Johan Hegardt har i en serie essäer tagit sig an Etnografiska museets historia och hur den bör förstås i relation till kolonialism, dekolonisering och Världskulturmuseernas projekt ”Att väcka föremålen till liv – och utmana museernas koloniala historier”. Det här är den tredje, avslutande delen.
En avkolonialisering av den etnografiska samlingen riskerar att med våldsam kraft förgöra dess komplexa historia, menar Johan Hegardt. I denna essä tecknar han samlingens tillkomstprocess och menar att det förmoderna samlandet inte kännetecknas av kolonialismens brutala logik.
På översta våningen i familjen von Hallwyls palats på Hamngatan i Stockholm fylls fem rum med korsetter, klänningar och kvinnokamp. Aron Ambrosiani har besökt utställningen ”Korsettkriget”, där förra sekelskiftets korsettdebatt effektivt används för att ta sig an frågor om kön, klass och identitet utan att skriva besökarna på näsan.
Malmö Konstmuseums utställning An Order of Things ”vill undersöka idéerna bakom det encyklopediska museet”. Museet vill visa att idéerna ständigt utmanas och förändras över tid. Sofie Bergkvist har besökt och undrar vem utställningen är till för.
Med en budget motsvarande elva miljarder kronor, ett bygge som sträckt sig över decennier och ambitionen att locka fem miljoner besökare redan första året är Grand Egyptian Museum ett museiprojekt i nästan ofattbar skala. Irène Karlbom Häll har besökt.
Hur gör man en utställning som mångfacetterat beskriver livet i Jugoslavien? Det frågar sig Peder Lindgren-Björfjäll när han besöker ”The Red History Museum” i kroatiska Dubrovnik. Där berättas historien om Socialistiska federativa republiken Jugoslavien, en historia som börjar och slutar i krig.
Mumifierade kroppar väcker både fascination och obehag. I museernas mörka salar framstår de som suggestiva artefakter, men de har samtidigt varit människor som levt, älskat och dött. Mattias Berg undersöker den här balansgången – utifrån aktuella utställningar på Kalmar slott och Medelhavsmuseet samt boken Mummified av Angela Stienne.
Utställningen ”Svart på vitt” berättar om rapporteringen av Förintelsen i svenska medier under åren 1933–1946. Peder Lindgren-Björfjäll uppfattar utställningen på Sveriges museum om Förintelsen som en anklagelseakt och efterfrågar dåtidens nyhetskonsumenters perspektiv.
Malmö museum har nyligen öppnat sin nya basutställning om Malmös moderna historia, en stadshistorisk utställning som enligt Malmö stads hemsida ”tar dig med på en resa genom 150 år av malmöitisk vardag, kamp, kris och kreativitet – från industrialisering till kunskapstad.” Sofie Bergkvist har besökt en välgjord, robust och lite (för) lagom kaxig utställning.
Ifall inte dimman ligger tät när man närmar sig Uppsala måste man häpna över det väldiga, rödrosa slottet däruppe på Kasåsen. Det är verkligen en anslående byggnad med en minst lika märkvärdig historia, både invändigt och utvändigt. Pia Cederholm har besökt det nyöppnade museet Uppsala slottshistoriska.
I en helt vanlig lägenhet i Göteborg bevaras minnen från femtio- och sextiotalets Sverige. Enkla föremål som telefonkataloger, stegpallar och örngottskrusare gör det möjligt att välja bort ytlig nostalgi och politiska idealiseringar av det som kommit att kallas ”folkhemmet”, menar Peder Lindgren-Björfjäll.
Postmuseums nya basutställning tar sig an postväsendets historia med en bra balans mellan fakta och upplevelser. Utställningen är kreativ och välgjord, men de utställningstekniska piruetterna hamnar lite vid sidan om exponeringen av föremål istället för att förenas med dem i att tjäna berättelsen. Utställningsprofessionerna har inte riktigt hittat varandra och fått fram en helgjuten helhet, menar Irène Karlbom Häll.
Stockholms stadsmuseum är en utmanande miljö för utställningsbyggare, och utställningen ”Det nya Stockholm” gör ett bra försök att gestalta stadens dramatiska förvandling vid förra sekelskiftet. Irène Karlbom Häll uppskattar överflödet i form av föremål, grafik och fotografi men önskar sig mer av överraskningar och dramatik.
I skuggan av Donald Trumps återkomst till Vita huset pågår en strid om hur USA:s historia ska berättas. Jonas Cullberg har besökt National Museum of African American History and Culture i Washington och utställningen ”In Slavery’s Wake”, som lyfter fram den transnationella slavhandelns arv – en berättelse i skarp kontrast till Trumps och hans anhängares bild av amerikansk historia.
Utställningen ”Häxor” på Historiska museet blandar illa utförda AI-bilder med slarvig historiegestaltning. Det färdiga resultatet är inget för den som är känslig för detaljer och historisk autenticitet, menar Karolina Uggla.
