Utställningskritik #1 2022
Välkomna till årets första nummer av Utställningskritik, och mitt (Aron Ambrosianis) första som chefredaktör. Till vardags är jag digital producent …
Välkomna till årets första nummer av Utställningskritik, och mitt (Aron Ambrosianis) första som chefredaktör. Till vardags är jag digital producent …
2021 sammanställde utställningsproducenten Amanda Creutzer texten ”Fyra pandemifrågor”, där tio personer vid olika museer i Sverige diskuterade pandemirelaterade utmaningar. Svaren visar på olika perspektiv beroende på personernas olika positioner och institutionernas storlek och placering i landet. Nu frågar Creutzer igen. Vissa av de intervjuade känns igen från den förra texten, andra är nya röster.
Många museer använder sig av upphandlingar för att få hjälp med att gestalta sina utställningar. I dessa upphandlingar förekommer ofta orimliga krav som missgynnar mindre etablerade formgivare och scenografer. Dessa krav måste få ett slut. Det menar nio personer som är verksamma inom utställningsformgivning.
På Akvariet i Malmö får besökarna lära känna livet under vattenytan. Men även om akvarier och djurparker kan ha goda intentioner kvarstår de svåra frågorna om hur människor behandlar djur. Det skriver museologen Caroline Owman.
Två nya utställningar i Stockholm och Rom djupdyker i arkitekterna Sigurd Lewerentz och Aldo Rossis liv och verk. Efter att ha besökt dem får museologen Lennart Palmqvist en stark lust att uppleva byggnaderna på plats.
Liljevalchs+ på Djurgården i Stockholm öppnade sina portar hösten 2021. Med den nya tillbyggnaden har Liljevalchs konsthall möjligheten att bredda sin verksamhet och erbjuda fler utställningar till sina besökare. Konstkritikern Rasmus Sjöbeck har träffat personerna bakom den nya byggnaden.
När museernas samhälleliga roll förändras, vad innebär det att arbeta på museum? Och vilka avtryck lämnar institutionella och nationella traditioner …
En nyutgiven antologi presenterar populärvetenskapliga ”biografier” över tio föremål i Vasamuseets samling. Kulturarvspedagogen Charlotte Ahnlund Berg uppskattar bokens försök att anlägga ett genusperspektiv, men saknar en reflektion kring den metod som författarna har utgått ifrån.