Välkomna till årets tredje nummer av Utställningskritik! Tidskriftens skribenter har besökt museer i Lidköping, Stockholm, Lund, Göteborg, Uppsala, Nyköping och Köpenhamn för att rapportera från nya utställningar och återöppnade museer.
Spårvägsmuseets efterlängtade återkomst. Spårvägsmuseet i Stockholm har i sina tidigare lokaler inte varit mycket mer än öppna magasin. Lennart Palmqvist är glad över att museet äntligen fått tillräckligt med utrymme och resurser för att berätta hela historien om stadens skiftande möjligheter till resande över tid.
Stolt svensk porslinshistoria. Rörstrand Museum har den omfattande porslinsproduktionen i centrum, men lyfter också fram alla de människor som i olika yrkesroller ägnade sina arbetsliv åt att ta fram ”det vita guldet”. Kerstin Parker har besökt det nya museet med industrihistorisk prägel där tillverkningsprocessen skalas av för att avslöja mysteriet med att skapa keramik.
Kaffedrickarnas historia. Utställningen Kaffe – en het historia på Kulturen lyckas väl i sin ambition att förstå kaffedrickande utifrån genus, klass och identitet. Även om kronologin ibland blir otydlig uppskattar Fredrik Gahm en innehållsrik och mångfacetterad utställning om en av våra mest älskade drycker.
Gåtfull forntid i modern tolkning. Gamla Uppsala med sina tre mäktiga gravhögar är en plats där historien fortfarande grävs ut och skrivs om. På museet har man denna vår invigt en helt ny basutställning i takt med tiden, både den som varit och den som är. Pia Cederholm har inspekterat resultatet.
Marinarkeologi – mer än bara Vasa. Trots imponerande multimediala och digitala lösningar infinner sig en viss mättnadskänsla ganska tidigt när Bodil Hasselgren besöker det påkostade marinarkeologiska museet Vrak.
Vilse bland föremålens färdvägar. Konceptet är intressant men utförandet bristfälligt när Röhsska museet tar sig an viktiga frågor om proveniens, kolonialism och museietik, skriver Hanna Bendz.
Digital kuratering i en mer-än-mänsklig värld. Klas Grinell läser en teoritung text om digital kuratering men saknar kopplingar till de mer övergripande samtidsfilosofiska diskussioner som pågår utanför museisektorn.
Konstens kraft i svåra tider. Sven-Harrys konstmuseum tar ett välkommet steg i riktning mot mer dagsaktuella och politiska ämnen. Kopplingen till vår samtid blir tidvis självklar och stark, men museet hade kunnat göra ännu mer av de möjligheter som utställningstemat öppnar upp, menar Karin Jonsson.
Världar möts i underjordiskt nätverk. Under året visas den japanska konstnären Chiharu Shiotas utställning Multiple Realities på Cisternerne i Köpenhamn. Johan Lindblom gör en nedstigning till ett underjordiskt landskap där liv och död vandrar hand i hand.
Rapport från en produktion i återbruk. Hur går det till att bygga en klimatsmart museiutställning? Amanda Creutzer rapporterar från ett pågående utställningsprojekt där cirkulär ekonomi och hållbarhet ska genomsyra både utställningsproduktion och innehåll.
Gott om grejer från Göteborg. Hanna Bendz besöker en välgjord och informativ utställning som drar åt det självbekräftande hållet. Det spretiga innehållet hålls samman av berättelsen om staden och framstår som ett monument över Göteborg och stadens egna historieskrivning.
Befriande icke-unikt om Göteborg. Göteborgs stadsmuseum fångar både det alldagliga och det unika i en utställning om alla de saker och händelser som tillsammans utgör en stad. Peder Lindgren-Björfjäll reflekterar kring museers försök att skapa ordning och sammanhang i gestaltandet av den samtida historia där den direkta kunskapen sitter hos besökaren själv.
Nästa nummer av Utställningskritik kommer i höst. Med förhoppning om en innehållsrik museisommar,
Aron Ambrosiani
