Ett eget rum på Skoklosters slott

Utställningen Slottsfruar och klostersystrar på Skoklosters slott är en lyckad kombination av olika berättarformer där den privata, den offentliga och den akademiska historieskrivningen kan mötas. Hanna Bendz har besökt en sevärd och intressant utställning fylld av spännande människoöden.

Slottsfruar och klostersystrar – kvinnors inflytande och ansvar på Skokloster lyfter fram kvinnor som levt och verkat på slottet Skokloster i södra Uppland. Utställningen är platsbunden, då den har utformats för slottets rum där kvinnorna har levt och verkat. Samtidigt skildrar den det övergripande förlopp som handlar om hur kvinnors möjligheter att utöva makt och inflytande har skiftat över tid.

En inspirationskälla är idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalens arbeten om svenska drottningar och deras roll som maktförmedlare. Kvinnorna inom adeln hade en position som maktförmedlare i sina familjer, i samband med giftermål och arv. De kunde också utöva inflytande och bedriva verksamhet på platserna där de levde.

Slottsfruarnas avdelning upptar den större delen av utrymmet, med fem rum kronologiskt ordnade från 1600- till 1900-talet. Den del av utställningen som handlar om medeltidens Skokloster har placerats i ett anslutande tornrum.

En katalog med bilder och beskrivningar av de drygt tvåhundra utställningsföremålen finns att låna vid ingången. I rummen finns också texter med övergripande beskrivningar av respektive sekel, samt biografiska texter över individerna som lyfts fram. Introduktionen som ges en gång i timmen rekommenderas, då den ger besökaren nycklar till utställningens utformning och syfte, och till hur kronologin har anpassats till rummen. Vår guide berättar också att arbetet med att ta fram utställningen har inneburit att också slottets guider och personal blivit uppmärksamma på andra personer än de de varit vana att berätta om.

I 1600-talsrummet skildras när slottet byggdes och blev fideikommiss. Utställningens frontfigur är slottets första ägarinna Anna Margareta von Haugwitz vars livsöde beskrivs som en askungesaga – efter att ha blivit föräldralös under 30-åriga kriget kom hon senare att gifta sig över sitt eget stånd och troligen av kärlek. En dräkt har sytts upp efter hennes porträtt och besökaren får se både klänningen, porträttet och utställningsaffischen, som visar ett fotografi där dräkten bärs av en modell vars blick möter betraktarens. Framställningen blir i sig ett exempel på hur broar mellan olika tider och deras berättelser kan byggas med estetiska verktyg

1700-talet framställs som en brytningstid mellan gammalt och nytt, med rubriken ”förväntade och nya kvinnoroller”. För de flesta av kvinnorna var den förväntade rollen ett tidigt äktenskap med många barn. Som exempel på en ny kvinnoroll skildras Greta Bonde som gifte sig förhållandevis sent (möjligen delvis på grund av ett mansunderskott efter Karl XII:s krig) och som innan sitt äktenskap hade ingått i Stockholms lärda kretsar och verkat som översättare. Ett annat exempel är Stina Piper, som tidigt blev änka och länge valde bort att gifta om sig, sannolikt för att kunna fortsätta disponera sin egendom. 1700-talsrummet blir en spegelbild för vårt eget samhälles frågeställningar kring hur omständigheter, värderingar och individuella val samspelar och ger upphov till en mångfald av livsöden och berättelser.

De följande rummen skildrar 18- och 1900-talens sociala och kulturella verksamhet och illustrerar adelns förändrade roll när samhället moderniseras. En stor del av föremålen i dessa rum har lånats ut av den sista ägarfamiljen von Essen, som ägde Skokloster fram till 1967 då egendomen såldes till staten. Här visas kläder och husgeråd, brev och tidningsurklipp, fotografier och bröllopsmenyer, som illustrerar bandet mellan platsen och dess ägare. Att familjens berättelser och föremål lyfts fram kompletterar utställningens genushistoriska perspektiv och skapar också en kontinuitet mellan nu och då. Kombinationen av de olika berättarformerna är spännande eftersom det skapas ett fält där den privata, den offentliga och den akademiska historieskrivningen kan mötas. Slottsfruar och klostersystrar är en sevärd och intressant utställning som bjuds den som gör resan till Skokloster.

Text och foto: Hanna Bendz

HB är musiker och historiker.