Vad man kan uppleva i Uppland

Den nya basutställningen på Upplandsmuseet heter ”UPP-LEV! Tid, tankar och ting i Uppland”. Pia Cederholm tog klivet över till Kvarnholmen i den brusande Fyrisån för att fördjupa sig i den uppländska upplevelsen.

Samma fredag som det meddelades att Uppsala inte blir europeisk kulturhuvudstad 2029 (för den utmärkelsen knep konkurrenten Kiruna) kunde lärdomsstaden ändå trösta sig med att vara ett av resmålen i SVT:s På spåret. Uppsala har ju redan så mycket av allt, tänkte jag då, inte behöver man sörja över att ha gått miste om kulturhuvudstadsspektaklet! Visserligen kommer Uppsala inte i närheten av Stockholms rika kulturutbud, vilket många gärna påpekar, men för den kulturintresserade finns det nog tillräckligt att uppleva i rikets fjärde stad (och tycker man inte att det räcker så är det nära till Stockholm).

Sedan 1959 är Upplandsmuseet inhyst i Akademikvarnen från 1760-talet, en fascinerande kulturmiljö redan från utsidan. Den nya basutställningen UPP-LEV! börjar en trappa upp med ett engelskt fickur från 1700-talet, tronande i ensamt majestät i sin monter som en symbol för att vi nu träder in i en svunnen tidsålder. Dessutom råkar denna silverrova med dubbla boetter vara ett av de första föremålen som införlivades i museets samlingar i början av 1900-talet. I dag innehåller samlingarna drygt 800 000 föremål och runt 2,5 miljoner fotografier. En stor del av detta material har nu hunnit digitaliseras men det blir ju inte automatiskt en utställning för det. Ingen artificiell intelligens i världen skulle klara att foga samman ett litet urval av allt detta till en meningsfull och lärorik helhet – för sådant krävs mänsklig föreställningsförmåga sprungen ur gedigen kunskap.

Utställningens ingångsrum domineras i övrigt av sex teveskärmar som tillsammans bildar en svängd filmduk för en suggestiv introduktionsfilm. Det är svårt att beskriva i ord vad filmen visar men jag tolkar det som ett uttryck för historiens födelse på den jordplätt som ska bli Uppland. Himmelska kugghjul börjar rotera, eldar rasar, vattenmassor forsar, järn glödgas, artefakter tillverkas, Uppsala högar välvs över döda hedningar med ”de gamla sederna”. Men så anländer kristendomen, domkyrkan byggs och därefter universitetet och slottet med sina hotfulla kanoner. En man i traktor ser sig över axeln medan han plöjer en åker vid Viksta traktormuseum. Säkert kan man koppla detta kalejdoskopiska filmspråk till utställningens programförklaring: ”Välkommen att resa i tiden. Historien består av ett oändligt flöde av händelser och berättelser. Alla dessa ögonblick blir delar i en större helhet – Upplands historia.”

Bakom ryggen när man sitter framför introduktionsfilmen har man på golvet en karta över Uppland där olika historiska sevärdheter finns utmärkta. Var och en av dem har en QR-kod som leder till mer information men jag vägrar envist följa digitala spår som tar mig ut ur utställningen när min främsta önskan är att föras in i den. Då föredrar jag det interaktiva skärmbord där man genom att snurra på ett kugghjul får se Uppland höja sig ur havet, från nästan bara vatten till nästan bara land med tätorter, vägar, åkrar och fält. Den här utställningsdelen handlar om Uppland under förhistorisk tid, med yxor från stenåldersboplatser, en guldring, en hällristning, en glaspärla, en järnlie, arabiska mynt, ett par hästkranier som får symbolisera offerriter. Montrarna är så sparsmakade att jag känner utställningsstressen lägga sig. Här kommer jag att hinna med varje upplevelse i ett trivsamt, kontemplativt tempo. Det är då jag inser att utställningen fortsätter en trappa upp. Och där är det allt annat än sparsmakat.

UPP-LEV! är en basutställning organiserad kring sex teman, varav de två första,  introduktionsfilmen och Förhistorisk tid, ryms på det luftigt formgivna första våningsplanet. Redan här är varje tema i sin tur indelat i underteman, med poetiska skylttexter om Tid, Historia, Plats eller sakliga upplysningar under rubriker som ”Utan tjära inga vikingaskepp” eller ”Jägare blir mer bofasta, bygger hyddor och gör keramikkärl”. På nästa plan väntar Resurser, Rörelse, Samhälle, Idévärld, alla med ett myller av underteman, föremål, foton, filmer, berättelser och röster. 

Runt temat Resurser samlas minnen av järnbruk, skogsbruk, jordbruk, gruvan i Dannemora, Nymans Verkstäders cykelfabrik, verktygsfabriken Bahco i Enköping, ångmaskiner och symaskiner, den frusne soldatens lilla vedförråd, kakelugnarnas värme och så lumpsamlaren som sista anhalt sedan man lappat och lagat och återvunnit allt man förmådde. Det var då det, före slit-och-släng. Visste du förresten att degen ska kokas i vattenbad i fyra timmar och sedan vila ett helt dygn när man bakar upplandskubb?

Temat Rörelse handlar om handel, transport, resor, turism och migration, från de första landstigningarna med enkla båtar på uppländska öar för 8500 år sedan till finska krigsbarn för 80 år sedan. Här syns materiella spår av den stora världen som hittat till Uppland, som järnåldersgraven i Gnista där den döde fått med sig dyrbara gåvor med ursprung i dagens Sri Lanka eller Indien. Senare tiders importvaror representeras av socker, salt, tobak, kaffe, te och kakao. Även idéer färdades och fick konsekvenser. Särskilt berörande är berättelsen om erikjansarna, den kristna väckelserörelse som i mitten av 1800-talet fick 1500 svenskar från Uppland och Hälsingland att utvandra till Amerika för att bygga upp den utopiska kolonin Bishop Hill (det slutade illa, kan man säga). 

På temat Samhälle visar utställningen bland mycket annat föremål och fotografier från alla slags utbildningsinrättningar, från småskolebarn och skolplanscher via studentmössor till doktorshattar. Att Uppsala universitet grundades 1477 och därmed är äldst i Norden visste man ju men redan på 1200-talet öppnade kyrkan en katedralskola i Uppsala där rikemanssöner fick traggla latin. Även krig och politik hör till samhällsbygget, därför får Upplands regemente utrymme här, med soldater, vapen, exercis och blodiga slag. Långfredagsslaget 1520, ”en av de största striderna som utspelat sig på svensk mark”, stod faktiskt mitt i Uppsala. 

Hur återger man gångna tiders elände så skonsamt och ändå sant att barn kan ta del av historien? Kanske just som här, med en träskotraskande siluett av sjuåriga Kajsa Greta, född 1783. Hon berättar själv om en far som stupat i kriget och en mor som lyckats få in henne på arbetsskola där hon under stränga former får lära sig läsa och spinna och lyda men åtminstone slipper tigga sin mat på gatan. Då är kvinnoödet på skärmen intill betydligt hoppfullare. Skådespelaren Johanna Lazcano gestaltar kvinnorättskämpen Ellen Hagen när hon filar på sina skarpa argument för kvinnans rösträtt.

Temat Idévärld rymmer såväl skrock och svartkonst som spel, lek, idrott, musik, dans och nöjen, fest och fika och studentlivets utsvävningar. Uppländska folkdräkter samsas med designade modeplagg och med 1970-talets näbbkängor och jeans. En hel monter ägnas åt spelmannen Eric Sahlström. Malla Silfverstolpes salong ryms i ett dockskåp med pianospel till, om man inte hellre vill lyssna på diktuppläsning, en debatt om kvinnans rösträtt eller ett utdrag ur Mallas memoarer. 

De rundade monterväggarna öppnar sig successivt som blomblad när man fortsätter djupare in i utställningen på denna vindlande färd genom historien. Känslan blir att utställningen aldrig tar slut, det finns hela tiden nya livsöden att försjunka i, men klockan tickar och museet ska stänga 17.00. Utanför Upplandsmuseet har mörkret fallit och Fyrisån brusar vidare som om inget hänt. Men det har det ju! Massor har hänt i Uppland. Och många, många skärvor av det förflutnas glädje och vedermödor finns nu föredömligt återupplivade i UPP-LEV!

Text och foto: Pia Cederholm
PC är doktorand i didaktik vid Uppsala universitet