Fyra poddar om kulturarv

Det finns numera en mängd poddar som behandlar olika aspekter av kulturarvssektorn. Poddproducenten Mattias Axelsson har lyssnat på fyra av dem.

Idag kan vem som helst producera sitt eget radioprogram och nå tusentals lyssnare. De tekniska trösklarna för att producera bra poddradio har sänkts något oerhört under de senaste åren. För några tusenlappar kan du köpa utrustning som i princip gör kvaliteten på ljudet i ditt program i nivå med en Sveriges radio-produktion.

Eftersom de tekniska produktionskostnaderna i sammanhanget närmast är försumbara är det inte konstigt att många av Sveriges museer under de senaste åren har valt att hoppa på poddradio-tåget. Särskilt i situationer som den vi befunnit oss i under det senaste året, där museer och kulturarvsinstitutioner har begränsade möjligheter att ta in fysiska besökare, kan poddradion vara ett gott alternativ att nå ut och dessutom finna besökare som kanske inte alls hade tänkt sig ett fysiskt besök.

Flera av de museipoddar som har startats har bara några få publicerade avsnitt, exempelvis Upplandsmuseets podd och Örebro Läns museums podd Arvet. På andra poddar, som Stockholms läns museums podd och Moderna museet-podden, finns en diger lista med avsnitt, även om det inte har publicerats några nya under det senaste året.

För att en podcast ska fungera och nå framgångar måste det finnas en kontinuitet i produktionen. En av de mer framgångsrika poddarna, åtminstone om man tittar på listorna, är Riksantikvarieämbetets K-podd. Den startade redan sommaren 2015 och har sedan dess, med viss oregelbundenhet, kommit med nya avsnitt månadsvis.

När man tittar igenom ämnesval för de dryga sextio avsnitten av K-podd finns ett brett utbud. Alltifrån runor (där det naturligt nog finns ett ganska stort fokus), via urtida insekter till de svenska världsarven. Däremellan finns det också en del avsnitt som mer riktar sig till personer som är intresserad av hur museet arbetar.

Om man specialstuderar K-podds senaste fem avsnitt, som alla är publicerade under 2021, så är det blandad kvalitet på dessa. Två är specialavsnitt som kallas för ”Museipanelen” och som ska handla om “trender och aktuella händelser inom museisektorn.” Du måste vara duktigt specialintresserad av museisektorn för att finna en sådan paneldiskussion nerklippt till poddformat intressant. Jag tappar tyvärr fokus omedelbart, och det beror inte bara på ämnesval utan också på att ljudkvaliteten mellan de olika deltagarna skiftar.

Ämnesvalen i övrigt under 2021 för K-podd är även de inåtriktade. Det finns ett avsnitt med riksantikvarie Joakim Malmström efter hans första dag på jobbet, ett avsnitt om hur det var att arbeta som riksantikvarie under stormaktstiden samt ett avsnitt om kulturarvets värde i samhället efter coronakrisen. Av dessa är det sista det som jag mest fastnar för. Det är egentligen ett panelsamtal från hösten 2020 som klippts ihop till poddformat, men det passar ändå in och ger ett mervärde för mig som lyssnare. Då samtliga paneldeltagare är på samma plats är ljudkvaliteten också jämn och behaglig.

K-podds största problem är spretigheten. Som lyssnare vet jag inte vad jag kommer att få i mina öron när ett nytt avsnitt dyker upp. Man vill vända sig till en bredare historieintresserad allmänhet, men också till dem som är riktiga museinördar. Det kan säkert finnas plats för båda grupperna, men jag tror att podden hade mått bättre av att skilja dem åt.

Vasamuseets podd är mindre frekvent utkommande, men har ändå släppt ett avsnitt per halvår under en längre tid. Det senaste kom i april 2021 och handlade om bärgningen av skeppet Vasa. Totalt har tretton avsnitt publicerats sedan starten 2016.

Initialt använde podden 1600-talet som den röda tråden i sina avsnitt och avhandlade bland annat stånd och genus samt bantning under nämnda sekel. Senare avsnitt är snävare och fokuserar på aspekter av skeppet Vasa, exempelvis kvinnorna kring skeppet, en enskild person (kapten Jonsson) samt skulpturer och färgsättning på själva skeppet. Varje avsnitt innehåller en intervju med någon kunnig inom respektive område, ofta en anställd på Vasamuseet.

Det är tydligt att Vasamuseet har valt att nischa in sig på sitt område. Podden tar skeppet Vasa och den kompetens som finns inom väggarna på Vasamuseet som utgångspunkt för avsnitten. Som lyssnare känner jag en trygghet i att jag vet vad jag får. Det spretar inte tillnärmelsevis så mycket som den ovan nämnda K-podd.

En ytterligare positiv aspekt av Vasamuseets podd är att avsnitten är gjorda som poddar för en poddlyssnade publik. De är med andra ord inte nedklippta panelsamtal, vilket dels gör att jag som lyssnare känner mig mer hemma i formatet och dels att ljudkvaliteten blir betydligt bättre.

Göteborgs stadsmuseum har valt en egen väg att gå i sin podd En kvart om Göteborg. Även om avsnitten ofta spräcker kvartgränsen med några minuter så är avsnitten kortare än i de flesta andra poddar. Dessutom är det samma tre deltagare som tar oss lyssnare igenom avsnitten. Avsnitten innehåller inga intervjuer, utan består av de tre programledarna som själva samtalar och kåserar utifrån olika, ganska spretiga, ämnesval.

Som lyssnare måste du inte vara specialintresserad av staden Göteborg för att uppskatta podden. Även om man pratar om tåg i Göteborg, torg i Göteborg, kiosker i Göteborg och givetvis regn i Göteborg är samtalen så pass breda och programledarna (som givetvis jobbar på museet) så allmänbildade att även en stockholmare, en umebo eller en kalmarit kan ha nöje i att avsätta en kvart i månaden.

Även En kvart om Göteborg är gjord direkt som en podcast, vilket är till dess fördel. Programledarna har ett tydligt tilltal riktat mot mig som lyssnare. Jag känner mig inbjuden i deras gemenskap, vilket är en känsla som jag tror förstärks av att rösterna i podden är återkommande. Istället för en ny expert som intervjuas i varje avsnitt så lär jag mig känna igen och till och med längta efter tjötet mellan Ylva, Kristian och Håkan.

Kulturparken Småland omfattar en rad museer i Smålandsregionen, bland annat Smålands museum, Utvandrarnas hus och Kronobergs lantbruksmuseum. Deras poddsatsning har, med en tydlig passning till Vilhelm Mobergs roman, fått namnet Din podd på jorden och har under det senaste året kommit med nya avsnitt månadsvis.

Om man inte hade vetat att det var olika småländska museer som låg bakom podden hade ämnesvalen inte avslöjat det. Visst finns det en, ibland tydlig och ibland mindre tydlig, koppling till det småländska. Bland de tydligare kan Moberg, Nils Dacke och gängbrottslighet i Växjötrakten nämnas.

På samma sätt som En kvart om Göteborg inte förutsätter någon förkunskap eller något brinnande intresse för det lokala lyckas Din podd på jorden lägga sig på helt rätt nivå. Som utsocknes dras jag in i de intressanta samtalen som programledarna har med olika experter om alltifrån det mystiska Grimslövsmordet 1925 till snapsvisans historia.

Att programledarna väljer att ta minimalt med plats gör också podden mer lyssningsvärd. Många av dagens poddprogramledare vill gärna visa att de kan ämnet, vilket får de negativa följderna att expertens utrymme krymper. Men i Din podd på jorden är programledaren med och ställer de relevanta frågorna snarare än att kommentera.

Sammanfattning

Givet att möjligheterna för fysiska besök i museernas lokaler har varit begränsade under det senaste året är podden ett naturligt steg för många museer att ta. Den ger dessutom, särskilt för regionala museer, en möjlighet att nå ut till en publik som man annars inte hade nått.

Självklart blir poddarna en förlängning av museernas arbeten, men de som jag tycker har högst kvalitet är de som också kan stå helt på egna ben. För mig är det egentligen oväsentligt om poddavsnitten “Pestens tid i Växjö” och “Landshövdingehus” producerats av museer i Småland respektive Göteborg eller om det bara är en vanlig podd. Och det är då museipoddarna fungerar som bäst.

Mattias Axelsson

M.A. är gymnasielärare, författare och medverkande eller producent för fem olika poddar, bland annat Kungar och krig och Från Beck till Bron.