– mellan scen och salong
Nyss såg jag två mycket tillfälliga utställningar som lyckades skapa stämning kring författarlivet och den litterära produkten utan att man trädde över tröskeln till författarens bostad eller arbetsrum (se vidare under Litteratur). Ena utställningen hittade jag av en slump på den nyligen timade bokmässan i Göteborg, och genast när jag kom in i montern tänkte jag: Detta är det finaste rummet på hela mässan! Varmt ljus. Spatiöst inredd. Personligt formspråk. Väster- botten- berättarnas län, stod det på entréskärmen och ett dussintal författare presenterades med vackert inramade porträtt och böcker på handgjorda hyllor. Konstnären Mats Caldenborg hade skapat miljön, där hans egna skulpturer, bland annat en hylla med böcker av trä som utsatts för väder och vind, satte prägel på rummet. Det fanns inget försök att med dessa gestalta innehållet i böckerna men med material och motiv bidrog de till att påminna om stämningar som i alla fall jag minns från Sara Lidmans, Torgny Lindgrens och Elisabet Rynells romaner. Om detta subtila rum var rätta platsen för författarframträdanden – tolv västerbottniska kulturarbetare talade från den minimala scenen – kan kanske diskuteras men för mig erbjöd montern ett andhål i den bedövande bullriga och estetiskt förvirrade miljö som bokmässan utgör.
En annan hybrid mellan utställning och scenrum kunde man röra sig i på Waldemarsudde i Stockholm helgen 23-24 september. Med anledning av författaren Lars Ardelius 80-årsdag hyllade hans gotlandsvänner honom med en slags performance i det magnifika Prinsens galleri. Mitt i rummet stod en kopia (i förminskad skala) av den teater som Lars Ardelius egenhändigt byggt på sin tomt och sedan varit konstnärlig ledare för under flera decennier. På scenen i teatern, som var genombruten så att man hade god sikt in i den, avlöste kulturpersonligheterna varandra och presenterade olika sidor av ”universal- geniet” Ardelius. Medan geniet själv satt på parkett och lyssnade. På utsidan fanns en bård av expressiva bilder (de flesta tagna av journalisten Rebecka Tarschys) från de många föreställningarna på Ardelius teater. Teaterhuset var omgärdat av bord varpå Ardelius mångfasetterade verksamhet som experimentell författare, skojig skulptör och finurlig uppfinnare exponerades i objektform. På kvällen plockade arrangörerna bort alla böcker, skulpturer och uppfinningar, det blev fest runt teatern. Dagen därpå var borden åter podier. När utställningar tar sig sådana ”lättsinniga”, performativa former inser man mediets utvecklingsmöjligheter. Inte oväntat var scenografen Sören Brunes ansvarig för installationen.
060927
Text och foto: Eva Persson
