Den akademiska personalen på museerna i Sverige har en grundlig ämnesutbildning, framförallt i de s k museiämnena (t ex konstvetenskap, arkeologi, etnologi). Yrkesutbildningen däremot – t ex i att producera och ansvara för en utställning – är ofta sparsam, personberoende och organiserad på kort sikt. Museisektorns utställningsmakare har sagts ha ett yrke utan yrkesutbildning.
Svensk litteratur i ämnet utställnings-kunskap är praktiskt taget obefintlig eller slutsåld. Det som finns (och funnits) har nästan alltid tagits fram i samarbete med riksutställningsverksamheten – den första boken kom 1982, Utställningsspråk, av Göran Carlsson och Per Uno Ågren.
Nu har Riksutställningar givit ut Guidebok för vandrande utställningar (Visby 2009, redaktör Therese Jonasson, design och illustration Gabor Palotai).
Det är en kunskapsrik skrift, samtidigt en mycket vacker bok, i svart, koppar och vitt. Dessutom en rolig bok. Med en tuff humor som inte är vanlig i facklitteratur bygger författaren parallella berättelser, dels om fjällvandring (!), dels om turnélivet: ”Att skapa en vandringsutställning är ungefär som att planera inför en omfattande fjällvandring” börjas det. Kapitlet om avtal får rubriken ”Undvika snårig terräng” och kapitlet transport heter ”Ska vi lifta?” och rymmer bl a svar på frågan ”Hur skulle vi få upp en metall-noshörning i naturlig storlek till fjärde våningen utan hiss?” Inte förvånas läsaren över att ett senare kapitel fått rubriken Nödanrop/112…
Guidebok för vandrande utställningar lever med råge upp till Riksutställningars stolta traditioner i fråga om läromedel.
I skrivande stund kan man köpa boken via Riksutällningars hemsida. Försäljningspriset blir en positiv överraskning.
Stockholm april 2009
Text: Jan Hjorth
Jan Hjort är pensionerad utvecklingschef på Riksutställningar
Boken finns även i webbversion: SVENSK ENGELSK
