Serier skall man läsa nedsjunken i en fåtölj eller på magen i sängen – inte travandes runt på utställning. Det var min bestämda mening men jag ändrade uppfattning på Nordiska Akvarellmuseets serieutställning samtida nordiska serier/Contemorary Nordic Comics, och bad Lena Eriksson, museets pedagogiska ledare, guida UEForums läsare genom en rytmiskt komponerad utställning. /EP
Det är en utmaning att visa original skapade för trycksaksproduktion på ett sätt som ger bilderna/berättelserna rättvisa i ett utställningssammanhang. Vi ville arbeta med seriekonstens nyskapande bildproduktion och tekniska hantverksskicklighet i bildberättande men också lyfta fram seriernas energi och vilja att kommunicera. Den nära kontakten till olika gör‐det‐själv‐rörelser, från sextiotalets motkultur till punken och framåt ville vi ha med.
Första rummet var seriefabrik och läshörna. Vi skapade en rumsförändring genom att bygga upp golvet för seriefabriken med allt från ritbord, ljusbord och kopiator.
Möjligheten att ta med sig en skiss och kalkera av på ljusbordet fascinerade många besökare.
Andra utställningsrummet var en tät presentation av samtliga19 deltagande konstnärer. Man kunde studera de olika individuella bilduttrycken på nära håll och se hur originalen, som ligger till grund för trycksakerna, ser ut. I mitten av rummet byggdes en vindlande monter som visade nästan samtliga original till Anneli Furmarks kommande serieroman Fiskarna i havet, och i fonden visade Knut Larsson en monumental triptyk.
Efter presentationsrummets inramade bilder påbörjades de fria gestaltningarna med Helena Roos väggmålning som sedan flödade vidare från rum till rum. I ett avskilt mellanrum förändrades målningen rytmiskt genom strålkastarljus skiftande från rött till blått.
I ett annat mellanrum var Knut Larssons havsnära berättelse Triton projicerad på vatten. En enkel bordsfläkt skapade små krusningar på vattenytan som reflekterades på rummets väggar och i taket fanns en ljuddusch som musiksatte den ordlösa bildsviten. Aktiva besökare kunde göra egna ytmönster om de vågade stoppa ner fingret i vattenkaret.
I tredje utställningssalen mötte Helena Roos målning (till vänster) Katja Tukianens 6×6 meter stora Mlle Good Heavens bathes with Karl Marx.
I samma sal stod Marko Turunens plyschskulptur Ninja Bunny fritt på golvet.
Fjärde utställningsrummet bjöd på installationer och halvt dolda rum, här syns Ola Åstrands flerdelade installation Nederbörd.
En trappa upp mötte besökarna en bildrikedom utan like. Installationerna var utförda av den isländska gruppen Gisp!, fyra konstnärer som i tjugo år samarbetat i projekt kring trycksaker och utställningar. För utställningen på Akvarellmuseet hade Gisp! inbjudit en femte konstnär som hjälpte till att fylla utställningsytan med originalbilder bokstavligen från golv till tak.
Till utställningen hörde en ambulerande serieverkstad, här på plats i Stenungssunds köpcentrum.
FAKTARUTA
Nordiska Akvarellmuseet fyller 10 år i år och fick utmärkelsens Årets museum på Museernas vårmöte i mars 2010.
Utställningen samtida nordiska serier visades på museet 100131-100314
Många års erfarenhet
Bildberättande för barn och unga går som en röd tråd genom museets verksamhet. Samtida bilderbokskonstnärer fyllde huset vintern 2007/2008, sommaren 2009 visades Elsa Beskow som en svensk bilderboksklassiker och 2010 producerades utställningen samtida nordiska serien.
Utställning över allt
Hela museibyggnaden aktiverades som arena för upplevelser och möten i seriens tecken. Förutom ordinarie utställningsytorna på 400 m2 fungerade delar av museets övre plan (kontorsplan mm) liksom olika utrymmen i foajén som utställningsplatser. I museets öppna ateljé på nedre plan målades en vägg med svart griffeltavelfärg och en ständigt föränderlig berättelse växte fram när besökarna ritade och suddade ut…
Gestaltningen i samarbete med konstnärer
De nitton utställarna valde i samråd med museets arbetsgrupp ut vad som skulle visas och konstnärerna ombads fundera över hur de ville visa eller gestalta sin speciella bildvärld. För planering och genomförande av utställningen svarar museichefen Bera Nordal tillsammans med museets pedagogiska ledare Lena Eriksson, konstpedagogen och medieproducenten Kristian Berglund samt Johan Eyssen, konstnär och frilansmedarbetare. I arbetet med utställningens gestaltning ingick även konstnären och teknikern Joachim Carlsson samt Anne Pira, konstnär och konstpedagog.
BILDER: Nordiska Akvarellmuseet, exteriörbild Kalle Sanner
