Varje ny utställning blir en årsring i ett museums längre historia. Välbekanta samlingar kan visas på annorlunda sätt och betraktas ur nya perspektiv. Att museer behöver förhålla sig till sin historia framstår tydligt i några av recensionerna ur detta årets första nummer.
Utställningskritik är inte bara en recensionstidskrift utan också en arena för debatt. Museichefen Hans Lindholm Öjmyr pekar ut tre elefanter i rummet och kommer med förslag på hur museer kan hantera dem, och Johan Hegardt avslutar sin utställningshistoriska exposé med ett drastiskt förslag.
Även själva tidskriften börjar få några årsringar; 2024 är det tjugonde året som Utställningskritik, tidigare UtställningsEstetiskt Forum, finns tillgängligt på nätet och vi närmar oss tusen (!) publicerade artiklar.
Tack till er som läser! Om du som läsare vill stödja vår fortsatta utgivning tar vi tacksamt emot bidrag av valfri storlek på Swishnumret 123 364 77 08. Du kan också bli medlem i den ideella föreningen UtställningsEstetiskt Forum.
Aron Ambrosiani
Chefredaktör för Utställningskritik
Av Hans Lindholm Öjmyr
Det är dags att tala om elefanten i rummet, menar Hans Lindholm Öjmyr. Hur ska museer hantera armlängds avstånd till politisk styrning, en allt dyrare samlingsförvaltning och framtidens osäkra museifinansiering? Följ med på elefantjakt i museet.
Gustav Vasa som historiens vattendelare
Av Johan Hegardt
Sedan utställningen Nordbor öppnade i början av februari finns två konkurrerande stora, påkostade basutställningar om Sveriges historia att beskåda i huvudstaden. Genom en exposé över dryga 150 års utställningshistoria berättar kulturhistorikern Johan Hegardt varför, och kommer med ett förslag på vad som går att göra åt saken.
Etnografiska samlingar i nytt ljus
Av Paloma Berggren
Historiska museet i Lund återbesöker lusten efter det sällsynta och exotiska i en ambitiös utställningsgestaltning, placerad i museets etnografiska sal. En mängd vitt skilda föremål har plockats fram ur magasin och sorterats utifrån deras väg till museet. Paloma Berggren uppskattar konceptet men efterlyser ytterligare fokus på nätverken och maktförhållandena mellan donatorer och upptäcktsresande, kolonisatörer och koloniserade.
Lustfyllt och känslostarkt i Nordbor
Av Irène Karlbom Häll
Nordiska museets föremålsskatt samverkar ljuvligt med scenografin i Nordiska museets nya basutställning Nordbor. Irène Karlbom Häll rycks med av det visuella överdådet och de medvetna föremålsmonteringarna. Även om utställningen tappar fart och berättarglädje när det är dags för 1900-talet lyckas Nordiska museet knyta ihop säcken på ett övertygande sätt och levererar en lekfull utställning som tilltalar flera sinnen.
They wrote the song for us – om musikens makt
Av Peter Ostritsch
Förhållandet mellan musik och politik står i centrum av den påkostade, interaktiva utställning om ungersk populärmusik under det socialistiska styret som sedan 2023 visas i Musikens hus i Budapest. Peter Ostritsch har besökt en utställning fylld med nostalgi och underhållning som utforskar censurens gränser och musiken som frihetsverktyg.
Titanicföremål med morbid aura
Av Simon Ekström
Mycket i Titanic: The Artifact Exhibition känns igen från tidigare utställningar, men de bärgade föremålen bidrar med ett alldeles särskilt skimmer. Det är en proveniens som trumfar det mesta, menar Simon Ekström.
Snyggt gestaltad kamp om tiden i Jönköping
Av Irène Karlbom Häll
Irène Karlbom Häll tar med sig tonåringarna till interaktiva utställningen Kampen i Tiden på Jönköpings läns museum. En trög inledning till trots hjälpte spelmomenten till med att väcka liv i de historiska personernas öden och äventyr, och utställningsbesöket blev längre än förväntat.
Milslångt mellan natur och kultur på Evolutionsmuseet
Av Sara Andrén
Människans relation till naturen belystes i en rad sammanhang under 2023. Det kan ses som en naturlig följd av klimatkrisens akuta situation, som kräver nya tankesätt och förhållningssätt till djur och växter. Men också, menar Sara Andrén, en insikt hos konstnärer och konst- och kulturhistoriska museer att det som schablonartat kallas för ”natur” inte längre kan behandlas som någonting bortanför kulturen, utan snarare som en intrikat del av denna.
