, ett av de museer som med stor sannolikhet kommer att påverkas av det amerikanska regeringsskiftet. Slaveriutställning i Washington mitt i striden om den amerikanska historien
