Tekniska museet är en klassiker för barnfamiljer och när Karin Jonsson och hennes två barn besöker museet en varm eftermiddag i augusti är det lika välbesökt som vilken regnig söndag i november som helst. Museets allra nyaste utställning heter Zero City. I denna interaktiva utställning står besökaren inför ett viktigt uppdrag – att nå nollutsläpp för staden.
Zero City är belägen i museets gamla maskinhall och scenografin är en underbar mix av dess stora objekt och en kulissartad stadsmiljö som för tankarna till Jan Lööfs bildvärld, inte minst boken ”Ta fast Fabian” där den hemlängtande apan på sin flykt hem till mamma och djungeln gömmer sig på olika platser. Bilar, tåg, cyklar och maskiner från museets samlingar är insprängda mellan husen och ovanför våra huvuden svävar flygplan och luftballonger.
Utställningen är tät och myllrande, precis som en stor stad, och här finns mycket att upptäcka och göra. Man kan resa med spårvagn genom Stockholm för mer än hundra år sedan, lära sig om höghastighetståg, uppladdningsbara motorer, sophantering, luftkvalitet och mycket, mycket mer. På bildskärmar guidar barn genom några av framtidens utmaningar och föremålstexterna är utställda som vägskyltar i rummet.
– Här har jag varit förut. Jag tappade en tand här, säger 9-åringen när vi sätter oss i kaféet för att samla ihop intrycken från utställningen.
Barnen tycker om Zero City. De gillar upplägget med att man får ett uppdrag när man kommer in i utställningen. 11-åringen tycker att inslaget med framtidens snabbtåg är bäst.
– Jag gillar tåg och jag tycker att det ska finnas mer tåg som är snabba. Då kan man sluta åka bil.
Nioåringens favorit hittar man om man vågar krypa in i utställningens avloppsrör. Hon är besviken på att man inte får cykla lådcykel i utställningen.
– Det såg ut som att man kunde göra det när man tittade på bilder [på nätet] i förväg. Jag tycker att det är tråkigt att man inte fick röra vid den eller sitta i vagnen.
Jag frågar vad de tyckte om det man kunde läsa i utställningen och de tycker att det var bra, bra fakta. Texterna är inte svåra att läsa eller förstå.
– Men det bästa är att man kan göra saker, för det är tråkigt om det bara är saker som man ska läsa.
Sammantaget är Zero City en riktig fullträff, där både barn och vuxna har roligt. Man får lära sig om stadens historia och framtid samtidigt som man utforskar ett ämne med stark förankring i vår samtid. Det är fint att utställningen innehåller så mycket fysisk aktivitet – man kan packa en container, testa en sopsug, generera elektricitet, veva igång en motor och mycket mer. Det finns också möjlighet att vila benen en stund i några av utställningens olika fordon. Utställningen innehåller pekskärmar och stora bildskärmar, men det digitala tar inte över utan här finns en fin balans mellan ny teknik och gamla föremål. Tillsammans skapar de en fantasifull miljö där allvarliga frågor diskuteras, men med en positiv syn på hur tekniken kan hjälpa oss att uppnå ett mer hållbart samhälle. Hit kommer vi tillbaka.
Text och foto: Karin Jonsson
Karin Jonsson har tidigare varit verksam som utställningsproducent och utbildar sig för närvarande inom kommunikationsvetenskap.
Om utställningen
Zero City
Tekniska museet, Stockholm
Utställningsperiod: från 5 mars 2022
Projektledare: Lars Paulsson
Producenter: Emilie Sabel och Lydia Putkinen Tappert
Byggledning Michael Schleu
Research: Peter Du Rietz
Praktikant: Karin Hellqvist
Pedagogik och program: Siri Olofgörs och Linda Sandberg
Arkitekt: JAC Studios
Grafisk form: Spektra Design
Väggmoduler och tyck: Eventprint AB, Hamilton Serrander, Gigantprint
Byggproduktion: Redo oü, Enskede Snickeri
Övriga snickeri och byggarbeten: Rikard Fåhraeus, Amanda Emricson, Mats Rosén, Piort Liszke, Henrik Jonestrand
Interaktivitet: Elinc, Hantera, Kalmar Mediespecialist, Prup Specialhantverk, Spree AB, The Jay, Transpond, Ucity, YIPP, Anders Klingmark, Björn Camitz, Fredrik Strid, Klas Nyström, Marko Klemetti, Michael Schleu, Patrick Dallard, Rolf Schuurmans
Filmproduktion: Spektra Design, Acne, Creo, Anna Gérden, Sebastian Flavet
Ljus och ljudinstallationer: Lumination of Sweden
Musik: Johannes Persson Burström, Sebastian Flavet
Föremålshantering: MTAB, Chris Hinchcliffe, Jan Forsgren, Ola Marklund, Andreas Rauherz
Översättning: Glyn Winter
Recension / Med barn på utställning
Åsikten i texten är skribentens egen. Utställningskritik förbehåller sig rätten att korrigera text i efterhand vad gäller språkfel. Övriga rättelser läggs till som kommentar under artikel.