Som en hemlig kommission har de dragit runt på museerna i den kungliga huvudstaden, Beata och Cecilia, ständigt på jakt efter bildningsupplevelser och överraskningar. Man skulle kunna tro att de fått nog, men icke! Den som fått smak för utställningar utvecklar snart en omättlig aptit.
– Börjar det inte dra ihop sig till examen i museiskolan också? undrade jag när de första studentflaken dundrade förbi.
– Men vi har ju inte varit på alla museer, invände Beata.
Jo, men det hade vi ju, nästan, visade det sig vid en närmare kontroll. Alla i innerstaden utom Junibacken och Hovstallet! Vi tog med oss kartan över ”85 museer i Stockholm” som delas ut gratis i många museers entré. Den har varit grunden för vår verksamhet, och nu skulle det sättas betyg.
Det var en varm och fin dag i början av juni, och vi drog oss upp i Observatorielunden med karta, block och pennor. (Det fina museet där är tyvärr stängt nu.) I flera timmar satt vi med pannorna i djupa veck och delade ut betyg, 3, 2 och 1, i olika kategorier: samlingar, tillfälliga utställningar, omgivningar, butiker, restauranger. Bildningsfaktor hade vi också, plus en kategori som vi kallade överraskning.
Vi våndades och bet på pennorna och var oroliga att vi hade glömt något museum. Sedan summerade vi poängen.
Som väntat hamnade Waldemarsudde högt upp på listan. Hade de inte bytt restauratör hade de varit med i toppstriden. Men när vi var där senast hade de inga rättigheter, vilket gjorde att alla vinsugna medelåldringar satt där med vatten i glasen till rätter från en ny och påfallande ocharmig matsedel. Snopet! När utställningarna ofta är så oerhört bra, slottet och parken så underbara och shoppen så välsorterad!
I stället ryckte Naturhistoriska riksmuseet åt sig guldmedaljen. Det hade vi nog inte trott, men dubbla treor i klasserna samlingar och bildningsfaktor räckte ända till förstaplatsen! Maten bidrar till helhetsupplevelsen, men där är Naturhistoriskas restaurang lite för skolbespisningslik för att få högsta poäng. I vårt tycke äter man bäst på Bergianska trädgården, som fick en trea av oss båda, med Medelhavsmuseets Bagdad café som stark tvåa (förlåt, Blå Porten!).
Bästa butiken har Skansen, med Konstakademien (det vill säga Nationalmuseum i exil) tätt i hälarna.
Så till den lite mer spretiga kategorin överraskning. Det säger möjligen något om våra intressen att vi blev så glatt överraskade av Armémuseum och Polismuseet, där vi hade väldigt roligt under våra besök. Jag var lite ledsen över att Millesgården inte gjorde sig gällande i betygstoppen, men Beata hade en tunn utställning där i färskt minne och ville inte låta sig bevekas.
När vi var klara med betygen gick vi var och en till sitt, efter väl förrättat värv. På kvällen kom det ett sms från Beata. Hon hade fått kalla fötter. Moderna museet borde ha hamnat högre på våra listor.
– Det är marigt att sätta betyg, men konsten blev nog lite styvmoderligt behandlad, höll jag med. Liksom Wasa, vår världsattraktion!
Nå, det är ingen mening att gråta över spilld mjölk. Vi fortsätter att gå runt på Stockholms förnämliga museer och räknar med att ha mycket roligt i framtiden också.
Text: Cecilia Jacobsson
CJ är journalist och museientusiast.
