Den kulturpolitiska debatt om museernas egentliga uppdrag som rasat under hösten går att förstå utifrån en annan debatt, nämligen den som föregick inrättandet av Världskulturmuseet i Göteborg. Men då krävs att man ger sig i kast med en ambitiös avhandling. Det har Klas Grinell gjort.
Handlar museidebatten om klåfingriga politikers vilja att detaljstyra över utställningsverksamheten eller handlar alltsammans, som så ofta, om ekonomi? Margareta Alin Hegelund, tidigare chef på Världskulturmuseet i Göteborg, ger sin syn på saken.
Ska Sveriges museer få vara just museer där man får ta del av kulturarvet eller ska de vara genuspedagogiska och …
På 1700-talet öppnades nya möjligheter för handel med Kina, när Europas länder fick bedriva import, främst av te, som gav den största vinsten, men även av siden, porslin, kryddor och annat. Jan Ohlin har sett Sjöhistoriska museets nya utställning.
Vi lever i en värld där pengar, böcker och tidningar tillverkade av papper tycks vara på tillbakagång samtidigt som papperet i sig nästan blivit synonymt med det värdelösa. Just då kommer oväntat en renässans för papperet som till och med låter renässansen återfödas i pappersform. Ewa Wadell förundras över de illusioner det tunna papperet kan skapa – och dölja.
Jag satt en afton på mitt tjänsterum, i färd med att grubbla mig galen på frasen ”tematiska utställningar”. Dagen därpå begav jag mig till Göteborgs stadsmuseum för att titta på den nyöppnade utställningen Värdefullt. Där började det klarna.
Man har alltid med sig något i bagaget när man reser och det är alltid något som stannar kvar i …
Optimisten tycker säkerligen att höstens intensiva museidebatt är av godo. Äntligen diskuteras kulturpolitik som om livet stod på spel! Pessimisten, …
I Nikolaj Kunsthal, före detta Nikolaj Kirke i Köpenhamn, pågår två utställningar som bägge handlar om kaos och kosmos, fjärran och nära, oändligt och ändligt, tyngdkraft och viktlöshet, ljus och mörker, allt det som vi inte kan bestämma över men som ger oss mening. Här representerat och gestaltat som två rumsliga antiteser, till synes en utställning för vuxna och en utställning för barn. Vilken är till vem? Hur kan verk spränga gränser och konst bli utgångspunkt för förmedling? frågar sig Tove Alderin.
Detta är historien om en pytteliten museiskandal som är stor bara för de närmast invigda men samtidigt toppen av ett isberg. Men om det lilla perspektivet kan belysa stora nationella intressen blir denna historia mera angelägen.
