Nationalmuseum Jamtlis utställning ”Livet designat” visar övertygande hur högkvalitativ design var en central del av de svenska rekordårens förändrade livsmönster. Marianne Soronen uppskattar kunskapsförmedlingen men ställer sig tveksam till representativiteten i urvalet av föremål.
Alkemin känner de flesta till som föreställningen att det skulle vara möjligt att omvandla oädla metaller till guld. Men på den nyöppnade utställningen på Skoklosters slott får besökaren en bredare inblick i alkemins värld. Hanna Bendz största behållning är själva utställningsföremålen såsom de presenteras i den historiska miljön, medan den tillhörande AI-botten snarare blir ett distraktionsmoment.
Hur gestaltas en närliggande historia av vardagsminnen, förlust och historiska sår i museernas utställningsform? Historisk förändring påverkar människor och samhällen i stort, samtidigt som museer ibland själva vill vara aktörer i dessa förändringar. Hur framträder denna dubbelhet i utställningarnas konkreta gestaltning? Genom bland annat minnen av rivet Masthugget, ett bohuslänskt kustlandskap och en Förintelse betraktad på håll visar essän hur denna dubbelhet kan ta olika uttryck i utställningsform. Grundfrågan tycks dock vara enkel: hur fort vill vi att historien stelnar till vår egen tids sanning(ar)?
Tekniska museets nya basutställning ”Drömlandet” är en ambitiös och innehållsrik berättelse om människan, tekniken och samhället. Här placeras den tekniska utvecklingen i centrum för en klassisk framställning av hur Sverige under de senaste två hundra åren utvecklats ”från ett slutet, hierarkiskt och fattigt land till ett öppet, jämlikt och framgångsrikt välfärdssamhälle”. Hanna Bendz har besökt.
Johan Hegardt har i en serie essäer tagit sig an Etnografiska museets historia och hur den bör förstås i relation till kolonialism, dekolonisering och Världskulturmuseernas projekt ”Att väcka föremålen till liv – och utmana museernas koloniala historier”. Det här är den tredje, avslutande delen.
En avkolonialisering av den etnografiska samlingen riskerar att med våldsam kraft förgöra dess komplexa historia, menar Johan Hegardt. I denna essä tecknar han samlingens tillkomstprocess och menar att det förmoderna samlandet inte kännetecknas av kolonialismens brutala logik.
På översta våningen i familjen von Hallwyls palats på Hamngatan i Stockholm fylls fem rum med korsetter, klänningar och kvinnokamp. Aron Ambrosiani har besökt utställningen ”Korsettkriget”, där förra sekelskiftets korsettdebatt effektivt används för att ta sig an frågor om kön, klass och identitet utan att skriva besökarna på näsan.
Malmö Konstmuseums utställning An Order of Things ”vill undersöka idéerna bakom det encyklopediska museet”. Museet vill visa att idéerna ständigt utmanas och förändras över tid. Sofie Bergkvist har besökt och undrar vem utställningen är till för.
Med en budget motsvarande elva miljarder kronor, ett bygge som sträckt sig över decennier och ambitionen att locka fem miljoner besökare redan första året är Grand Egyptian Museum ett museiprojekt i nästan ofattbar skala. Irène Karlbom Häll har besökt.
Hur gör man en utställning som mångfacetterat beskriver livet i Jugoslavien? Det frågar sig Peder Lindgren-Björfjäll när han besöker ”The Red History Museum” i kroatiska Dubrovnik. Där berättas historien om Socialistiska federativa republiken Jugoslavien, en historia som börjar och slutar i krig.
Mumifierade kroppar väcker både fascination och obehag. I museernas mörka salar framstår de som suggestiva artefakter, men de har samtidigt varit människor som levt, älskat och dött. Mattias Berg undersöker den här balansgången – utifrån aktuella utställningar på Kalmar slott och Medelhavsmuseet samt boken Mummified av Angela Stienne.
Utställningen ”Svart på vitt” berättar om rapporteringen av Förintelsen i svenska medier under åren 1933–1946. Peder Lindgren-Björfjäll uppfattar utställningen på Sveriges museum om Förintelsen som en anklagelseakt och efterfrågar dåtidens nyhetskonsumenters perspektiv.
Malmö museum har nyligen öppnat sin nya basutställning om Malmös moderna historia, en stadshistorisk utställning som enligt Malmö stads hemsida ”tar dig med på en resa genom 150 år av malmöitisk vardag, kamp, kris och kreativitet – från industrialisering till kunskapstad.” Sofie Bergkvist har besökt en välgjord, robust och lite (för) lagom kaxig utställning.
Ifall inte dimman ligger tät när man närmar sig Uppsala måste man häpna över det väldiga, rödrosa slottet däruppe på Kasåsen. Det är verkligen en anslående byggnad med en minst lika märkvärdig historia, både invändigt och utvändigt. Pia Cederholm har besökt det nyöppnade museet Uppsala slottshistoriska.
I en helt vanlig lägenhet i Göteborg bevaras minnen från femtio- och sextiotalets Sverige. Enkla föremål som telefonkataloger, stegpallar och örngottskrusare gör det möjligt att välja bort ytlig nostalgi och politiska idealiseringar av det som kommit att kallas ”folkhemmet”, menar Peder Lindgren-Björfjäll.
