Jenny Nyström på Kalmar läns museum

Jenny Nyström föddes 1854 på Norra vägen 6 i Kalmar och bodde i staden sina första åtta år, innan familjen flyttade till Göteborg. Barndomen i Kalmar var mycket lycklig och hon återkom ofta till den i sitt konstnärskap. Det känns därför naturligt att hitta en permanent utställning om Jenny Nyström på Kalmar läns museum. Hon är en av våra mest folkkära konstnärer och i utställningen och museets ägo finns många viktiga målningar som Vingåkerskulla i högtidsdräkt (1876), Nakenmodell (1880) och inte minst Självporträtt (1884), som jag kommer att återkomma till. Jenny Nyström var en skicklig målare, vilket tydligt framgår i de utställda verken. Hon utbildades på Konstakademien i Stockholm, tilldelades som första kvinna den Kungliga medaljen 1881 för sitt historiemåleri, erhöll stipendium till Paris och fick ställa ut på Parissalongen 1884.

En blandning av rekvisita och originalföremål, reproduktioner och originalverk förtar dessvärre upplevelsen av att det är fantastiska verk och föremål i utställningen på Kalmar läns museum. Väggtexterna har bra längd och de texter som finns att läsa kompletteras av en fin audioguide med ytterligare information. Däremot känns det onödigt med infällda reproduktioner av Nyströms arbeten i väggtexter, som tävlar med de originalverk som finns i utställningen.

Skyltar med textinformation är stora, hänger snett och några skyltar har till och med egna piedestaler. Även vissa konstverk i montrar och på väggar hänger snett och ljussättningen av dem är ofta ojämn. Några målningar har överdrivet mycket ljus, vilket dessutom är skarpt riktat, medan andra är snällare och jämnare belysta. Blänk och reflektioner som uppstår på grund av ljussättningen stör upplevelsen av enskilda verk. Formgivning och hängning av väggtexter och skyltar hade kunnat göras med större omsorg och frågelappar med tipsrunda för barn tar än mer ner det fokus som kunde ha funnits på konsten. Tipsrundan kanske är där temporärt, men dock. Med små medel och justeringar skulle utställningen kunna lyftas ytterligare, vilket också gäller för presentationen på museets hemsida där bilder ur Nyströms produktion är riktigt olyckligt beskurna. 

Problematisk är också delar av den stämningsskapande rekvisita som finns i utställningen. Exempel på denna typ av föremål är en vas med solrosor i tyg, placerad i ett hörn och en stor prydnadstomte med blockljus, som är objekt som mer stör än tillför något. I vissa fall är det oklart vad som är införskaffad rekvisita och vilka saker som eventuellt har tillhört Jenny Nyström. 

På flera ställen glimrar dock utställningen till som i Jenny Nyströms Självporträtt (1884), ett verk som visar på hur unik hon var som konstnär. I boken Jenny Nyström – Konstnärinna av Gunnel Forsberg Warringer lyfts det fram att målningen skiljer sig från andra självporträtt gjorda av kvinnliga konstnärer från denna tid genom att inte vara något yrkesporträtt. Forsberg Warringer påtalar också att Nyström har avbildat sig själv med hatt och handskar i en mörk sidenklänning, som en fin dam, medan posen går att återfinna i fotografier av estradartister och i manliga härskarporträtt.

Jenny Nyström kallas ofta ”tomtens mamma” och skapade den estetik kring svenska jultraditioner som vi känner än idag. Hon förstod tidigt värdet av bra omslagsbilder för böcker och tidningar och var en pionjär, då hon bland annat var en av de första i Sverige att visa att barnboksillustratör är ett yrke. Hon försörjde sin familj med sina illustrationer. I utställningen på Kalmar läns museum, där man intresserat sig särskilt för hennes måleri, saknar jag dock att hennes överväldigande produktion av illustrationer till böcker, tidningar, jul-, påsk- och gratulationskort inte lyfts fram mer. Vintern 2019 såg jag en utställning på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm, med fokus på Jenny Nyström som illustratör och pionjär, där det just visades ett sådant material jag gärna hade velat se en större del av i Kalmar. I Kalmar läns museums butik finns dock nyproducerade vykort med Nyströms välkända motiv att inhandla, vilket visar på lite mer av allt det hon gjorde som illustratör. Det kan ses som en komplettering till utställningen, liksom de böcker som finns att ta del av i både museets café och bokhandel.

Linda Bergman

LB är konstvetare, curator, skribent och chefredaktör för VERK tidskrift (en digital tidskrift om nordisk kamerabaserad konst).