Intimt utrymme för judisk kunskap i Malmö

År 2021 blev Judiskt kunskapscenter en av de tre finalisterna i utmärkelsen Årets utställning som delas ut av Forum för utställare. Paloma Berggren får ta del av ett intimt utrymme där utställningsinnehållet ackompanjeras av guidernas personliga berättelser och tillsammans bjuder in till fördjupad dialog med besökaren.

Besöket inleds med intrycket av en magnifik byggnad som uppfördes 1903 av arkitekten John Smedberg. Det är en av endast två kvarvarande europeiska synagogor byggda i en blandning av jugend och morisk stil, eftersom många av denna stil förstördes under Kristallnatten 1938. Säkerhetskameran vid grindarna berättar implicit hur olika typer av kulturarv är under ständigt hot.

Jag möts i entrén av Fredrik Sieradzki som är verksamhetsansvarig för Judiskt kunskapscenter. Han berättar för mig att utöver en allmän entimmesvisning kan besökare välja mellan två olika 90-minutersworkshopar. Kunskapscentrets målgrupp är framför allt skolor, barn och ungdomar, men också föreningar och grupper som är intresserade av att lära sig mer om judendomens olika traditioner.

Visningen börjar i entréhallen med att Fredrik förklarar för mig innebörden av en mezuzah, en liten behållare som fästs vid entrédörrens högra karm. På andra sidan står en korg med några kippor som väntar på att bäras av manliga besökare. Han förklarar varför det är avgörande för den judiska församlingen att kunna berätta om sina traditioner och historia men också vad det innebär att leva som jude i det samtida Sverige.

I hallen finns ett vitrinskåp som också fungerar som Shabbatbord. Där finns ljusstakar, honung, druvjuice, bröd täckt med en duk, äpplen doppade i honung och ett dryckeskärl som kallas kiddushbägare. Jag uppmanas att ta en bit bröd som kallas challah och blötlägga det i honung. Syftet är att visa hur det firas till exempel Rosh Hashanah. Längst ner i skåpet finns bland annat en bokrulle (Esters bok), ett Havdalah-ljus och ett horn kallat shofar som används vid synagoggudstjänster på Rosh Hashanah och i slutet av Jom Kippur. Alla föremål är försedda med tvåspråkiga skyltar (svenska och engelska).

Traditioner, seder, högtider, församlingens historia, Förintelsen och antisemitism är några av de teman som är integrerade i de guidade turerna. Tvärs över hallen går trappan till synagogans galleri. Längs vägen man kan se två andra skåp: ett som visar Torah-kronor, bröstplåtar och Torah-prydnadsföremål och ett annat med olika böcker och fotografier. Frågan om utrymmesfördelning har lösts på ett ganska fyndigt sätt genom de stora moriska fönstren som ger naturligt ljus in i rummen som skapar en uppfriskande och behaglig känsla av förtrogenhet utan den monotona belysning som de flesta utställningar har.

Många museer och utställningar brottas med motsättningen mellan äldre, skyddade lokaler och tillgänglighetskrav. På grund av byggnadens unika design och dess historiska värde bedömer Judiskt kunskapscenter att det är omöjligt att installera en hiss för besökare med funktionsvariation. Istället erbjuder man besökare att ta del av utställningen nere i entréhallen med hjälp av surfplattor. På så sätt blir utställningsupplevelsen digital utan att tappa närheten eller dialogen med guiden.

På andra våningen finns ett litet bibliotek med läsesal som blandar äldre och samtida religiös och sekulär litteratur på jiddisch, hebreiska, svenska och engelska. Detta rum erbjuder också en ljudupplevelse med inlästa texter på jiddisch samt religiös och sekulär musik, inte minst en version av Leonard Cohens Hallelujah sjungen av Daniel Kahn på jiddisch. Ett av de mest intressanta föremålen i denna läsesal är en bok där den enda informationen om dess proveniens är en stämpel på omslaget som lyder ”Basel 1580”. Jag hoppas att mer kan berättas om den äldre boksamlingen, här finns potential för ytterligare forskning och utställningar. Jag blir intresserad av att lära mig mer om dessa böcker, deras ursprung, innehåll, katalogisering, vilka processer de har följt för att lösa problemet med skadedjur och hur de arbetar med att bevara dem.

Bredvid läsesalen finns ett galleri som har modifierats för att ingå i utställningen. Här finns fotografier med lättlästa tvåspråkiga texter ackompanjerat av några artefakter samt en surfplatta för att ta del utställningen digitalt.

Denna del av utställningen är utan tvekan den mest intressanta; den är intim, talar till besökaren i första person och är en mötesplats för det förflutna och nuet för den judiska gemenskapen. Den talar om Förintelsens efterlevande som väljer att fördjupa sig i de mest smärtsamma minnen för att lära yngre generationer vikten av tolerans. Den talar om de utmaningar som finns på lokal såväl som global nivå. Denna del av utställningen behandlar skillnaderna och likheterna mellan åren 1320, 1930 och 2020, vilket kräver eftertanke och pekar på behovet av att konfrontera den skenande historierevisionism som vi står inför idag.

Fredrik berättar för mig att syftet med kunskapscentret är att främja tolerans och dialog. Han nämner organisationen Amanah som är ett gemensamt initiativ för att förbättra relationerna mellan det judiska och muslimska samfundet i Malmö.

Utställningen avslutas i den centrala delen av synagogan med en Show & Tell-låda som bland annat innehåller en bönbok, en bönesjal, en läderask fäst med läderremmar samt olika element relaterade till judendomens religiösa utövning.

Flera inslag gör denna utställning till ett spännande exempel på vad museer bör sträva efter. Jag lämnade visningen med en intim inblick i en värld som annars är svår att nå om man inte är en del av en religiös församling. Detta är en levande utställning, en upplevelse i rörelse, inte en berättelse om utan en berättelse inifrån judendomen. Judiskt kunskapscenter lyckas skapa ett intimt utrymme, ackompanjerat av guidernas personliga berättelser, som ett samtal i tillblivelse. Det är en organisk dialog mellan utställning och besökare, som också tar itu med det obekväma som inte bör glömmas bort. Utställningen är definitivt värt ett besök.

Text och foto: Paloma Berggren

PB är antropolog och arkeolog. Hen forskar för närvarande om museers koldioxidavtryck och hållbara omvandling som en del av det internationella nätverket Community Lab.

Om utställningen

Judiskt liv, traditioner, kultur och historia
Judiskt kunskapscenter i Malmö synagoga

Utställningsperiod: Oktober 2021–tills vidare

Projektledare Mats Karlsson Viebke
Utställningsproducent: Sofie Bergkvist
Verksamhetsansvarig: Fredrik Sieradzki

Utställningen är framtagen av Judiska församlingen Malmö
Projektet har letts av en styrgrupp under ledning av Susanna Pergament

Visningar och workshopar är kostnadsfria.

Reportage

Åsikten i texten är skribentens egen. Utställningskritik förbehåller sig rätten att korrigera text i efterhand vad gäller språkfel. Övriga rättelser läggs till som kommentar under artikel.